Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
44
TEKNISK TIDSKRIFT
18 APRIL 1931
q l/ om
Spånekvivalent
Fig. 3 a.
(/-kurvorna erhållas de lustigheter, som giva samma
titslitningstid, På detta sätt kan fig. 3 b konstrueras. ^
Linjen i fig. 3 b blir generellt krökt; for gjutjärn
erhålles sålunda en parabelliknande kurva. Vid stål
(ett material, som bildar sammanhängande spånor)
erhålles däremot en rät linje, vars ekvation kan
skriyas:
vT=C (q0 + q).
Om jag i det följande begränsar mig till
bearbetning av stål, erhålles i fig. 3 b för en ny temperatur
t" en ny linje, motsvarande tiden T"’. Denna senare
linje kan tänkas erhållen ur den förra på trenne sätt:
a) genom vridning kring punkten q = q0,
b) genom parallellförflyttning,
c) generellt genom en kombination av föregående
två specialfall.
Tidigare har man för omräkning från en
utslitriings-tid till en annan tillämpat ekvationen
v - Ta = konstant.
Är denna ekvation riktig, måste specialfall a) enligt
ovan vara giltigt. Detta har visat sig vara
förhållandet vid ett stort antal stål, bearbetade med
verktyg av kolstål eller snabbstål; dock finnas
beaktans-värda undantag, där fall c) måste tillämpas. -
Specialfall b) kan stundom tillämpas vid skärstål av
Stellit- och Widiatyp.
För att visa ekvationens giltighet vid stål har jag
medtagit några värden ur en engelsk undersökning:
"The Cutting, Capabilities of Lathe Tools", av D.
SMITH, London 1930. Längs ordinatan i fig. 4 har
n/mln.
20
O l,o 2,0 5,o
Fig. 4. Skärhastigheter för 120 min. utslitningstid enligt D. SMITH.
avsatts de vid försök erhållna skärhastigheterna för
en utslitningstid T - 120 min. vid Svarvning med
snabbstål i stål med brinelltalet B .=. 160; längs
ab-skissan de grafiskt beräknade värdena på
"spånekvi-valenten". Spånareorna ligga mellan gränserna 1,6
och 74 mm2. Som synes hade provsvarvningar endast
behövt utföras vid t. e. fyra olika g-värden.
I de flesta fall vid stål kan förslitningsekvationen
för viss utslitningstid T skrivas
VT -C (q0 + q),
där q0 - konstant för skär stålet,
C är en konstant bestämd av skärstålet och av
det bearbetade materialet. Mycket ofta gäller
att
C
där Ci och B0 äro konstanter och
B = materialets brinelltal.
Jag skall senare återkomma till de
teniperaturmät-ningar, tack vare vilka jag kommit fram till denna
utslitningsteori, till inverkan av skärstålets
tvärsektion, till ekvationens form vid mycket små spånareor
samt till en generell förslitningsekvation, vari äveri
tiden ,ingår såsom variabel.
2:DRA INTERNATIONELLA ÅNGTABELLKONFERENSEN
I BERLIN 1930.
Den 2: dra internationella ångtabellkonferensen ägde
rum i Berlin den 23-26 juni 1930 och var en
fortsättning av den första konferensen i London under juli
månad 1929 i samma syfte.
Till konferensen, som sammankallats av Verein
deutscher Ingenieure, hade inbjudan till deltagande
utgått till Amerika, England, Schweiz, Sverige och
Tjeckoslovakien. Sammanlagda antalet deltagare var 27,
varav från Amerika 6, från Tyskland 8, från England
9, från Tjeckoslovakien 2, från Schweiz l och från
Sverige undertecknad.
Konferensen öppnades måndagen den 23 juni av
direktören för Verein deutscher Ingenieure, prof. dr
C. MATSCHOSS, som i sitt tal särskilt betonade den
svåra förlust, som konferensen lidit genom prof. H. L.
CALLENDAKS död. Konferensen fortsatte därefter under
prof. dr W. NERNSTS ordförandeskap. Liksom fallet var
i London år 1929 beslöts att bilda ett mindre
arbetsutskott, som skulle förbättra de tidigare ångtabellerna
och tillfoga nya värden. Detta arbetsutskott bestod av
följande personer: Amerika: H. C. Dickinson, J. H.
Keenan, F. G. Keyes, N. S. Osborne. Tyskland: H.
Hausen, M. Jakob. England: G. ’S. Callendar, A. Eger-
v
ton, I. V. Robinson. Tjeckoslovakien: L. Miskovsky.
Till arbetsutskottets ordförande valdes I. V.
ROBINSON. I några av arbetsutskottets sammanträden
deltogo även Schweiz’ delegerade prof. EICHELBERG och
undertecknad.
Arbetsutskottet, som hade 5 sammanträden, avläm-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
