Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
21 NOV. 1931
MEKANIK
139
Tabell 2. Dragprov med finmätning å elektrodmaterial.
Provstycke:
––––-betecknar ämnet. Först nedfräses måttet a,
varefter denna nedfräsning ifylles med svetsmaterial, härefter
nedfräses måttet 6, och även denna nedfräsning; ifylles
med svetsmaterial. Sålunda kommer hela provstycket,
med undantag för de streckade delarna i båda ändarna,
att bestå av svetsmaterial.
Resultat:
j l Provstycke
| l 2 3 j
! Proportionalitetsgräns kg/mm2; 34 34 ! 34 |
! Elasticitetsmodul " : 20 050 19 700 \ 19 600
j Sträckgräns, övre " i 37,3 37 37
| Brottgräns " i 48,2 47,0 47,7
Tänjbarhet å V2 N % \ 22 21,5| 22
Kontraktion " | 46 48 46 j
Tabell 3. Slagprov enl. CHARPY.
Provstycke:
Resultat:
Provstycke och behandling
Upptaget slagarbete kgcm/mm2
| 0,15 % C osvetsat ............................................! 11 !
i 0,35 " "............................................ 6 !
! Gassvets, mjuk tråd, obehandlad................j 3,2 j
11 n 11 11 ................i A6 j
i 9 ft
j 11 11 11 11 ................l ^?ö ’
j " " " normaliserad ............ 10 i
| Elektr. svetsVö = 5° kg/mm*) obehandlad ..| 7,1
7 1
11 i n ’A j
\ 11 1 11 ’?6 ;
7,3 l
" , normaliserad 7,4 i
11 i 11 7,4 j
l _____,, ____......., .__________iL_____ _....._.7»2__.j
sade provstyckena äro svetsade med mjuk tråd med
låg draghållfasthet och de elektriskt svetsade
provstyckena äro svetsade med en elektrod med en
hållfasthet av ca 50 kg/mm2. Alltså är svetsmaterialet i
det ena fallet i sig självt segare än i det andra, varpå
de olika resultaten bero. Det framgår dock av dessa,
att segheten i en gassvets kan komma upp till
ungefär samma värde, som ett vanligt kolståls med 0,15
% kol. I ifrågavarande försöksserie ligger segheten
hos det elektriskt svetsade provstycket något lägre,
men detta beror på som ovan nämnts att
svetsmaterialet här har en större hållfasthet. Värdet, ca 7
kgcm/mm2 är dock ingalunda att förakta utan är fullt
jämnställt med seghetsvärdet för ett vanligt kolstål
med ca 0,30 % kol.
Tabell 4 visar en serie utmattningsprov, varvid
provstycket är så utfört, att brottet inträffar på den
svagaste delen av provstyckets längd. Samtliga
brott ha visat sig komma i gränsen mellan svets och
grundmaterial. Utmattningshållfastheten för osvet-
Tabell 4. Utmattningsprov (roterande böjning).
,. / .1
Provstycke
.- F
=L
r
3
Grundmaterial: Fagersta 0,20 % C.
Svetsmaterial gassvets: mjuk tråd, hamrad.
" elektr. svets: ÖB ^ 50 kg/mm2.
Resultat:
Provstycke
^ Böjning
kg/mm2
Varv till brott
^utmattning kg/mm2
j !
Osvetsat ............................i 24,5 421300
............................ 23,5 872 0001 !
"............................ 22,5 | 1927 3001 22 |
"GäSviBtsäSZZ^ZZ^ 24^491ÖÖi
" ............................! 20,5 103800 l
!____,,__......................^....1 17,5 1166100 17 i
EiIete7Wetsat^^.yZ.7rr 22,5 114 000 \ |
" " ....................! 20,5 639000
_r^____»_..^.^....J^^^]^^^ _J^__
sat provstycke var 22, för gassvetsat 17 och för
elektriskt svetsat 18 kg/mm2. Nedgången i
utmattningshållfasthet beroende på svetsen kan nog sägas
vara procentuellt större än motsvarande nedgång å
ren draghållfasthet. Detta torde väl bero på
skillnaden i elasticitetsmodul mellan svets- och
grundmaterialet, vilken åstadkommer något större
spänning i gränspartiet. Vid svetsningskonferensen
omtalade direktör KJELLBERG, att han funnit ett visst
samband mellan elasticitetsmodul och
utmattnings-hållfasthet, vilket sålunda torde vara rätt, om man
utgår från att gränsytan mellan svets- och
grundmaterial ej är vinkelrät mot kraftriktningen.
Beträffande Svetsfogars förmåga att motstå
dynamiska påkänningar torde kunna sägas, att denna är
ganska god, men konstruktören bör åtminstone i
fråga om utmattningsbelastningar giva något större
säkerhetsmarginal än vid motsvarande konstruktion
utförd i helt material.
De nu omnämnda provserierna visa några olika
sätt att placera svetsfogar och huru desamma
förhålla sig under belastning, eller med andra ord
beröra svetsfogar ur konstruktiv synpunkt. Några
överraskande resultat kunna icke sägas hava
framkommit. De svetsade provstyckena ha förhållit sig
som om de varit utförda i ett stycke. De ha hållit
vad de kunnat beräknas hålla med en mindre
marginal för blåsor och otätheter, vilken i allmänhet är
lätt att medels överdimensionering oskadliggöra.
Resultaten visa dock, att svetsfogar kunna skapa en
del konstruktioner, vars beräkning tarvar stor
noggrannhet, därmed åsyftas svetsfogar i enlighet med
provstyckena nr 3 och 4 fig. l, vilka man
otvivelaktigt gärna beräknar på skjuvning utan att taga
hänsyn till spänningskoncentrationer. Därför kan
dylika provningar å svetsfogar i egenskap av
konstruktionselement mången gång vara av en
mycket stor praktisk nytta vid beräkningar. Det
nitade provstyckets ringa hållfasthet har kanske
Överraskat, men när man borrar stora hål i material, som
har att upptaga stora belastningar, har man -all
anledning att vänta sig överraskningar. Något medel
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
