Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
24
TEKNISK TIDSKRIFT
18 APRIL 1931
tiva utarbetande inga egna tidigare erfarenheter
finnas tillgängliga. Det har ej heller visat sig lätt att
utifrån få del av gjorda rön, enär amiraliteten i
allmänhet omgiva hithörande specialproblem med sträng
sekretess. En av de vanskligaste uppgifterna på ett
fartyg av så pass begränsad storlek, som det här
ifrågavarande, är att fördela utrymmet på däck på ett
sådant sätt, att artilleriet så litet som möjligt skall
störa flygverksamheten och vice versa, samtidigt
som vardera vapnet måste tillförsäkras högsta mått
av effektivitet. Som vid allt fartygsbygge - och ej
minst beträffande krigsfartyg - blevo vissa
kompromisser oundvikliga.
I det skick kryssaren kontrakterats (fig. 1)
karakteriseras den av följande huvuddimensioner etc.:
Längd över allt .................... 134,75 m
i KVL (L) .................. 130,00 "
Bredd, största på spant.............. 15,43 "
" V, LYL (B) ...... 14,55 "
Konstruktionsdjupgående (T) ........ 4,50 "
Depl. på spt. till KVL utan bihang___4 625 m3
Normaldeplacement ................ 4 750 ton
Maskineffekt = 33 000 ahk, svarande
mot c:a ........................ 27 knop
Bestyckning 6 -15 cm k. ^ -. , , ., ,
J , "- i i > med centralsik té
4 - 75 mm Iv-k.J
4 - 40 mm aut. k.
2X3 - 53 cm torpedtuber, med
centralsikte
2 katapulter
8 flygpl,an på öppet däck
Utvecklingen från flottkommitténs förslag till
kon-traktsritningen sammanfattas i följande tablå:
Skrovets byggnad är baserad på kombinerad
tvär-och långspantkonstruktion, dvs. ungefär samma
hållfasthetstekniska system, som tillämpades vid
konstruktionen av "Sverige"-skeppen. Långskepp
spåkänning-arna, som vid detta långa fartyg bliva betydliga,
upptagas främst av bottenkonstruktionen samt övre däck
med vagare. Det valsade materialet är av två slag,
dels vanligt fartygsstål och dels ett stål av högre
hållfasthet. I Marinförvaltningens
provningsbestämmelser karakteriseras de båda materialslagen sålunda:
Kvalitet Brottgräns kg/mm2 Förlängning % Kval. tal.
I 44-41 18-21,5 83-86
II 52 18 92
Kvalitet II användes vid särskilt ansträngda lång-
skeppsförband, såsom kölplåt, kölsvin, innerbottens
mittstråk, botten-, sido- och däcksvägare i övre däck,
tre bordläggningsstråk på ömse sidor om kölplåten,
språngstråket och närmaste därunder belägna stråk
samt två stråk på varder,a sidan bordvarts i övre däck,
allt i en utsträckning av 2/3 L midskepps. I övrigt
användes stål av kvalitet I. Vid ett förhållande 15.2
mellan längden och sektionshöjden har en preliminär
beräkning av påkänningarna i ® givit 1205 och
l 326 kg/crn2 i resp. översta och understa fibern på
en våg av fartygets längd, varvid I0 beräknats enligt
det Pietzgerska åskådningssättet. Frågan om
viktsbesparing genom vidsträckt användning av svetsning
har varit under övervägande. Marinförvaltningen har
därvid kommit till den uppfattningen, att
svetsnings-tekniken ännu ej iitvecklats så långt, att den helt
skulle kunn,a ersätta nitningen. Därför får svetsning
endast användas vid element, som ej ingå som
bärande huvudförband.
Skrovets uppdelning i vattentäta rum har drivits
så långt, som lämpligheten medgiver. Vid ett fartyg
av detta slag kan man givetvis ej tänka på ett
effektivt pansarskydd, utan måste man för flytbarhetens
säkrande vid inträffad skada lita sig till
skottindel-ningen. Som ytterligare säkerhetsåtgärd finnas
under trossdäcket inga dörrar i skotten mellan de
vattentäta huvudavdelningarna, utan all trafik skall gå
i vertikal riktning. I sidan skyddas fartyget av två
långskott innanför bordläggningen. Mellanrummet
mellan dessa är i sin tur genom tvärskott uppdelat i
ett stort antal celler, av vilka de yttre raderna avses
för brännolja samt krängningstankar. Dessa senare
avse att genom motfyllning kompensera en uppkom-
Flottkommittén
KMF jan. 1927
KMF jan. 1930
Depl. normalt ................................ ton
4500
4800
4750 !
LXBX T på KVL ........................ m
135,0X14,95X4,50
140X14X5,0
130X14,55X4,50
Maskineffekt ................. ................... ahk
34500
38000
33 000
Fart .................................................. knop
27
29
27
Bestyckning: artilleri ............................
6-15 cm fenkel uppst. ] öppna sköl-(dar
6 - 15 cm f dubbellavett < slutna sköl-(dar
6-15 cm ( 4 i torn j 2 i kase-(matter
4-75 mm Iv.
4-75 mm Iv.
4-75 mm Iv.
8 40 mm Iv.
6 - 40 mm Iv.
4-40 mm Iv.
torpedtuber ........................
-
2X3-53 cm
2X3-53 cm
minutrustning ...................
minbanor
minbanor
minbanor
2 paravaner
2 paravaner
2 paravaner
Flygrustning: ............................................
2 katapulter
2 katapulter
2 katapulter j
12 flygplan i täckt hangar
8 flygplan på öppet däck
8 flygplan på öppet däck
Startdäck
-
-
2 bärgningskranar
2 bärgningskranar
1 bärgningskran !
men slagsida. Anordningen är den första i sitt slag
inom vår marin. Den slagsida, som enbart med
krängningstankarna kan korrigeras, beräknas till ca
10°. Resultatet är naturligtvis beroende på fartygets
tillstånd i det ögonblicket. En ökning av
korrigeringen kan givetvis erhållas genom omtrimning av
brännoljan, då bränsleförrådet nedgått. Denna
metod att hålla krigsfartyg på rät köl synes rätt länge
använts i utländska mariner. Den är emellertid på
sätt och vis ett tveeggat svärd och måste användas
med största urskillning. Det är å ena sidan lätt att
genom oförsiktig motfyllning försätta fartyget i ett
tillstånd av otillräcklig stabilitet. Men å andra
sidan är det av vital betydelse för artilleriets arbete,
att fartyget intager normalt läge.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
