Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
15 AUG. 1931
MEKANIK
107
Synpunkter vid inmurning och skötsel av
panneld-städer.
Vid inmurning av eldstäder gäller i första hand
att göra klart för sig, för vilka påfrestningar teglet
blir utsatt. Detta är beroende på pannans
konstruktion, vid vilken i allmänhet ringa hänsyn tages till
inmurningen, och driftförhållandena samt vilka kol,
som troligen komma att användas.
Pannans konstruktion och den avdunstning, som
den är beräknad för, torde vara utslagsgivande för de
temperaturer, som kunna förväntas uppträda i
eldstaden, och härmed avgörande för den
mjukningstem-peratur, som eldstadsinmurningen bör besitta.
Driftförhållanden och använt bränsle torde vara
avgörande för teglets egenskaper med avseende på
efterkrympning och avsplittringstal.
Om man alltså i första hand gjort klart för sig
väntad eldstadstemperatur, om kontinuerlig eller
intermittent drift, samt bränslets och härmed slaggens
egenskaper, torde man i de flesta fall i samarbete
med tegeltillverkaren kunna erhålla ett lämpligt
material utan vidlyftiga experiment.
I enstaka fall, då slaggangrepp uppträda samtidigt
med svåra påfrestningar genom
temperaturvariationer, torde det vara nödvändigt att genom prov
fastställa, vilket som är det primära, och härigenom
prova sig till vilket material, som är det lämpligaste.
Eventuellt kan man genom någon mindre förändring
av driften hjälpa till att åstadkomma ett gott resultat.
Har man lyckats erhålla det mest lämpliga
materialet för eldstaden, är det därför icke givet, att ett gott
resultat erhålles.
För att erhålla bästa möjliga resultat bör själva
murningen utföras på ett omsorgsfullt och
sakkunnigt sätt och torde härför erfordras speciell
pann-murare. som har klart för sig, att det här icke gäller
bara att plocka upp tegel och detta så fort som
möjligt. Man bör därför icke använda vanliga
byggnadsmurare vid panninmurningar. Dessa murare äro vana
vid att arbeta på ackord och icke vana att mura med
tunna fogar, som här är absolut nödvändigt.
Är nu eldstadsinmurningen färdig, utförd av
lämpligaste material och murad på bästa sätt, bör den
dock behandlas så skonsamt, som förhållandena
medgiva.
I första hand bör tillräcklig tid anslås för
torkeld-ning av murverket, och under normal drift bör även
så stor försiktighet som möjligt iakttagas.
Torkningen .av murverket vid Värtan sker så, att
under 2 dygn ångvärmes pannan, varvid trycket får
stiga till 4 åto, därefter eldas svagt med ved under
12 timmar och till slut användes svag koleldning
under 31/2 dygn, varvid trycket så småningom går
upp till fullt arbetstryck.
Under drift förekomma ju sådana moment, att det
är omöjligt att taga hänsyn till murverket. Hos oss
förekommer ju ofta, att en eller flera pannor så
hastigt som möjligt måste kopplas in på driften och
då är ju icke annat att göra. Har man däremot tid
till förfogande, bör denna procedur icke ske allt för
hastigt, då man härigenom undviker onödiga
påkänningar både på panna och murverk.
Samma sak gäller vid avställning och eventuell
ned-kylning av en panna, detta bör gå långsamt och här
har man i vanliga fall god tid till förfogande. Man
bör här vara synnerligen försiktig och om möjligt
hindra insläppandet av kalluft i eldstaden. Murverket
är vid driftens slut vitvarmt, och insläppandet av
kalluft, om även i ringa mängd, torde då vara minst
lika påfrestande som en hastig uppeldning av pannan.
Under pågående drift bör försiktighet iakttagas med
öppnandet av inspektionsluckor, då i annat fall
murverket runt luckan snart torde vara raserat,
Har man som hos oss pannor med stor
överbelastningsförmåga, bör denna icke användas i onödan, utan
så länge tillräckligt antal p.annor finnas till
förfogande, böra flera pannor kopplas in för att hålla
belastningen inom en lämplig gräns. Hos oss, där
pannorna i regel icke äro urkopplade så lång tid, att
trycket hinner sjunka avsevärt och där bästa
verkningsgraden ligger mellan 20 och 30 kg ånga pr m2
och tim., vore det felaktigt att annat än i nödfall
driva upp avdunstningen till 45 kg, vilket är möjligt
och vilket även förekommer. Denna
överbelastnings-förmåga, som ju endast behöver utnyttjas under kort
tid, är dock av synnerligen stort värde, då man
härigenom kan hålla anläggningskapitalet nere utan
någon nämnvärd ökning av driftkostnaderna.
Vill man göra ett försök att uppdela eldstäderna
och härmed användandet av olika material i olika
grupper med avseende på de påfrestningar, för vilka
det eldfasta murverket kan tänkas bliva utsatt, så
torde följande uppdelning och användande av olika
material kunna föreslås:
1. Vid eldstäder med relativt låg temperatur och
kontinuerlig drift torde kvaliteten Bjuv F vara
lämplig.
2. Vid högre temperatur, kontinuerlig drift och
godartad slagg bör *Stabbarp* vara lämpligt.
Skulle temperaturen vara för hög för *Stabbarp*
torde Krona få tillgripas.
3. Vid hög temperatur, kontinuerlig drift och mera
svårartad slagg torde Krona vara det lämpligaste
materialet. Krona är ju ett tegel med hög
mjuk-ningstemperatur, tätt och med liten efterkrympning,
varför det torde lämpa sig väl för dessa påfrestningar.
4. Vid hög temperatur och påfrestningar genom
temperaturvariationer torde Arcus med sitt stora
av-splittringstal vara lämpligt. Skulle temperaturen
vara för hög för Arcus, torde man kunna beställa
Krona, eller Krona utförd av grovkornigare massa
än den vanliga. Tegeltillverkaren har genom att
variera kornstorleken ett medel att, inom vissa gränser,
kunna ändra på teglets egenskaper med avseende på
motståndsförmågan mot temperaturvariationer.
5. Vid hög temperatur, stora påfrestningar genom
temperaturvariationer och samtidigt slaggangrepp
torde det vara svårt att få ett material, som uppvisar
tillfredsställande egenskaper gent emot här
uppkommande påfrestningar. De material, som kunna komma
ifråga, äro Arcus, Krona samt eventuellt Krona,
grov massa, och här torde man endast genom prov
kunna avgöra, vilket material, som är det lämpligaste,
Äro slaggangreppen det primära, torde Krona vara det
lämpligaste, är det däremot avflagning, som är
huvudsakliga orsaken till materialets förstörelse, torde
Arcus eller, om temperaturen är för hög, Krona, grov
massa, vara att föredraga.
Av specialteglen Silika, Sictex, Sleto och Alumex
torde endast Sictex och Sicto hava någon användning
vid ångpanneinmurningar och detta i mycket ringa
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
