Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
138
TEKNISK TIDSKRIFT
21 NOV. 1931
enär svetsfogen blir ansträngd å såväl dragning
som skjuvning. Sålunda är spänningen i sektion A±
och A2 dragning och i sektion A9 skjuvning. Emedan
skjuvningshållfastheten är mindre’än
draghållfastheten bör i ett dylikt fall kateten A^ göras längre än
kateten Ay Detta är även gjort å provstyckena i
denna serie.
Beträffande denna provserie spelar förhållandet
mellan grundmaterialets och svetsmaterialets
hållfasthet en viss roll. Grundmaterialet hade en
hållfasthet av 39 kg/mm2 och svetsmaterialet 48 kg/mm2.
Fig. 6. Spännings-töjningsdiagram för svetsat och nitat provstycke, vilka
beräknats jämnstarka.
Denna skillnad gör att brottet kan komma i A± eller
A^ men aldrig i A2, beroende på att produkten av A2
och svetsmaterialets hållfasthet ligger klart över
produkterna av A± och A.Å och deras resp.
hållrast-heter. Detta provstycke får, enligt de utförda
försöken, en fullständigt jämn spänningsfördelning, så
att man i den händelse svetsen ur materialsynpunkt
är 100-procentig även får ut 100 % hållfasthet ur
svetsfogen. Den överdimensionering som kan anses
behövlig för att täcka eventuella fel i svetsmaterialet
kan åstadkommas på sätt som visas å provstycket
nr 7 fig. 1.
Paiallellt med senast omnämnda provning
utfördes ett prov å ett nitat provstycke enligt fig. 5.
Dessa båda provstycken se mycket ojämna ut och
det har alltid förekommit att det nitade ansetts vara
det ojämförligt starkare av de två. Provstyckena
äro emellertid beräknade
jämnstarka. Sålunda äro
areorna å det svetsade
: provstycket lika me*d
arean å det nitade med
avdrag för nithål. Man
skulle sålunda förmoda,
att i händelse svetsfogen
vore 100-procentig,
brottbelastningarna skulle bliva
lika och den beräknade
34 ton. Nu var svetsen
100-procentig och det
svetsade provstycket höll
34 ton. Det nitade
provstycket däremot höll
endast 24 ton, dvs.
materialet hade en hållfasthet
av endast 30 kg per mm2
i stället för 39, vilket
samma material vid
tidigare försök visade sig
hava.
Fig. 6 visar dragdia-
grammen å dessa båda prov, och av kurvan för det
nitade provstycket framgår en kraftig nedgång strax
efter sträckgränsen. Denna ger förklaringen på det
egendomliga förhållandet med brottgränsens kraftiga
nedgång.
Fig. 7 visar ett s. k. kraftlin j ef alt för ett
nitförband lika det ifrågavarande provstycket. Intill
nithålet synes en kraftig koncentration av kraftlinjer,
Fig. 7.
Fig. 8.
och försök av STOLTENBURG ha visat, att
spänningsfördelningen kan vara så som diagrammet i figuren
visar. Sålunda upptager detta diagram en spänning
intill nithålet av ca 3 000 kg/cm2 och i kanten av ca
580 kg/cm2. Det är denna enorma spänningsökning
intill nithålet, som förorsakar brott i en del av
sektionen vid knäet å diagrammet i fig. 6.
Fig. 8 visar brottytan hos det nitade provstycket,
och vi kunna där tydligt se, hurusom materialet
intill nithålet har ett helt annat brottutseende än det
övriga materialet. Denna del av brottytan är
absolut plan och vinkelrät mot dragriktningen.
Detta försök, som jämför ett nitat provstycke med
ett svetsat, har medtagits därför att det tydligt visar
vilka svagheter, som kunna vidlåda ett nitförband
utan att man ens räknar med det. Vi ha sålunda
överraskats av, att en beräknad area i verkligheten
icke håller stort mer än 75 % av vad man räknar
med och detta trots att man allmänt anser den
nitade konstruktionen så avsevärt mycket säkrare
än den svetsade.
Tabell 2 återgiver en försöksserie å dragprov,
varvid själva elektrodmaterialet blir föremål för
provning. Skissen i tabellen visar huru detta skett på
det att praktiskt taget hela provstycket skall bestå
av nedsmält elektrodmaterial. Denna provserie har
utförts med s. k. finmätning, varigenom
proportiona-litetsgräns och elasticitetsmodul även kunna
bestämmas. Försöksresultaten likna mycket ett vanligt
kolståls med ca 0,40 % kol. Elasticitetsmodulen är dock
något lägre, vilket beror på att sektionen icke är
fullständigt hel. Några små gasblåsor måste alltid
beräknas förekomma, men som redan sagts spelar det
icke med hänsyn till brotthållfasthet så stor roll, då
man alltid kan hålla svetsmaterialets
hållfasthets-egenskaper något högre än grundmaterialets.
Man hör ofta talas om att svetsfogar äro mycket
spröda och föga ägnade att upptaga dynamiska
påkänningar. Tabell 3 ger resultaten från en serie
slagprov. Provstyckena äro så gjorda att brottet
måste inträffa i själva svetsmaterialet. De gassvet-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
