Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
20 JUNI 1931
MEKANIK
75
konstant värde av Y. För
små X är strömningen
la-minär framför skibordet
och har en utpräglad
karaktär av upp och nedvänt
vattenfall. Vid större X
uppträder (se exempelvis
prov 16 och 17) vad i
hy-drauliken av tyskarna
benämnes "Tauchstrahr,
samtidigt som rörelsen
framför skibordet börjar
bliva turbulent. Vid de
största iakttagna värdena
på X liknar strömningen
på ett hår när vad som
iakttages i omgivningen
av en i en rörledning insatt
strypfläns och
tyngdkraftens betydelse vid
utformningen av
strömningsbil-den runt skibordet är då
ringa. Vid små värden på
X iakttages hurusom en
tydlig och synnerligen
vacker virvelavsnörning
äger rum vid den punkt,
där den tunga saltlösningen efter skibordet
su-ges upp rnot kanalens tak. Detta i god
överensstämmelse med andra nyare undersökningar av hithörande
fenomen.1
Mycket tydlig är förskjutningen av minimipunkten
för gränsytan mellan röd och färglös vätska, då X
varierar. Enbart förekomsten av detta minimum även
vid små X-värden visar inverkan från kanalbottnen,
då en mot detta minimum svarande rnaximipunkt i
i Jfr MtJLLKR-PoutLKT: Ijfihrbuch der Pliysik Bd II,
delhand 2, 1929, och professor L». Schillers föredrag vid
Meka-nikkongrosson, Stockholm, 1930,
Fig. 3 b.
Fig. 3 c.
hydrauliska fallet givetvis ej förekommer. Fullt
förnimbar är också den större labilitet, som gränsytan
äger för små Y, dvs. för sina täthetsdifferenser.
Omslaget till turbulent strömning framför skibordet sker
här vid lägre X än vid de större värdena på Y.
Koefficienten <2> i Bazins formel låter sig naturligen med de
föreliggande anordningarna ej bestämma med någon
större noggrannhet. Man finner emellertid att för de
mindre X-var d ena, där ej höjden H varit så liten att
den på denna grund blivit alltför svår att mäta, så
ligger 0 i storleksordningen 0,6, vilket får betraktas
som en fullt tillräcklig bekräftelse av
likformighetsteorien. För större värden
av X stiger <p beroende
på att då ej längre trycket
är konstant längs
skiljeytan mellan tung och lätt
vätska. I stort sett skulle
man då kunna säga att
Groume-Grjimailos
likformighetsteori i föreliggande
fall är riktig för X mindre
än l 000. Något
systematiskt beroende av Y för 0
kan ej utläsas ur d,et
föreliggande materialet.
Försöken skulle möjligen på
denna punkt kunna
ytterligare kompletteras.
Vätskeexperimenten hava
utförts på Kungl, tekniska
högskolans ångtekniska
laboratorium. Vi stå i
tacksamhetsskuld till professor
T. LINDMARK och förste
assistenten, civilingenjör
E. P. KIGNELL för visat
tillmötesgående.
Slutligen några ord om
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
