- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1931. Mekanik /
106

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

106

TEKNISK TIDSKRIFT

15 AUG. 1931

Fig. 16.

våra valv, då proven visat, att de dyrare
specialteglen för detta ändamål icke äro bättre än Arcus utan
snarare sämre.

Sidorna muras nu genomgående av Arcus så när
som på de två skiften närmast rostm.attan, som
utföras av Sictex för att hindra slaggens vidhäftning.
Fig. 2 visar i detalj, hur murningen är utförd.
Stenarna läggas så att 297 mm-måttet ingå i
väggtjockleken i nedre delen, under det att i den övre ingår
148 mm. Härigenom erhålles en mera kompakt mur
i nedre delen, vilket medför, att densamma kan
brännas längre utan att materialet börjar att ramla ur.
Väggen muras med enstaka stenar i förband med
bakomliggande mur och samtidigt så att väggen vid
uppvärmning har benägenhet att bukta utåt i stället
för inåt.

Murningen runt de nedre inspektionsluckorna är
utförd så att skoningen närmast luckan lätt kan rivas
och ersättas med nytt utan att det överliggande
murverket behöver raseras. Främre nedre luckan har
minskats, för att murpelaren mellan de båda luckorna
skall bliva kraftigare.

Stödmurarna under valven kunna repareras utan
att valvet skadas, vilket är av värde för den yttre
delen av valvet, där stödmuren förstöres fortare än
valvet.

Här kanske även är lämpligt att nämna något om
kostnaderna för eldstadsinmurningen, svarande mot
de drifttider, som kunna förväntas. Räknas med att
väggarna och valven komma att stå i 10 000 timmar
med en ommurning av valvnosen under denna tid,
efter 5 000 timmar, så uppgår murverkskostnaden inkl.
arbetslöner för 10 000 timmar till ca 5 000 kronor.
Räknas även med att pannorna nu gå något lägre
belastade än vad som förut antagits, i medeltal 1,6 ton
kol pr tim. mot förut 2,1, så uppgår
murverkskostnaden, om priset är 20 kr. pr ton kol, till ca 1,5 % av
kolkostnaden. Detta skulle för år 1930 hava svarat
mot en murverkskostnad för eldstäderna i gr. I av
ca 12 000 kronor. Den verkliga kostnaden under 1930
var 12 800 kronor. Härtill kommer ju en del andra
murverkskostnader, t. e. för rivning och återställande
av murverk vid besiktningar. Som jämförelse med här
angivna drifttider kan nämnas, att vid besök vid
Charlottenburgs kraftverk drifttiden för murverket i
deras wanderrostpannor här uppgavs till 6 000-7 000
timmar för sidorna, under det att teglen i nosen på

deras hängvalv måste bytas efter 2000-3000
timmar.

Under arbetet med dessa provmurningar har även
framgått, att det är synnerligen svårt att få tegel
med tillräckligt exakta dimensioner och plana ytor.
Detta förhållande försvårar murningsarbetet och gör
det ofta omöjligt att mura med tillräckligt tunna
fogar. Särskilt vid tegel av olika material, som
dock äro gjorda efter samma ritning, är detta
framträdande och omöjliggör ofta att mura tillsammans
dessa tegel.

Fig. 15 utgör ett exempel härpå. Staplarna till
vänster å fig. 15 utgöras av valvtegel, vilkas tjocklek
skulle varit densamma, varav följer, att staplarna
skulle varit lika höga. Av siffrorna på figuren
framgår höjdskillnaden. Staplarna till höger utgöras av
standardtegel, vilkas tjocklek också skulle varit
densamma, men även här förefinnes en viss höjdskillnad.

Fig. 16 är ett annat exempel. Här äro valv och
anfangsmurar upplagda på prov så som murningen
utföres i pannan.

Enligt ritning, med vederbörlig hänsyn tagen till
fogar, skall i valvet gå in 25 st. tegel. Av figuren
framgår, att i den vänstra främre valvringen få plats
precis 25 tegel utan något mellanrum för bruk. I
den bakre ringen å samma sida går det in 24 tegel
plus en fri öppning på 32 mm i överkant. Teglets
tjocklek i överkant skall vara 75 mm. Teglen i
dessa båda ringar äro av samma material. Den
främre ringen är upplagd av hel- och halvsten, under
det att den bakre endast är helsten.

Högra valvet är av annat material men efter samma
ritning och här går det endast in 23 tegel plus en fri
öppning på 25 mm.

I anfangsmurarna äro de med streck markerade
teglen av ett material, de andra av ett annat. Man
ser, att även här äro dimensionerna så pass olika, att
en öppning på 18 mm uppkommer på en höjd av 4
tegel. Liknande onoggrannhet i tegeldimensionerna
torde förekomma vid alla tegelfabrikat.

Dessa exempel torde tydligt visa, att det är
synner-igen svårt att åstadkomma tunna fogar och så gott
som omöjligt att mura tegel av dessa två kvaliteter i
förb,and.

{ l Tyskland har man därför vid en del större
kraft-:verk: övergått till att använda slipade tagal för sådana
platser, där svårighet visat sig med teglets bestånd.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Oct 18 15:27:58 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1931m/0108.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free