- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1931. Skeppsbyggnadskonst /
83

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

21 NOV. 1931

SKEPPSBYGGNADSKONST

83

Flänsen (10) är fast på axeln1 6. Hylsan 26 är
frigående på axeln #, men bringas att rotera av
stängerna 24 och 25, som äro fastade i ringen 23
och rörligt lagrade i flänsen 10. Ringen 23 löper
medelst två tärningar i gängor utanpå cylindern 14.
En spiralfjäder (22) är i ena ändan fäst vid hylsans
botten och i den andra vid flänsen 10. Vidare är å
26 en medbringare (27) lagrad, som medelst ett stift
29 hindras av styrningen 28 att deltaga i
rotationen.

Propellertrycket mätes på följande sätt: När
propellern roterar, strävar den ju att förflytta sig
i axiell led, och denna förskjutning hos axeln
överföres till balansen 32, som vrider sig kring tappar
vid 31. Balansens utslag utväxlas till en visare, som
på skalan 33 visar trycket. Vikten 34 är till för att
upptaga en del av trycket och användes även till
kalibrering av skalan, som är graderad i gram.

Propellerns moment avläses å skalan 37.
Driv-motorns moment överföres via växeln 18, växeln 16
och axeln 11 till cylindern 14 och fjädern 22. Om
propellern vore borttagen och inga lagermotstånd
funnes, skulle flänsen 10 och axeln 6 deltaga i
rotationen utan någon" förvridning av fjädern. Om axeln
6 uppbromsås något (vilket ju alltid är fallet),
vrider sig fjädern och flänsen 10 relativt hylsan 14, och
härigenom tvingas ringen 23 att förflytta sig utefter
gängorna på hylsan, dvs. stiftet 29 kommer att flytta
sig parallellt med axeln 6. Denna förflyttning är
alltså ett mått på propellermomentet. Ett snöre
överför rörelsen till en skiva (36), på vilken en
visare är fäst.

Modeller med ända upp till fyra propellrar kunna
undersökas på detta sätt. Varje propeller har då sin
apparat och sina skalor (33 och 37), men drivas av
en motor. På grund av utrymmesskäl förskjutes
apparaterna i förhållande till varandra i
långskepps-led, så att propelleraxlarna alltså icke bli lika långa.
På lämpligt ställe äro tachometrar inkopplade, på
vilka ifrågavarande varvantal avläsas.

Fig. 13. Fräsmaskin för paraffinmodeller.

Fig. 14. Fräsmaskin för propellermodeller.

Tillverkning av fartygsmodeller och
propellermodeller.

Vid H. S. V. A. tillverkas fartygsmodellerna i
allmänhet av paraffin. Huru uppformningen och
gjut-ningen tillgår tar för stor plats att här beskriva, men
detta intressanta kapitel är förut behandlat i denna
tidskrifts spalter (se S k e p p s b. 1920, s. 82),
varför jag hänvisar till denna
artikel.

Fig. 12 visar
verkstaden för tillverkning av
fartygsmodeller. Längst bort
till vänster synas två
formtråg och emellan dem
paraffinugnen. Under
fönsterraden står
fräsmaski-nen, som å det gjutna
ämnet infräser
vattenlinjer, så att modellen får det
å fig. 13 visade utseendet.
Denna figur visar
fräsma-skinen från andra hållet.
Från fräsinaskinen föres
modellen till ett bord, där
alla ojämnheter avlägsnas
för hand. Och till sist
kontrollmätningen, som utföres
på en planskiva, synlig å
fig. 12, närmast till vänster.
Vid tillverkning av
propellermodeller användas
egentligen endast två
metoder. Den ena består däri

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Oct 18 15:28:07 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1931s/0091.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free