Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
T E K N I S K T ID S K R l F T
18 JULI 1931
grader förskjuten till huvudnocken, gör en
bränslein-pumpning. Härvid ändrar motorn rotationsriktning och
huvudnocken får ånyo tjänstgöra vid
bränsleinpump-ningen.
Vid stannande av motorn förflyttas C medelst
spakanordningen så, att intet pumpslag försiggår.
De i diagrammet (fig. 6) visade kurvorna ange
spänningsvariationen hos fjädern vid några olika varvantal
samt dess motkraft av regulatorvikterna för pumpkurvans
reglering. I är den på pumpkurvan, i axiell led mot
fjäderspänningen av regulatorvikterna, verkande kraften
vid normal inspänning, normal rotationshastighet samt
varierande hylsläge. // är lika med 7 men med 5 %
högre varvantal Och III vid 5 % lägre varvantal. IV är
fjäderspänningen inställd för samma varvantal som 7.
V är fjäderspänning inställd för överbelastning. VI är
2 mm uppflyttning av fjädersystemet, under det att vid
777 fjädern samtidigt är avlastad 3 mm,. Här synes alltså,
att vid den sist angivna inspänningen det är möjligt att
även vid ofta varierande små belastningar och låga
varvantal kunna direkt förhindra onödig pendling å hylsan
genom avgränsning av för stora pumpslaglängder.
För åstadkommande av de ovan beskrivna
manövreringarna har man tidigare måst göra besvärliga
om-justeringar av inställningsanordningarna, vilket i allra
högsta grad försvårat distansregleringar, som numera
fordras för att en motor skall vara fullt manövrerbar.
I detta fall åstadkommas nämnda omjusteringar
automatiskt medelst spaken. Med en liten omjustering
medelst I kan dessutom direkt reglering (passande för
vissa belastningsändamål) erhållas, varvid regulatorn
endast eller delvis arbetar såsom rusningsreglerare.
Det antal cylindrar, för vilka tillförseln av bränsle
skall regleras, är i den å figurerna visade anordningen
två, men regulatorn kan utan olägenhet konstrueras och
anordnas för reglering av ett större eller mindre antal
cylindrar än detta.
NOT I J E R
Synpunkter beträffande dieselmotorer för lokomotiv.
Av ingenjör H. Morén, f. n. bosatt i U. S. A. och känd på
grund av sitt livliga, genom talrika inlägg i
fackpressen ådagalagda intresse för förbränningsmotorer, har
Teknisk tidskrift mottagit ett meddelande, vars
huvudsakliga innehåll återgives i det följande:
Med hänsyn till dieselmotorernas användning för
lokomotiv synes man inom amerikanska
järnvägskretsar ännu vara ganska oviss beträffande den mest
lämpliga storleken för motorerna. Medan en del anse 600
hkr det mest praktiska effektbeloppet för rangerlok,
hålla andra före, att 1500 hkr torde vara det minsta
som bör komma i fråga för samma ändamål.
Mellanstorleken av ca l 000 hkr synes ha svårighet att finna
avnämare. (I samband härmed hänvisas av T. T. till
ing. Nordenhems uppsats i Teknisk tidskrift, häfte nr 6
för Mekanik, enligt vilken av ca 100 f. n. i U. S. A. i
drift varande diesellok det största antalet äro försedda
med 300 hkr motorer, medan flera firmor ha fört
motorer av 825 och l 000 hkr i marknaden.)
Det största hindret för en mera allmän användning
av dieselmotorer för lok utgöres enligt ing. Moréns
uppfattning framför allt av de höga anskaffningskostna-
derna samt även till en viss grad av den
omständigheten, att man för skötseln och underhållet av
dieselmotorerna ännu kräver en högre klass av
yrkesskickliga maskinister än för ånglok och dessutom en mera
vidlyftig och dyrbar verkstadsutrustning.
Ing. Morén anser det’emellertid möjligt att tillverka
dieselmotorerna väsentligt billigare än för närvarande
och förfäktar den uppfattningen, att den V-formiga
anordningen, så som den t. e. användes vid motorerna i
Cadillac- och Marmonbilarna, möjliggör den billigaste
konstruktionen.
Genom en standardisering på en enda cylinderstorlek
av 100 hkr kunde man genom att bygga "raka" och
V-formigt anordnade motorer i kombinationer med
4-5-6-8-10-12-16 cylindrar tillhandahålla alla praktiskt
ifrågakommande storlekar mellan 400 och l 600 hkr.
Beträffande motorernas detaljkonstruktion framhålles,
att erfarenheten har visat, att man med ett förhållande
av l : l mellan diameter och kolvslag har erhållit de
lättaste motorerna, och dessutom betonas den f. ö.
välkända betydelsen av hög hastighet för åstadkommande
av maskiner med minimal vikt.
Såsom grundtyp eller standardstorlek föreslås en
cylinderstorlek med en diameter av 11" och ett slag av
11". Det effektiva medeltrycket kunde räknas till
6 kg/cm2 och det normala varvantalet skulle vara 900,
motsvarande en kolvhastighet av 1650 fot i minuten
eller ca 8,4 m i sekunden.
Genom att beakta dylika konstruktionsprinciper torde
det enligt ing. Moréns åsikt vara möjligt att få fram
lämpliga motorer för lokomotivdrift, som kunde vara
ända till 50 % lättare och billigare än de f. n. använda.
E L.
LITTERATUR
Bokanmälan.
Maschinenelemente, av W. TOCHTERMANN. 456 sid. med
511 figurer. Berlin, Julius Springer, 1930. Pris bunden
M. 16: 50.
Den tyska tekniska litteraturen lider för närvarande
ingen brist på läroböcker i maskinelement. Från BACH’S
och RÖTSCHER’S brett lagda arbeten finnes en fortlöpande
serie ner till konstruktionshandböcker i fickformat. I
storlekshänseende torde Tochtermann’s
Maschinenelemente kunna inrangeras ungefär i mitten på serien.
Tochtermann’s bok är egentligen inte ny. Den utgör
en femte, omarbetad upplaga av KEAUSE’S åtminstone
bland äldre ingenjörer tämligen kända lärobok. Det
förefaller emellertid som Krause’s bok genom den
Toch-termann’ska bearbetningen skulle ha vunnit avsevärt i
kvalitet. Den ger en elementär teori för de vanligaste
maskinelementen och en praktisk-kritisk granskning av
olika utföringsformer. Men den ger inga schabloner,
som kunna förleda till tanklöst konstruktionsarbete. Den
söker tvärtom klargöra, att ett värdefullt konstruktions^
arbete förutsätter ett grundligt inträngande i det profr
lem, som skall lösas. Teoretiskt studium och
tillgodogörande av praktiskt vunna erfarenheter måste alltid
utgöra grunden för allt ingenjörsarbete. Tochtermann’s
Maschinenelemente är värd spridning.
H. Swedenborg.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
