Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
21 MARS 1931
MEKANIK
39
ling under det senaste decenniet, det moderna
vat-tenkylda förbränningsrummet, har en stor uppgift att
fylla inom svensk industri, huvudsakligen på grund
av låg anläggningskostnad. De fördelar, som kunna
vinnas genom att centralisera närliggande mindre
ångkonsumenter till en ångcentral äro uppenbara,
ävenså de besparingar i ang- och kraftpris, som kunna
göras genom att införa kolpulvereldning och därvid
tillämpa en förståndig kolinköpspolitik. Jag vill
emellertid kraftigt framhålla, att de resultat, som i
det föregående framlagts endast äga giltighet för
närvarande. Sex månader tillbaka, då jag hade till-
fälle göra en noggrann undersökning av dessa frågor,
lågo resultaten i flera avseenden något olika till.
Huru utvecklingen kommer att bliva i fortsättningen
är svårt att säga. Förmodligen kan man räkna med
någon tids stabilisering. Utvecklingen går
emellertid framåt. Det arbetas febrilt på alla håll inom alla
nationer för att nedbringa produktionskostnaderna.
Varje litet tillskott i detta avseende är av värde för
vår industri och därmed vår nations bestånd. Vi
måste gå framåt, ej stå stilla, allra minst då det
gäller alstring av de viktiga produktionshjälpmedel,
som kallas ånga och kraft.
PULVISKOPPLINGEN I PRAKTISK DRIFT.1
Av löjtnant S. WALBERG.
I Teknisk tidskrift Mekanik, nov. 1929 lämnades på
sin tid en kortfattad redogörelse för
Pulviskoppling-ens konstruktion och verkningssätt. Kopplingen
betecknades redan då som en "definitiv lösning av
slir-kopplingsproblemet". Det bör därför nu vara av ett
visst intresse att erfara, huruvida kopplingen även i
praktisk drift och under påfrestande
arbetsförhållanden visat sig vara denna definitiva lösning. Till
klarläggande av denna fråga kommer jag här att
demonstrera en del fall ur praktisk drift inom olika
industrier.
En arbetsmaskin med synnerligen ojämna
belastningar och påfrestande drift är, som bekant,
hugg-maskinen för upphuggning av massaveden vid
cellulosafabrikerna. Vid grovt och "tjurigt" virke
stegras kraftuttaget ofta till flera gånger
medeleffekt-behovet och belastningsstötar uppstå, som givetvis i
längden ofördelaktigt påverka motorn och som även
verka störande på driften av andra, till samma
ledningsnät anslutna motorer. För att bemästra dessa
belastningsstötar och undvika driftstopp har man
hittills tvingats att välja överstarka motorer med därav
följande sämre effektfaktor och lägre verkningsgrad.
Men hur överstark motorn än beräknats, kan i
allmänhet dock ej undvikas, att belastningen momentant
springer upp till dubbla fullastmomentet eller mera.
En växelströmsmotor tål momentana överbelastningar
i Meddelande lämnat vid Svenska teknologföreningens
avdelnings för mekanik sammanträde den 17 februari 1931.
upp till ca 70 %, men stegras belastningen
ytterligare, uppstår stark strömrusning, och samtidigt
sjunker motorns vridande moment, den tvingas att
sakta av, och ett driftstopp blir oundvikligt, antingen
på grund av att säkerhetsapparaterna lösa ut eller
på grund av överslag i och uppbränning av motorn.
Flistrumman är då full med flis och huggmaskinen
full med virke, vilket allt måste bortskaffas, innan
ny igångsättning kan företagas.
Det har i praktiken visat sig, att om Pulvis får
förmedla kraftöverföringen, kan densamma inställas
att noggrant begränsa kraftuttaget ur motorn vid
exempelvis 65 % överbelastning. På så sätt
kvarhåller Pulviskopplingen motorn vid dess högsta
mekaniska effekt. Motorn saktar ej av utan förmår med
tillhjälp av huggens egen svängmassa "sega" sig
igenom hindret och sålunda trygga en oavbruten drift.
Vid Norrsundets sulfatfabrik i Norrland finnes
sedan ett år tillbaka en Pulvis remskiva inmonterad
på en av huggmaskinsmotorerna, som driver en
hugg-maskin med 2 800 mm skivdiameter. Motorn är på
125 hkr vid 480 varv/min.
Belastningsdiagrammen i fig. l och 2 visa,
hurusom belastningen på motorn utan Pulvis (fig. 1) varit
cirka 45 % högre än med Pulvis (fig. 2). En viktig
omständighet att lägga märke till är, att medan
kopplingen alltså avsevärt nedbringat
belastningsspetsarna, har huggmaskinens varvantal ej nedgått mer,
än att huggtrumman alltid hållits ren från flis.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
