Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
18 JULI 1931
MEKANIK
93
kraft för jordbruksmaskiner. En traktormotor har
emellertid många andra arbetsområden, vilka fordra
omfattande regleringsanordningar. Det händer till och
med att effekt från densamma uttages för drift av
generatorer, tröskverk, hissverk osv. Här är det alltså av
största vikt att erhålla en regulator, som äger alla de
regleringsegenskaper, vilka de skilda arbetsförhållandena
kräva. Vidare bör omjustering kunna ske så att
lämplig reglering erhålles för de skilda
arbetsomständig-heterna.
Vid automobilmotorer förekomma emellertid mer
sällan bränslereglerare. De förefinnas dock på mycket
stora lastautomobiler, vilkas arbetssätt då påminner om
traktorns så tillvida att maximalhastigheten vid full last
är mindre än 2 mil/tim. Därvid kan hastigheten hållas
tämligen konstant och motorskötaren behöver blott
obetydligt bekymra sig oni motorns reglering.
Vid drift av kompressorer användas i allmänhet
rus-ningsregulatorer. Då önskad luftmängd (och tryck
erhållits, kopplas kompressorn ifrån eller stannas motorn
för hand. I vissa fall fordras här automatisk reglering,
t. e. för att hålla konstant tryck å luften i en behållare.
Detta är fallet vid komprimering av luft för luftverktyg,
då luftbehållaren är relativt liten.
För drift av pump-, hiss och liknande anordningar
förekomma som vid drift av kompressorer, nästan
uteslutande rusningsregulatorer. Här användas visserligen
i vissa fall speciella reglerings- och
säkerhetsanordningar. Dessa ha i varje särskilt fall så skilda
funktioner och samarbeta sällan med bränsleregleringen.
Författaren har tänkt sig en regulator, som borde
kunna avhjälpa en hel del regleringssvårigheter (fig. 3,
4, 5 och 6). A är här regulatoraxeln och roterar med
hela eller halva motorhastigheten. Med regulatoraxeln
är regulatorviktsfästet B fast förbundet, under det att
regleringshylsan C är förskjutbar i axiell led men för
övrigt roterar med axeln A. C hålles i läge dels av
krafterna från vikterna D och dels av fjäderspänningen
i fjädern E.
G är dessutom ihakad vid C± med reglerstången F,
vilken med spakanordningen och fjädern E, med
regler-bygeln H kan flyttas upp och ned och sålunda vid
stillastående motor åstadkomma handpumpning med
delkurvan <72. Vid mindre förflyttningar (då motorn roterar),
kan man direkt eller indirekt genom fjädern
åstadkomma handregleringar, under det att fjädersystemet F
och E förflyttas och då samtidigt fjädern av- och
pålastas, genom den speciellt utformade GI, allt efter som
liten eller stor belastning önskas.
GI kan naturligtvis utformas så att vilken förflyttning
och spänning som önskas, kan åstadkommas. Härvid
kan känsligheten i viss grad varieras.
Denna regulator kan även, om så fordras, kombineras
med ’omkastning av motors rörelseriktning. Detta kan
då bland annat ske medelst mottändning. Härvid höjes
först reglerhylsan ö medelst spakanordningen tills
tillräckligt litet pumpslag, och sålunda även lågt varvantal,
erhållits. Därefter föres hylsan hastigt uppåt,
fortfarande medelst spakanordningen, till dess reglerstången
F stoppar mot H, varvid delnocken Cs, som är ca 180
Fig. 4.
Fig. 6.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
