Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
90
TEKNISK TIDSKRIFT
19 DEC. 1931
med buffertar. Den är fastlåst vid rälsen med
broms-klotsar, som gripa om rälsens huvud. När vagnens
buffertar stöta mot buffertvagnens buffertar, tryckas
först buffertfjädrarna ihop, och är stöten mycket
kraftig, skjuter vagnen balkanordningen framför sig.
Nödbromsningen är alltså ej absolut stum, vilket
är synnerligen fördelaktigt för instrumenten å
vagnen.
Mycket vore att tillägga angående alla de många
olika problem, som sysselsätta personalen vid en
försökstank samt de oli&a bearbetningar av
provningsresultaten som förekomma, men då avsikten med
denna redogörelse endast är att skildra de vanligast
förekommande undersökningarna och apparaterna
för desammas utförande, kunna icke mera speciella
anordningar här beskrivas. .
Totalintrycket av besöken vid ovan omnämnda
försöksanstalter för skeppsbyggnad och en del av
Tysklands större varv kan uttryckas så, att förståelsen
för nyttan av modellförsök, när det gäller att få
fram lämpligaste fartygsform, bästa propellern eller
bästa rodret till ett fartyg är mycket stor, och att i
många fall det relativt obetydliga utlägget av några
tusen kronor för modellförsök visat sig vara en
synnerligen god penningeplacering.
DRIFTSKONTROLL SÅSOM ETT LED I ETT
SKEPPSVARVS ORGANISATION.1
Av civilingenjör E. C. H. ALMQUIST, Rotterdam.
På senare tid har på de större varven visat sig ett
behov av en skarpare kontroll över de tillgängliga
arbetskrafterna. Ett för detta ändamål framkommet
kontrollsystem måste i första hand vara enkelt och
lätt att hantera. De yngre ingenjörerna böra tidigt
komma i beröring och bliva förtrogna med tariffsystem
och ackordsatser.
I och med den, såsom en följd av den allmänna
konkurrensen, förkortade byggnadstiden för fartyg har på
de större varven en noggrann driftskontroll visat sig
nödvändig, ej så mycket beträffande kvaliteten, vilken
med de nutida, moderna hjälpmedlen utan alltför höga
kostnader dock kan hållas uppe, men huvudsakligen
beträffande byggnadstiden och fördelningen av
arbetskrafterna under densamma.
Då en förkortad byggnadstid å ena sidan medför
avsevärda fördelar ur finansiell synpunkt, får dock ej
å andra sidan förloras ur sikte, att en grafisk
framställning av kostnaderna såsom en funktion av tiden
visar en tydlig minimizon, och att en till det yttre
förkortad byggnadstid kan medföra en ekonomisk
besvikelse beträffande slutresultatet.
Innan vi närmare ingå på denna speciella del av den
allmänna organisationen, böra vi fastställa att
ändamålet med varje organisation är att med minsta tids-,
arbets- och materialkostnader utföra ett visst arbete,
och ej att framkalla det i och för sig självt mest
konstgjorda eller ens logiska system. På det senare sättet
organiseras mycket och ofta, så att systemet i och för
sig kostar mer än som slutligen härmed ämnades att
bespara, ofta genom att viktiga arbetskrafter
undandragas sin huvudfunktion. I de flesta fall kan blott en
framstående fackman inom det område, som skall
organiseras, med utsikt om framgång fastställa gränserna
och huvudlinjerna.
Den första frågan är således alltid: på vilket
enklaste sätt med användande av bestående material
samt med tillfogande av så litet extra arbete som
möjligt kan en viss del av organisationen uppbyggas?
För mindre varv är en särskild tidskontroll i regel
överflödig, i synnerhet om nybyggnaderna ständigt äro
av någorlunda samma typ och storlek. På ett dylikt
varv kan arbetsledaren lätt hålla sig bekant med
ställningen inom själva verkstaden såväl som ombord och
i Bearbetning- av en artikel "Bedryfscontröle als onderdeel
der organisatie eener scheepswerf", av IR. G.’THOOFT, i "De
Ing-enieur" s’Gravenhage, den 10 oktober 1930.
med tillräcklig noggrannhet uppskatta hur mycket
arbete, som ännu återstår, när fartyget kan vara färdigt
för leverans, och hur eventuella nybeställningar skola
kunna kontrakten s.
Annorlunda blir emellertid förhållandet vid ett varv,
som sysselsätter sig med nybyggen av helt olika
storlekar och typer. I dylika fall ligger arbetsledningen ej
mer i handen på blott en person, som i detalj kan
överse alla delar av bygget. Det är dock nödvändigt
att man regelbundet kan följa hela arbetets gång för
att undvika en försenad leverans med åtföljande böter,
eller vad värre är med beställarens missnöje, och
slutligen för att beträffande det ekonomiska resultatet
kunna sörja för att man stannar inom den förutnämnda
minimumzonen i den grafiska framställningen.
Den enklaste kontrollen, som också är tillfyllest för
medelstora varv med fackkunnig personal, är
lönekontrollen. Om vid kostnadsberäkningens uppgörande
arbetslönerna med tillräcklig noggrannhet kunna
uppskattas, så har man i de utbetalda lönerna en god
måttstock på, hur långt arbetena äro komna. Vid en
normalt förlöpande drift, och särskilt vad de olika
arbetsgrupperna beträffar vid en lämplig fördelning av
arbetarepersonalen, kan man på arbetets ställning med
tillräcklig noggrannhet avgöra, om beräkningen av
lönerna stämmer. Till stor nytta vid fällandet av detta
omdöme äro de uppgjorda lönekurvorna, dels de från
föregående byggen, dels den antagna för ifrågavarande
bygge. En dylik kurva anger den utbetalda lönen
såsom en funktion av tiden; abskissan anger således
antalet arbetsveckor och ordinatan motsvarande belopp
utbetald arbetslön (kurva l å fig. 1). Denna enkla
grafiska framställning ger ej något besked om, hur
förhållandet för ett visst fartygsbygge ställer sig i
jämförelse med ett föregående, ej ens om det, vilket tjänat
som modell vid antagandet av denna kurva, är av samma
typ.
En fördelning i huvudgrupperna plåtslagare, nitare,
timmermän, snickare och målare förbättrar redan i
stor grad översikten och erfordrar i och för sig
synnerligen ringa extra arbete, då på varje varv den utbetalda
lönen för var och en av dessa grupper bör vara bekant.
Arbetets ställning för gruppen nitare kan i denna
kurva angivas på två sätt: i utbetald lön eller i antal
slagna nitar (kurva 2 å fig. 1). Den senare metoden
medför fördelen, att kurvan för varje tidsmoment
bättre anger ställningen än den förra (med utbetald
lön), enär ackordsvinsterna periodiskt utbetalas till
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
