Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
92
TEKNISK TIDSKRIFT
19 DEC. 1931
^
1.M
M
S/
0
ÅL
ii. si
A<
N
r
n ?
"~Z
,-.
-
/^r
3 L<
N
Pl
Å"
6
AI
’Kl
"-"
/
x-’’
/
;(90
4. .’
b/1
|C
K>
RE
x
/
x-
/
5. .
n
Ml
Cl
MA
fi
v
v
/
^’
/
y
00
6. .
M
U
AF
/
/
v,
/
t
/
x’
f»
/
f
70
/
K
ty
1
f
/
s
lo;’
60
/
x
,
f
v
/
50
/
/
/
/
/
/
/’
40
/
x
/
/
’
7
A
/’
~
_3iL
/
’
’ -H
^
^
to
’
’’
,-,,
’"
x
/
*>’
-’
/
to
’
TT.:
-."’
~
TT
~*
**"
^
t
%
1
46
5
6
6
4
vg
cr
(0
R
Fig. 3.
betsledare besitter stor erfarenhet, ehuru arbetet
underlättas av det faktum, att för fartyg av liknande typer
antalet arbetsveckor för var och en av ovannämnda
grupper i stort sett utgör ett konstant procenttal av
antalet arbetsveckor för hela fartygsbygget.
Vid vissa speciella fartygsbyggen, som t. e.
undervattensbåtar, där uppbyggandet av de olika
konstruktionsdelarna äro så nära beroende av
varandra, är dessutom önskvärt att sammanslå ovanstående
grupper l-4 samt att grafiskt utarbeta tidsprogrammet
detaljerat för vart och ett av fartygets väsentligare
konstruktionsdelar, såsom: tryckskrovsspant med
bottenstockar, köl, skott i tryckskrovet, ytterspant, inre
bordläggningen, tryckfasta frontskott osv. Detta
noggrant utarbetade tidsprogram är även av synnerlig stor
betydelse för ritkontoret i och för fastställandet av
dess arbetsprogram. På grund av fartygens natur är i
detta fall ett intimt samarbete mellan
skeppsbyggnads-och maskinavdelningen å ena sidan och ritkontoret ä
den andra absolut ofrånkomlig, om man skall kunna
tänka sig ett gott ekonomiskt resultat.
Ett än vidare genomfört grafiskt kontrollsystem för
upparbetad tid eller lön är, att för varje datum angiva
tid eller upparbetad lön i procent av den totala
arbetskvantiteten samt likaledes för varje grupp eller
avdelning (fig. 3). Detta förorsakar varvsingenjören
visserligen mer arbete, men de erhållna kurvorna äro direkt
användbara för kontroll och jämförelse med föregående
liknande fartygsbyggen. Genom att även uttrycka tiden
4 ö 12. 16 2.0
28 32 3?> 40 44 46 52. VECKOR
Fig. 4.
i procent av totala byggnadstiden, erhålles möjlighet att
genomföra en sådan jämförelse i ännu högre grad.
Prestationskurvor (fig. 4), dvs. en grafisk
framställning i förhållande till verklig eller procentuell
byggnadstid av:
vikten märkt material per arbetstidsenhet,
vikten på bädden uppbyggt material per
arbetstidsenhet,
antalet stansade eller borrade hål per kg märkt
material,
antal slagna nitar per kg uppbyggt material,
antal slagna nitar per nitarlag och tidsenhet
giva en god blick på arbetsintensiteten. Vid jämförelse
med bestående diagram från föregående byggen
upptäckes genast en höjning eller sänkning av den
normala prestationen; orsaken i det förra fallet bör tagas
vara på till ett följande tillfälle, medan densamma i det
senare fallet snarast möjligt bör undanröjas och rättas.
En synnerligen viktig faktor vid genomförandet av
ovan behandlade kontrollsystem är att genom
uppskattning fastställa arbetskvantiteten för var och en av de
olika arbetsgrupperna - erforderligt antal arbetsveckor
eller erforderlig lön - som förekommer på varje ritning,
som avlämnas i verkstaden för utförande. Härigenom är
då den arbetsmängd för de olika grupperna bekant, som
ännu finnes till hands, och i nödfall kan ritkontorets
arbetsprogram i tid undergå erforderliga förändringar
för att ernå en fullt kontinuerlig drift. I de flesta fall
är detta ett arbete, som skulle falla på de yngre
varvsingenjörernas lott, varvid det emellertid oftast visar sig,
att dessa stå alltför främmande för
kostnadsberäkningar och tariffsatser, så att man i praktiken har ringa
nytta av dem i detta hänseende. Enligt mångas
mening vore därför även önskvärt, att under den
teoretiska och mer vetenskapligt lagda utbildningstiden pä
de olika läronstalterna större vikt lades vid denna del
av ingenjörsutbildningen. Fastställandet av tariff- och
ackordssatser, vilket fordom i stor skala överlämnades
till verkmästare, uppbyggas på senare tider på
enhetspriser per vikt, ytinnehåll, eller per löpande längdmått,
varvid detsamma fått en mera teoretisk prägel;
ledningen på ackordskontoret bör nog därför också helst
ligga i händerna på en teoretiskt utbildad person,
givetvis även i besittning av stor praktisk erfarenhet.
Om nu också ett ackordssystem, uppbyggt på den ena
eiier andra grundvalen, ur etisk synpunkt är att
förkasta, måste dock fastställas, att ett flertal skeppsvarv
bragts till ekonomiskt gynnsamma resultat genom
införandet av ett sunt och väl genomarbetat ackords- och
tariffsystem. Och slutligen, om även pliktskänslan hos
flertalet arbetare vore i sådant stigande, att dylika
system skulle visa sig överflödiga, så kvarstår dock
som ett faktum, att de för detsamma erforderliga
tidsstudierna äro ofrånkomliga för fastställandet av
tidsprogram som garanti för en kontinuerlig drift, den enda
tänkbara möjligheten för ett gott ekonomiskt resultat.
LIT T E RA TUR
Lärobok i nautisk meteorologi, av A. G. CARELL och
E. O. EDELSTAM. P. A. Norstedt & Söners förlag,
Stockholm 1931. 213 sidor oktav, ’56 textfigurer och 17
planscher. Pris inb. 7 kr.
Innehållet är grupperat på fem avdelningar: /.
Instrument- och observationslära; II. Allmän meteorologi;
III. Tillämpad meteorologi; IV; Allmän oceanografi;
V. Transoceanisk navigation.
Författarna klarlägga på ett utmärkt sätt
sjöatmosfärs- och vindförhållandena, vilka äro av stort allmänt
intresse. Arbetet, som i första hand är avsett för
navigationsskolornas elever, kan därför också
rekommenderas till studium av många andra av navigation och
sjöfart intresserade. N. Lll.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
