Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
19 DEC. 1931
SKEPPSBYGGNADSKONST
M
89
Fig. 20. Mätinstrument vid försök med självdrivna fartygsmodeller.
dynamometerbalansen. En egenhet hos den vid
anstalten använda dynamometern är att på balansen
verkar en dämpningsanordning, bestående av två i
olja arbetande kolvar.
Propellerapparaten kan användas för prov med
propellrar med upp till 500 mm diameter.
Driv-motorn levererar maximalt 17 hk. Propellertryck
upp till 200 kg och moment upp till 5 kgm kunna
mätas. Kalibrering av momentmätningsanordningen
utföres med turbinbroms på axeln.
Vid undersökningar å fartygsmodeller, drivna av
propellrar, användas apparater, som avsevärt skilja
sig från dem, som äro i bruk vid H. S. V. A. i
Hamburg.
Av fig. 20 framgår en dylik apparats arbetssätt.
Axeln l drives av en å modellen placerad elektrisk
motor. Rörelsen överföres via en konisk
kugghjulsväxel (2) till en vertikal axel (3), som !slutar med en
kardanlänk, lagrad i bygeln 10 å kugghjulet 7. Detta
kugghjul jämte axelstycket 8 äro urborrade, så att
axeln 3 kan röra sig en viss vinkel i sidled.
Kardankopplingens ena tapp är lagrad vid 9 och har
sin centrumlinje sammanfallande med axelns 6 och
tappens 12 centrumlinjer. Kugghjulet 7 och bygeln
10 äro lagrade i en bygel (11), rörlig kring tappen
12. På axeln 6 är monterat ett cylindriskt kugghjul
20, som står i ingrepp med ett annat kugghjul 21,
fastkilat på axeln 22, som medelst en mellanaxel (25)
står i förbindelse med propelleraxeln 26. Axlarna
22, 25 och 26 äro lätt förskjutbara i axiell led, av
vilken anledning kugghjulet 21 är bredare än
hjulet 20.
Mätning av propellertrycket sker medelst
balansen 27, som pendlar mellan kontakterna 28. Å ett
kullagerhus (c), som ej deltager i rotationen men
är fast å axeln 22 i axiell led, är lagrad en bygel
(30), som till balansen 27 överför den på grund av
propellertrycket uppkomna axiella förskjutningen av
axel 22. Å fig. 20 är denna bygel (30) även inritad
(prickad) i ett läge, som frikopplar balansen från
axelsystemet. Propellertrycket registreras av två
pennor å trummans (40) vänstra del. Största delen
av trycket utväges med den förskjutbara vikten 29.
Kalibrering utföres även med vikten 29.
Vid mätning av propellerns moment användas vid
denna apparat inga fjädrar, utan i stället mätes
kugghjulets 7 vridning relativt kugghjulet 5.
Momentet strävar ju att bromsa upp axelns 22
rotation. Härigenom bromsas även hjulen 21 och 20
och alltså även det koniska kugghjulet 5, vilket
resulterar i att hjulet 7 och bygeln 11 vrida sig
kring tappen 12. Detta utslag är ett mått på
propellerns moment plus friktionsmomentet inom
apparaten. Övre delen av bygeln 11 pendlar mellan
kontakterna 13. Pendlingarna överföras genom länken
14 till balansen 15, länkarna 16 och 17 till ståndaren
/#> på vilken en stång 19 med penna är fästad. En
fjäder förbinder 19 med en annan penna, som är
fästad på en mutter, förskjutbar utefter den
rever-sibla motorns (M) axel. Det elektriska
kontaktsystemet arbetar på samma sätt som ovan (S k e p p s b.
1931, s. 77) beskrivits. Om propellern avlägsnas och
apparaten köres, erhålles vid olika varvantal
apparatens inre friktionsmoment registrerat å trummans
högra sida. Kalibrering av momentet kan utföras på
följande sätt. Bygeln 30 frånkopplas balansen 27
(prickade läget); axeln 22 är då fix i axiell led. På
en bromsskiva (34) anbringas bromsen 35, vars
utslag vid apparatens körning överföres till armen 36,
som är fast på spindeln 37. På denna finnes högre
upp en annan fast arm 38 vinkelrät mot
propelleraxeln. Ett snöre 39 är spänt mellan denna arm 38
och balansen 27. Genom att köra apparaten med en
serie olika varvantal erhålles alltså på trummans
vänstra sida det utbrorasade momentet och på den
högra det registrerade inom det aktuella
varvantals-området. Skillnaden mellan de båda momenten som
vid ett visst varvantal registrerats på trumman, är
alltså apparatens inre friktionsmoment vid detta
varvantal.
Vid fartygsmodeller, drivna av flera propellrar,
användes en dylik apparat för varje propeller. För att
axelavståndet skall kunna bli så litet som
möjligt äro apparaterna utförda som styrbords- resp.
babordsmaskiner. De äro till stor del utförda av
älummiirailegermgar, varför vikten ej blir så
betydande.
För bromsning av löpvagnen vid stora hastigheter
användes vid Wien-anstalten en "buffertvagn7’, som
består av en på rälsen å hjul stående fackverksbalk
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
