Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
21 MARS 1931
MEKANIK
35
c) Personalkostnad:
Ansvarsmaskinist .. l st. l st.
Eldare........... l " 3 "
Kol-, in- o.
slagg-ut-fraktare ........ l " l "
Ersättare och div.
arbetare ........ l " 2 "
Summa
personalkostnad kronor pr år 14 000:-23 000: -
Angpanneverkningsgrad
Beträffande de ovan angivna
underhållskostnaderna råder i allmänhet olika uppfattning, huru
desamma böra beräknas, och man finner därför i
litteraturen avsevärt lägre procentsatser för 8 timmars
drift än för 24 timmars drift. Detta synes
emellertid strida mot erfarenheten, och en del driftledare
vilja till och med hålla fore, att 8 timmars driften tager
hårdare på utrustningen än 24 timmars driften,
beroende på de påfrestningar, som uppträda vid de
ständiga avställningarna och uppeldningarna. Ett
grundligt genomgående av det material, som finnes
tillgängligt vid skilda anläggningar, synes dock giva
vid handen, att underhållskostnaderna hålla sig något
lägre för 8 timmars drift än för 24 timmars drift.
Rörliga driftkostnader.
De rörliga driftkostnaderna, kol- och
energikostnad, vilka bero på ångpanneanläggningens
driftverk-ningsgrad jämte hjälpmaskineriets effektförbrukning,
hava bestämts på följande sätt:
Undersökning av från ett stort antal svenska och
utländska anläggningar inhämtade s. k.
paradverk-ningsgrader visa, att om man vid normal belastning
utgår från samma avgastemperatur efter de
sekundära värmeytorna, exempelvis ca 150°C,
verkningsgrad som funktion av pannbelastning kan grafiskt
framställas enligt fig. 20. I regel ligga anläggningar
tör kolpulvereldning vid alla belastningar över, vad
Angpanneverkningsgrcrd
°/0
10
50
dngbelastnlng
-Strålnirrgspannor for hol pulvereld ning
100%
&–––-Sirålnlngspannor for comparlrnenfkedjerosfer.
D–––-Pannor med murade förbränn!ngsrum och
cofrfparfmentkedjerosfer.
Fig. 20. Ångpanneverkningsgrader vid olika eldningssätt.
(00
50
$ J/G’
dngbelastn/ncj
loo%
® Enl. förf. egen praktik. ® Enl. industr. l U5A.
.f n erf från Tyska industri an L
Fig. 21. Driftverkningsgrader vid olika eldningssätt och
varierande drifttid.
som uppnås med styckekoleldning. Söker man
uppdraga en medellinje för å ena sidan
styckekoleld-ning och å andra sidan kolpulvereldning, erhåller man
de i fig. 21 angivna linjerna AB och CD, gällande
för kolpulver resp. styckekoleldning.
Dessa värden kunna emellertid ej uppnås i drift.
Erfarenheten visar, att man med utmärkt skötsel och
påpasslig driftpersonal vid kolpulvereldning kan
uppnå l å 2 % lägre värden. Linjen EF, och med
styckekoleldning ca 2 å 3 % lägre, linjen GH.
Enligt min personliga uppfattning, som jag tror även
delas av flera fackmän, är det dock lättare för
personalen att hålla driftverkningsgraden uppe vid
kolpulvereldning än vid styckekoleldning. Såväl linjen
EF som GH gälla 24 timmars drift med driftavbrott
under sön- och helgdagsdygn.
Vid diskontinuerlig drift, exempelvis 16 och 8
timmars drift, blir driftverkningsgraderna helt
annorlunda. Enligt undersökningar, dels från min
prak-tid, dels hämtade från facklitteraturen, torde man för
8 timmars drift, enligt fig. 14, vid god skötsel kunna
angivna linjerna LM och NO gällande kolpulver- resp.
styckekoleldning. Vid det angivna
belastningsom-rådet, från 20 till 100 % av maximal belastning, är
differensen mellan kolpulver- och styckekoleldning
vid 8 timmars drift 24 till 9 %. För exempelvis 16
timmars drift blir skillnaden givetvis mycket mindre,
liggande i storleksordningen 13 till 7 %, varvid
observeras att skillnaden i båda fallen, såsom ju är
naturligt, blir störst vid mycket låga belastningar.
Hjälpmaskineriets energiförbrukning är en fråga,
som tarvar närmare behandling, huvudsakligen
därför, att i konkurrens mellan styckekol- och
kolpulvereldning, energiförbrukningen för målning av kolet
ofta framhålles som en faktor av stor betydelse för
höjning av de totala driftkostnaderna avsevärt mera
än, vad som motsvaras av den bättre
verkningsgraden. I fig. 22 visas grafiskt ett exempel, grundat på
resultaten från några utförda anläggningar. Kurvan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
