Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
21 NOV. 1931
MEKANIK
137
Fig. 2
fattande undersökningar å spänningsfördelningen
inom en svetsfog av ifrågavarande slag ock funnit,
att spänningarna i ändarna av fogen äro större än
i mitten, vilket även är analytiskt bevisbart. Det är
mittel järnets bredd, som gör att svetsfogen belastas
med ett böjningsmoment och dessutom uppträda
vissa spänningskoncentrationer, varigenom den
verkliga spänningen blir större än den som erhålles vid
beräkning å enbart skjuvning. Denna omständighet
är en faktor av vikt för konstruktören att komma
ihåg.
I detta samband bör även omnämnas en sak, som
man bör hava klart för sig vid beräkning av svetsar,
och vilket illustreras i fig. 3. Svetsfogen i
provstyckena 3 och 4 ser i skärning ut som fig. 3 visar.
Om densamma utsättes för skjuvningspåkänningar
säges att brottet måste komma i snittet A^ enär
arean där är minst. Detta är dock icke givet,
brottet kan lika väl komma i triangelns kateter,
dvs. snitt Ay Som i det senare kommer att visas
och som redan framgått av försöksserien i tabell l
å stumsvetsar, kan man aldrig räkna med att svetsen
blir absolut biåsfri eller tät. Med andra ord man bör
räkna med en något mindre area för själva
svets-materialet. Detta bemötes lättast med att välja ett
svetsmaterial med högre hållfasthet än
grundmaterialets. På så sätt kan ett provstycke som nr 3 och
4 brista i snitt As i stället för i ^2. Var brottet
kommer att inträffa är
sålunda beroende på var
produkten av area och
hållfasthet är minst.
Fig. l, provstycke
nr 5 och fig. 4 visa
ännu en art av
provstycken, vilken f. ö.
användes vid officiella
provningar i Tyskland.
Svetsningen här är
Fig. 4.
utförd med avsikt att bliva underdimensionerad.
Den sammanlagda svetsarean i sektionen A2 är
endast ca 325 mm2 mot ursprungsmaterialets 600 mm2.
Ändock har svetsen hållit över ursprungsmaterialets
sträckgräns beroende på svetsmaterialets höga
hållfasthet, ca 50 kg/mm2. Det är dock att märka, att
svetsfogen beräknats bliva större i dimension.
Tjockleken i sektionen A2 beräknades sålunda bliva 4 mm
men blev endast 3. Detta lär oss en sak, nämligen
att det i allmänhet visar sig vara svårt att komma
in ordentligt i vinklar.
Provstycket 6, fig. l samt fig. 5 upptager ännu
en typ av provstycken. Detta är rätt intressant,
Fig. 5.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
