Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
HÄFTE 8
TEKNISK TIDSKRIFT
SKEPPSBYGGNADSKONST
Redaktör: NILS J. LJUNGZELL
AUG. 1931
UTGIVEN AV SVENSKA TEKNOLOGFÖRENINGEN.
INNEHÅLL: Om C. R. Nybergs propellerkonstruktion och några vunna resultat, av professor Hjalmar O. Dahl. -
-Värmespänningar och kastning i materialet vid ljusbågsvetsning, av direktör Liss Lundin. - Litteratur. - Notiser.
OM C. R. NYBERGS PROPELLERKONSTRUKTION
OCH NÅGRA VUNNA RESULTAT.
Av professor HJALMAR O. DAHL, Stockholm.
Ehuru författaren av dessa rader varken är
egentlig propellerman eller sakkunnig i frågan om
motorbåtar men dock sysslat åtskilligt med
propellern närstående maskiner, har jag ansett mig
kunna efter erhållen kännedom om vissa
propellerförsök av fabrikör C. R. NYBERG lämna en liten
redorörelse dels för hans idéer, dels för några försök.
En del av vad jag anför må stå för min egen
räkning, och kanske det är en fördel, att jag ej
tidigare sysslat med just propellrar.
De flesta propellrar synas vara utförda med
tryckytan såsom en plan skruvyta, dvs. med konstant
stigning från för- till akterkant, och godset i bladet
pålagt symmetriskt på baksidan, tjockast på mitten
och utspetsat mot såväl för- som akterkant.
Skruv-ytans stigning vid bladens ytterände, uttryckt enl. fig.
l med AC : D, där D är propellerns diameter och
stycket AB - n D, benämnes propellerns stigning eller
stigningsförhållande, då man med stigning ofta
betecknar det absoluta måttet AC för en propeller med
viss diameter. För stigningsförhållandet möta vanligen
\arden mellan 0,5 och 2. I fig. l är stigningen 1,5. Om
vi tänka oss stycket BÄ representera propellerns
periferihastighet och AF betyda båtens fart, så
representerar stycket BF till storlek och riktning
propellerbladets hastighet relativt det vid bladets förkant
tänkta stillastående vattnet. Punkten B gäller en
sektion av bladet på avståndet R : \J% från centrum
då R är ytterradien. Om vattnet kunnat tänkas
fungera såsom en fast kropp, skulle farten blivit
AC, varför stycket FC benämnes propellerns slip.
Slipens storlek uttryckes i regel i procent av
stigningen AC.
Hela detta betraktelsesätt är ju synnerligen enkelt»
Konstruktionen blir lätt att utföra och likaså
kontrollen av den utförda propellern. Även
maskin-bearbetning av propellerns tryckyta vållar inga
större svårigheter. Men man gör sig nog lätt en
del falska föreställningar om propellerns funktion
och speciellt om vattnets strömning omkring bladen.
Huru långt inan kan gå i den vägen synes
exempelvis från en så sent som år 1924 tryckt handbok, där
författaren, utgående från skruvens rörelse i ett fast
medium, är bergsäker på att den rena skruvytan är
den bästa, trots han i en instucken mening måste
erkänna, att propellrar med olika stigning för olika
delar av bladet "visat sig mycket effektiva". Det
ligger ju för övrigt närmast till hands att tänka sig
vattnet enligt fig. l inkomma mot skovelns förkant
i riktningen FB resp. FB* och avgå i riktningen CB
resp. CB1 från akterkanten. Att denna uppfattning
behöver modifieras skall jag senare visa.
Nu till fabrikör Nybergs försök. Han hade år
1905 inköpt en mindre motorbåt, med vilken han
snart råkade ut för grundkänning och fick
propellerbladen tillknycklade. Han företog då själv
omrikt-ning av bladen enligt de principer för bärande plan,
som då började arbeta sig fram och vilka för övrigt
voro av intresse för hans flygmaskinsexperiment,
Han gav sålunda trycksidan konkav form, gjorde
bladen smalare än tidigare, förlade största
godstjockleken närmare förkanten och torde för övrigt hava
Fig. 1.
Fig. 2.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
