Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
15 AUG. 1931
MEKANIK
101
Tab. 1. Egenskaperna hos Höganäsbolagets eldfasta tegel.
Bjuf F
»Stabb*
Krona
Arcus
Silika
Sictex
Sleto
Alumex
Kemisk analys
Si02 % Al203+Ti02% Fe203 % CaO% MgO %
54-55 41-42
ca. 2
0,6 0,5
52-53 43-44 ca. 2
0,6 0,4
56-57 41-42 1,5-2 0,6 0,2-0,5
52-53 43-44
ca. 2 0,6 0,5
ca. 96
0,8 0,8 2,2 0’,2
40 -50% SiC
ca. 85 % SiC
ca. 72 % A1203
Smältpunkt S. K .....................
33-34
ca. 34
ca. 34
33-34
ca. 34
ca. 34
förgasn. >42
ca. 38
Begynnande mjukning vid ....
ca. 1350
ca. 1360
ca, 1400
ca. 1320
1650-1680
ca. 1550
ca. 1500
>1700
Vol. vikt ...................................
1,9-2
1,9-2
1 Q __ 9
i,y ^
ca. 1,8
1,75-1,9
ca. 2
ca, 2 3
ca, 2,6
Porositet vol.% .......................
ca, 26
ca. 27
ca. 25
ca. 31
19-25
ca. 24
ca. 30
ca. 21
Efterkrympn. vid 2 t. upph. till 1400° % ............................
ca. 1,0
ca. 0,5
ingen
ca. 0,8
-
-
ingen
ingen
Tryckhållfasthet i kallt tillstånd kg/cm2 ............................
200-300
200-300
200-300
200-300
125-200
230-270
ca. 500
ca. 675
Avsplittringstal ........................
4-6
6-8
7-9
>15
0
6-10
>20
>10
Om ett tegel upphettas från exempelvis
rumstemperatur, så utvidgar det sig normalt upp till en viss
temperatur, men vid ännu högre upphettning börjar
det att sammandraga sig och denna
sammandragning blir bestående och kallas efterkrympning.
Ned-kyles alltså ett tegel, som varit upphettat så högt, att
efterkrympning inträtt, återtager det icke sin
ursprungliga volym.
Efterkrympningen har särskild betydelse om man
kan vänta besvärlig slagg och därmed
sammanhängande slaggangrepp, ty om teglen hava stor
efterkrympning, öppna sig fogarna och teglen
angripas fortare.
Vid besök hos "Verein zur Uberwachung der
Kraft-wirtschaft der Ruhrzechen" i Essen meddelades av
0,1
O 100 200 300 400 500 600 700 800 900 IWO 1100 1700 f300 l’400
Temperatur
Fig. 4. Värmeutvidgning å Höganäsbolagets eldfasta tegel.
Undersökningarna utförda på bolagets laboratorium.
dr-ing. LAUE, att i kolaska kan förekomma flussmedel
från 12 till 80 %. Till flussmedel räknas då allt utom
A1203 + Si02. Han ansåg, att om denna halt av
flussmedel kunde hållas under 50 %, så var askan i
regel godartad och vållade inga svårigheter. Man kan
enligt detta bränn,a ett kol med svårartad slagg, om
detsamma blandas i lämplig proportion med ett
annat, där halten av flussmedel är ringa.
Avsplittringstalet utgör ett visst mått på
materialets motståndsförmåga mot temperaturvariationer, och
detsamma erhålles genom att upphetta provtegel i ena
kanten till ca 850°C, varefter detsamma neddoppas i
2,o
l
Van
vid
\elet ’n
1000
7,2
ika
500
Temperatur
rooo
/Joo0
Fig. 5. Värmeledningsförmåga hos Höganäsbolagets eldfasta
tegel. Undersökningarna utförda på bolagets laboratorium.
A = antal kilogramkalorier pr tim., som vid
fortfarighetstill-stånd passera genom l m2 av en l m tjock platta av materialet
vid en temperaturskillnad av 1°.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
