Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
102
TEKNISK TIDSKRIFT
Fig. 6.
rinnande vatten under 3 min. Stenen upptages
därefter och ställes på ett underlag under 5 min. för att
avgiva det vatten den sugit till sig.
Avsplittrings-talet är det antal uppvärmningar och avkylningar,
som teglet motstår till dess den uppvärmda delen
avsplittras eller sådana sprickor uppstått, att stenen
kan smulas med fingrarna.
Aysplittringstalet har sin största betydelse vid
intermittent drift, där temperaturvariationer förekomma.
Avsplittringstalet kan knappast sägas utgöra något
direkt mått på teglets motståndsförmåga mot
temperaturvariationer men giver ändock en uppfattning om
teglets egenskaper i detta avseende.
Vid hög eldstadsternperatur bör
mjukningstempe-raturen vara hög, väntar man dessutom slaggangrepp,
skall vidare efterkrympningen vara liten och har man
därtill temperaturvariationer, bör avsplittringstalet
vara högt.
Med stöd av föregående torde man kunna
klassi-fiera Höganästeglen så, att vid kontinuerlig drift
någon av kvaliteterna Bjuv F, *Stabbarp* eller
Krona torde vara lämpliga, beroende på
eldstadstemperaturen och slaggens karaktär.
Där mur verket är utsatt för hastiga
temperaturvariationer, torde Arcus vara att föredraga.
Av specialteglen Silika, Sictex, Sicto och Alumex
torde för pannmurningar huvudsakligen Sictex och
Sicto kunna komma ifråga och detta i mycket ringa
utsträckning på grund av det höga priset
Den första provmurningen gjordes i relativt liten
skala. I samma panna inmurades Arcus, Krona, Sicto
samt Alumo (Alumo tillverkas numera icke). Den
ena valvnosen murades av Arcus och den andra av
Krona utan förband med den yttre delen av valvet.
Sicto inmurades dels utefter rostmattan och dels
högre upp i den ena väggen jämsides med Alumo.
Krona har ju högre mjukningstemperatur och
mindre efterkrympning än Arcus men lägre
avsplitt-ringstal, varför Krona bör vara bättre mot
slaggangrepp men underlägset mot temperaturvariationer.
Sicto har hög mjukningstemperatur och ett högt
av-splittringstal, varför det alltså bör vara bra vid hög
eldstadstemperatur i samband med
temperaturvariationer. Största felet med detta tegel är, att det är så
dyrt, och dessutom är det känsligt för oxiderande
atmosfär, i synnerhet där starka slaggangrepp kunna
befaras. Inmurningen av dessa tegel utefter rostmat-
15 AUG. 1931
tan tog närmast sikte på deras goda
värmeledningsförmåga. Teglet ligger ju här direkt på ramverket
för kedjerosten, och härigenom erhålles god
värme-bortledning till förbränningsluften, som införes under
rostmattan från sidorna. Genom denna sänkning av
tegeltemperaturen närmast rostmattan avsågs att
hindra slaggen att fastna, vilket medför en del
besvärligheter. ^ Provteglen i sidoväggen av Sicto och
Alumo, vilka båda hava hög mjukningstemperatur
men olika avsplittringstal, insattes för att undersöka
vilket av dessa tegel, som eventuellt skulle kunna
komma ifråga på de mest ansträngda ställena i
eldstaden.
Samtidigt med inmurningen av dessa provtegel
utfördes den ena valvnosen i en annan panna av en
tysk stampmassa, "Vinconit". "Vicomten" torde
utgöra en blandning av kiselkarbid och ca 30 %
bindelera och dessutom något organiskt bindemedel,
sannolikt melass eller sulfitlut.
Vid stampandet av ett valv måste synnerligen stor
omsorg nedläggas på att få massan tillsatt med lagom
mycket vatten. Tillsätter man för mycket vatten, går
massan icke att stampa. Lagom vattentillsats är
enligt bruksanvisning 5 viktsprocent, och massan
skall genomarbetas väl före användandet. Riktig
vattentillsats kännetecknas av att om man kramar
massan hårt i handen, bör den taga ihop, men den
bör åter falla isär för ett lätt tryck med ett finger.
Utförandet av stampningen bör ske med hjälp av en
vanlig hammare eller med trycklufthammare, om ett
tjockt lager skall stampas. Är lagret så tjockt, att
det icke kan stampas på en gång, skall ytan ruggas
upp, innan man lägger på nästa skikt.
Samtidigt som valvnosen stampades av Vinconit,
murades även väggarna om i denna panna. Väggarna
murades av Bjuv F-tegel och så att teglets 147 mm
kant ingick i murtjockleken, inga tegel med flatsidan
mot eldstaden. Den ena väggen murades i förband
med det bakomliggande murverket, den andra utan.
Förbanden utgjordes av enstaka tegel i fältet mellan
övre och nedre inspektionsluckorna.
Vid inspektion och fotografering av dessa
provmur-ningar visade sig en del skillnader.
Valvnosarna av Krona och Arcus voro efter 980
drifttimmar praktiskt taget oskadda, å Kronavalvet
hade slaggen dock fastnat något, under det att Arcus
icke alls visade vidhäftning av slagg.
Efter 2 211 drifttimmar hade båda valvnosarna
börjat att flaga ur något, Krona något mera än Arcus,
men båda voro ännu i gott skick.
Fig. 6 visar dessa båda valv efter 4225
drifttimmar, l är Krona-valvet och 2 är Arcus.
Av figuren framgår, att Arcus-valvet är i minst
lika gott skick som Krona, och då Arcus är något
billigare än Krona, torde det vara att föredraga i
dessa pannor. Båda valvnosarna murades om efter
4477 drifttimmar. Anf.angsmurarna under den yttre
delen av tändvalven, som icke murats om, voro
reparerade med "Vinconit" och Höganäsbolagets "Sic"
stampmassa. Vinconiten och Sic-stampmassan visade
sig här likvärdiga ur hållbarhetsynpunkt, men
Vinconiten var lättare att anbringa, då den var mera
plastisk.
Bjuv F-valven voro i regel nedbrända på kortare
tid än 3000 timmar. Ett valv har stått i nära 3500
timm.ar, men detsamma var betydligt mera avbränt än
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
