Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
15 AUG. 1931
SKEPPSBYGGNADSKONST
61
först svetsade skarvdelarna, och början och slutet
bliva efter fullbordad svetsning nästan spänningsfria.
Man kan nog antaga en rätt gynnsam spänningskurva
även i detta fall. Praktiska försök hava visat, att
denna metod med fördel kan användas vid svetsning
av "styva" och "stela" skarvar. En skarvdels längd
bör ligga emellan 5-20 cm.
7. Stegvis eller språngvis svetsning med osvetsat
mellanrum.
Ett mycket vanligt fel, som göres, är onödigt
mycket svetsning. Ju mer svetsmaterial, som an-
Fig. 13.
hopas, desto större bli spänningarna och desto
lättare kastar sig arbetsstycket. Man skall därför
beräkna svetsen och ej svetsa mer än nödvändigt. Som
kontroll kan man ju jämföra svetsens area med
ni-tarnas area, ifall man nu vill lägga om en konstruktion
från nitning till svetsning. Man finner därvid mången
gång att svetsskarvarna bli mycket små och klena,
l fall ej täthet hos skarven fordras, så kan man
använda någon av ovannämnda metoder. I fig. 13
synes att svetsningen strängt taget utföres på precis
samma sätt som vid vanlig "stegvis" eller "språngvis"
svetsning. Genom att svetsarna växelvis avlöses av
ej svetsat material, så får svetsen i sin helhet en bättre
elasticitet i sin egen längdriktning.
Den "stegvisa" metoden användes liksom den
"språngvisa", då olika värmeavledning i de båda
styckena som skola svetsas ihop föreligger.
Det är ej nog nied att man väljer den rätta
svetsningsmetoden, man måste även svetsa de olika
skarvarna i rätt följdordning. En konstruktion, som
svetsas, måste med hänsyn till värmespänningarna vara
rörlig så länge som möjligt. Man får ej svetsa så, att
konstruktionen redan i början av svetsningens gång
blir stel. Med kännedom om grundreglerna för
värmespänningarna kan man i allmänhet genom ett
logiskt resonemang få fram den ordning, i vilken
skarvarna skola svetsas, för att behålla konstruktionen
smidig och rörlig under svetsens gång.
Mina herrar, Ni äro kanske besvikna för att jag
hållit mitt föredrag i så allmänna drag och ej
specialiserat mig mer på skeppsbyggnad, men Ni kunna
vara övertygade om, att det är bättre att Ni först
lära känna grundreglerna hos och bli förtrogna med
värmespänningar i allmänhet i samband med
Ijus-bågsvetsningen. I praktiken stå Ni sedan jämt och
ständigt inför nya uppgifter, nya problem, då gäller
det att själv tänka och handla, och då är man ej hjälpt
med en schematiskt inövad svetsmetod.
T utlandet har man säkert ej bättre svetsningsma-
skiner och svetsningselektroder än här, tvärtom, i
det hänseendet har man väl efterföljt oss, ty en
svensk, direktör Oskar Kjellberg, har först skapat
kvalitetselektroden och verkliga
specialsvetsnings-maskiner, men utlandet har haft större möjligheter
att prova svetsningsmetoden på olika arbeten och att
göra sig förtrogen med dess speciella egenheter,
bl. a. med värmespänningarna. Allt vad vi därför
kunna få från utlandet ifråga om erfarenheter böra vi
ta emot och använda i den mån, det passar oss. Men
vi få ej glömma, att Sverige är ljusbågsvetsningens
hemland, här fick den sin ryggrad, därför ha vi
förpliktelser, vi måste även i framtiden marschera i
täten, ej endast ifråga om elektroder och maskiner,
utan även ifråga om ljusbågsvetsningens praktiska
användning.
Jag är fullt och fast övertygad om att svetsningen
kommer att ersätta nitningen och även delvis
gjut-ningen. Om vi komma att uppleva den dag, då alla
fartyg, broar och järnkonstruktioner utföras
hel-svetsade, är en annan sak, men det hindrar ej, att vi
med liv och lust hjälpa till att bygga upp en ny
arbetsmetod, som kommer att gagna kommande
generationer.
LITTERATUR
Tauchertechnik - Handbuch för Taucher -
Lehr-buch fur Taucheranwärter - av direktör HERMANN
STELZNER. Verlag Charles Coleman, Lubeck 1931. 296
sidor oktav, 350 illustrationer. Pris inb. RM 19.
Ifrågavarande bok torde vara det första större
utkomna moderna verk om dykarväsende. Författaren,
överingenjör vid Drägerwerk i Lubeck, är såväl en
bekant konstruktör av dykningsapparater som en
framstående dykarchef, i vilken senare egenskap han lett
bemärkta arbeten i olika sjöar och hav.
Första avdelningen, "Die Tauchergeräte", som
upptager nära halva sidoantalet, är bokens i tekniskt
avseende intressantaste. De hjälpmedel, som stå till
dykarnas förfogande, beskrivas här, och en instruktiv
historisk överblick lämnas av de olika apparaternas och
dykarutrustningarnas utveckling liksom även av
åtskilliga patenterade uppfinningar inom detta område. En
slags dykarklocka meddelar författaren att Arist
o-teles redan år 350 f. Kr. skall hava beskrivit, och
utvecklingen belyses sedan fram till de stora och med
en mångfald moderna tekniska hjälpmedel byggda
klockorna av över l 000 tons vikt, vilka t. e. använts för
torrdockor och kajer i Kiel och Wilhelmshaven. Sedan
följa redogörelser för s. k. dykarpannor, dvs. slutna
kärl, vilka anges bäst lämpa sig för arbeten på stora
djup (över 100 meter) liksom vid
undervattensfotogra-fering och studium av växt- och djurliv i hav och sjöar.
Vidare beskrivas rördykapparater och vertikala tuber,
som begagnas för arbeten under vattnet. Stelzner
omnämner dock icke den W a Herska tuben, som på
sin tid väckte mycken uppmärksamhet i Sverige och
användes vid bärgningen av ångaren "Södra Sverige".
Ett hundratal sidor ägnar författaren därefter åt
dykardräkter och tillhörande utrustning. Först beskrivas
nakendykare med enkelt anordnade luftbehållare - en
dylik är avbildad redan på en assyrisk relief från år
885 f. Kr. Hur mer och mer fulländade dykarvästar
med luftrenings- och syrgasapparater,
tryckreducerings-ventiler etc. tillkommit lämnas en utförlig redogörelse
för. Därpå behandlas uppkomsten och utvecklingen
av den helt slutna dykardräkten med lufttillförsel me-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
