Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
88
TEKNISK TIDSKRIFT
21 MARS 1931
av 20 å 100 ton pr timme vid 8 och 24 timmars
drift. Det framgår härav såsom ju även kan
väntas, att skillnaden i ångpris mellan kolpulvereldning
och styckekoleldning stiger med ökat kolpris.
Stegringen sker snabbast vid 8 timmars drift men minskar
med ökad drifttid, Den i det föregående angivna
ungefärliga gränsen 20 ton pr timme förskjutes
således nedåt, på samma gång som kolpriset stiger,
uppåt om detsamma sjunker. Införandet av
kolpulver-eldning i avsikt att erhålla lägre driftkostnader till
följd av högre driftverkningsgrad är ej motiverat, då
kolpriset understiger ett visst värde. Detta värde
är obetydligt lägre vid 8 timmars drift än vid 24
timmars drift, men är f. n. ej av den
storleksordning, att styckekoleldning i något fall kan anses
hava företräde framför kolpulvereldning. givetvis
under förutsättning att ånganläggningens
storleksordning faller inom det undersökta området. Härvid har
ej medtagits i beräkningen den förutnämnda
skillnaden i kolpris vid kolpulver- och styckekoleldning.
Bedömes frågan om val av eldningsutrustning på
basis härav, kommer kolpulvereldningen tydligen i
en ännu gynnsammare dager. En fråga som även
fordrar beaktande är askfrågan. Installeras ett
flertal kolpulvereldade anläggningar i eller i närheten
av mycket stora stadsområden kan i vissa fall frågan
om slagg- och askfångare bliva aktuell. Allt efter den
renhet som fordras kan därvid med oförändrat
kol-piis, dvs. A - O, gränsen mellan anläggningar
utförda med murade okylda förbränningsrum för
styckekoleldning och kolpulvereldade utpräglade
strålningspannor förskjutas uppåt mot 30 å 40 ton
max. belastning. Härvid sker även en förskjutning
mellan styckekol- och pulvereldade
strålningspan-nor till styckekoleldnings favör. I intet fall torde
emellertid för närvarande den gräns, där
kolpulvereldning blir fördelaktigare än styckekoleldning
överstiga 60 å 80 ton max. belastning.
Kostnad för mottryckskraft
En detalj inom värmekonsumerande
industrianläggningar, som hittills endast flyktigt berörts, är
frågan om ångtryck. I det föregående har
huvudsakligen endast ångtryck av ca 10 åto berörts.
Uppstår emellertid behovet att generera mottryckskraft,
måste man välja ångtrycket så, att anläggningens
totala kraftpris blir så lågt som möjligt, dvs. summan
av mottryckskraftens pris + pris för ev.
tillsatskraft från annan kraftkälla skall bliva minimum.
Det uppställda problemets komplicerade natur är
av den art, att här endast en del av detsamma kan
upptagas till behandling, nämligen mottryckskraftens
pris. Även mottryckskraftpriset är beroende av en
sådan mångfald faktorer, att jag måste inskränka
mig att endast angiva ett enda exempel, grundat å
de ångbelastningsdiagram, som angivits i fig. 14 och
15, varvid antages, att den energi, som kan
genereras vid olika ångtryck kan utnyttjas till ca 70 %.
Fig. 25 giver en uppfattning om huru tillämpandet
av modern praxis inverkar å mottryckskraftpriset.
Vid 24-timmars drift och max. ångbehov av 20
ton pr tim. ligger differensen i storleksordningen 0,2
öre pr kWh vid ångtryck av 20 till 30 åto för att
vid höjning av ångtrycket stiga till ca 0,45 öre/kWh.
Det mest ekonomiska ångtrycket blir givetvis
beroende utav till vilket pris man kan köpa erforderlig
& tim mars drift
r Äldre praxis
^- Di W. mellan modern och äldre praxis
±. Modern praxis
~, 80 «~~,
Ångpannehyck
Fig. 25. Jämförelse mellan priset för mottryckskraft vid tillämpning av
äldre och modern praxis. Förutsättning: kol av 6000 kcal eff.
värmevärde till 15 kr. pr ton. Mottryck = 3,o åto.
tillsatskraft från främmande kraftkälla. Detta pris
återigen är beroende av tillsatskraftens
utnyttjnings-tid. Det framgår dock tydligt, att motivet för val
av högre ångtryck är avsevärt större vid
tillämpandet av modern praxis än vid äldre praxis. Vidare
måste observeras, att, om effektbehovet vid visst
ångtryck vida överstiger mottryckskraftens max.
effekt och skillnaden mellan tillsatskraftens pris och
mottryckskraftens därvid är stor, man givetvis bör
gå upp med ångtrycket till ett värde, där min. av
totalkraftkostnaden erhålles.
Mera kraftigt framträder detta förhållande, om
man har att göra med en efter våra förhållanden
stor anläggning, exempelvis för max. 40 till 100 ton
pr tim. Vid exempelvis ett ångbehov av 100 ton pr
tim. blir mottryckskraftpriset så lågt, att konkurrens
från annan kraftkälla för närvarande måste anses
utesluten. Skillnaden mellan modern och äldre
praxis är även mycket stor eller uttryckt i procent å
mottryckskraftpriset vid äldre praxis ca 20 %. En
ökning av ångtrycket medför även vid de större
anläggningarna en mycket obetydlig ökning i
kWh-priset.
Vid 8-timmars drift blir mottryckskraftpriset
högre och givetvis även differensen mellan modern
och äldre praxis mera framträdande särskilt vid
mindre anläggningar. Studerar man förhållandena
vid flera av våra industrianläggningar, finner man
dock ofta, att de kraftpriser, som betalas för
elektrisk energi vid 8-timmars drift vida överstiga de
högsta i fig. 25 angivna. Det framgår dock med
önskvärd tydlighet, att man måste vara försiktig vid
bedömning av mottryckskraftfrågan vid mindre
anläggningar med kort drifttid och låg utnyttjningstid.
I dessa fall har centralisering en stor uppgift att
fylla.
Sammanfattning.
Jag har härmed sökt giva en schematisk översikt
över det nuvarande relativa prisläget i vårt land
beträffande genererad ånga för fabrikationsändamål
och av denna ånga alstrad mottryckskraft.
Framställningens huvuduppgift har varit att visa, att
resultatet av ang- och förbränningsteknikens utveck-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
