Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
19 DEC. 1931
MEKANIK
02
20
1200
2100 sek.
Fig. 1. De torra förbränningsprodukternas sammansättning
som en funktion av förbränningstiden.
ningstiden och i fig. l lämnas en grafisk
framställning över förändringarna i gasernas sammansättning
vid studerandet av förbränningsförloppet hos ett
kokskol vid 100 mm kolbäddshöjd och vid en
belastning av 140 kg/m2tim. Vid tiden för den
intensivaste förbränningen förefinnes som synes luftbrist
trots normala dragförhållanden. Först mot slutet av
förbränningen förefinnes syre i överskott i
förbränningsprodukterna.
I fig. 2 visas karakteristikerna för ett kokskols
förbränningsförlopp. Den med a betecknade
karakteristikan visar mängden rent kol (- C), som pr
tidsenhet bortföres i form av C-haltiga
förbränningsprodukter (beräknade med ledning av den i fig. l visade
gassammansättningen i olika moment av
förbränningen).
Dessa båda kurvor utmärka tydligt två faser av
förbränningsförloppet, nämligen tandningen och
ut-bränningen. a-kurvan visar för tändningsperioden
en jämnt stigande sträckning, men faller därefter
hastigt. Vid denna tidpunkt kan den inkommande
förbränningsluften icke täcka syrebehovet, ty
bränslet har erhållit en större verksam förbränningsyta
under avgasningen och kolbäddstemperaturen har
stigit, vilka båda omständigheter påskynda
förbränningsprocessen och öka syrebehovet. De yttre
förhållandena framkalla sålunda en störning av
för-bränningsförloppets naturliga utveckling.
Studiet av ö-kurvan visar att luftbehovet är störst
under avgasningsperioden och att först under senare
delen av förbränningsförloppet en ren
koksförbrän-ning föreligger.
gr/sek
\C
s:
mm v.p
IBOO ttoosek.
a - C-förbränning, b = luftbehov under förbränningen,
c = motstånd i kolbädden.
Fig. 2. Förbränningskarakteristikor för ett kokskol.
1B3
mm v.p
i –––
>"
^S\
ir"
X,
f
v
\
:::>vVs
V.
i
\%
\
.. __ e.
L ––––––––
**r~
-.«
j
^^
^
Fig. 3. Förbränningskarakteristikor för ett gaskol.
O JOO 60O °>OO I20O 1500 I8OO ?IOO Sek.
Fig. 4. Förbränningskarakteristikor för ett magert kol.
Dragförhållandenas ändring under förbränningens
gång åskådliggöres medelst kurvan c, som visar
kolbäddens motstånd under förbränningens olika skeden.
Karakteristiskt är hurusom motståndet i
kolbädden efter avgasningens slut hastigt sjunker - i detta
fall efter 600 sek. - för att därefter nästan intill
förbränningens slut hålla sig ungefär konstant.
Denna iakttagelse är av betydelse för riktig
zonindelning vid högeffektroster.
Å diagrammen 2-5 visas karakteristikerna för de
l tabell l angivna kolkvaliteterna enligt försök, vilka
i alla fallen utförts under samma betingelser
beträffande begynnelsetemperatur i förbränningsrummet,
belastning pr m2 rostyta (140 kg/m2tim.) och
kol-bäddshöj d (100 mm utom vid försöket med antracit,
då denna var 75 mm). Med ledning av dessa
diagram kan man lätt identifiera de använda
kolkvaliteternas olika förbränningsegenskaper. Av b-
3()n 600 300 1200 ISGOSCk
Fig. 5. Förbränningskarakteristikor för ett antracitkol.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
