Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
24 JAN. 1931
VÄG- OCH VATTENBYGGNADSRONST
11
låstes vid en motsvarande höjd, torde det komma
att innebära, att en hel del större arbeten skulle bliva
omöjliggjorda av ekonomiska skäl. Lyckligtvis är
det ej så, att en stegring av arbetsförtjänsten
behöver följas av en motsvarande höjning av å-priset.
Genom en rationell ändring av arbetsmetoderna och
införande av arbetsbesparande maskiner kan den
enskilde arbetarens prestation ökas. Men detta
måste givetvis ske genom ett samarbete mellan
arbetsledning och arbetarna. Vad tjänar det till att
skaffa de bästa och effektivaste maskinerna, om ej
de, som skola sköta dem, vilja utnyttja dem till
fullo.
Ackordssystemets förhållande till maskinell drift.
kom förut nämnts betala vi vanligen ett arbete efter
den tid det tar att utföra, även om arbetet utföres
på ackord. Vid maskinell drift, där
arbetsavlöning-arna uppgå till endast en mindre del av
totalkostnaden är det ekonomiskt berättigat att giva arbetaren
ett i förhållande till den normerande timlönen högre
ackord än vid manuell drift, så att han driver upp
maskinens kapacitet så mycket som möjligt. Det
bör således även ligga i arbetarens intresse att
rationella arbetsmetoder införas, som kunna giva honom
högre arbetsförtjänst. Företagaren bör ej missunna
honom detta, när priset för den färdiga produkten
trots högre arbetsförtjänst blir låg.
Skiftarbete. En angelägenhet av stor vikt vid
maskinell drift är skiftarbete. Vid starkt mekaniserad
drift torde 3-skiftsgång, dvs. arbete hela dygnet runt
vara ur rent ekonomisk synpunkt fördelaktigast. Man
måste dock giva arbetarna rätt att det 3:dje skiftet,
nattskiftet, är för dem synnerligen obehagligt. I
allmänhet är ju arbetaren ganska trångbodd och det
torde vara svårt för en arbetare, som varit ute på
nattskift, att under dagen få tillräckligt med sömn. Om han
skall få vara ostörd, torde han nog bliva tvungen att
köra ut familjen. En fullt tillfredsställande ekonomisk
drift torde dock kunna uppnås med två 8-tiininars skift.
Dessa kunna förläggas till tiden mellan omkring 6
f, m. till omkring 12 på natten, varigenom arbetarna
på eftermiddagsskiftet kunna få tillräcklig sömn
under natten. Vid arbete i Stockholm och
annorstädes, där arbetarna äro beroende av spårvagnar och
bussar för att komma till och från arbetsplatsen, får
man ihågkomma att ordna så, att skiften passa för
buss- och spårvägsturerna. Vissa arbetsgrupper hava
en synnerligen stor motvilja mot skiftarbete och neka
att utföra sådant arbete. Då man vid byggnadsarbete
ofta är tvingad att tillgripa skift för att få ett arbete
rationellt utfört, kan denna ståndpunkt ej försvaras.
Ett förståndigt ordnat 2-skiftsarbete torde ej i
allmänhet innebära några olägenheter för arbetarna. I
arbetsavtalen införes numera vanligen en
bestämmelse att arbete på skift skall pågå under minst ett
visst antal dagar, för att det skall anses som normalt
skiftarbete, i annat fall skall det betalas som
övertid. I kommunalarbetareavtalet i Stockholm är
denna tid satt till 6 dagar. Denna bestämmelse torde
vara berättigad, då arbetarna kunna fordra att få
en viss ordning i sina mattider.
8-timmar slag ens anpassning för byggnadsarbete.
I detta sammanhang torde det vara lämpligt att
påpeka 8-timmarslagens inverkan på byggnadsarbetet.
Beroende på olämplig väderlek och otillräckligt dags-
ljus under den mörka årstiden blir vid en normal
arbetstid av 48 timmar pr vecka den verkliga
arbetstiden räknat i medeltal under ett år för en
byggnadsarbetare betydligt kortare än 48 timmar pr vecka.
Det torde således ej vara stridande mot
8-timmarslagens princip, om man utnyttjade arbetstidslagens
bestämmelser angående utsträckt arbetstid under viss tid
och sålunda ökade arbetstiden under den ljusa delen
av året, då väderleken även är mest lämplig för
utom-husarbete. Om denna ökning ej bleve större än vad
arbetstidslagen medgiver och förlades på ett
förståndigt sätt torde några som helst sociala olägenheter
ej uppstå för arbetarna. Särskilt gäller detta vid
byggnadsarbete i ödebygd, där det t. o. m. kan vara
svårt för arbetarna att få fritiden att gå. Arbetarna
motsätta sig givetvis ett sådant arrangemang. De
äro rädda för att en ökning av arbetstiden skulle giva
företagaren anledning att sänka timförtjänsten,
emedan enligt deras mening företagaren aldrig betalar
mer än existensminimum. En anpassning av
arbetstiden efter årstiden, som i många fall ur
byggnadsteknisk synpunkt skulle vara en synnerligen rationell
åtgärd torde ej kunna genomföras förrän arbetarna
förstått att vår levnadsstandard ej bestämmes, av
vad vi få betalt, utan av hur mycket nyttigt arbete
vi uträtta.
Maskinskötare. En annan angelägenhet av stor vikt
vid maskinell drift är att få duktiga och driftiga
maskinskötare. Det torde finnas få nationer, som ha så
lämpligt arbetarmaterial för utbildning av
maskinskötare som den svenska, men det är ändå icke alla
arbetare, som duga till maskinskötare. Vid flera
tillfällen har jag funnit, att då reparationskostnaderna
varit större och missödena talrikare vid en viss
maskin än vid andra av samma slag, detta kunnat
hänföras till maskinskötaren. Denne har därvid ej i
vanlig mening misskött sitt arbete utan tvärtom kunnat
visa sig vara mycket ordentlig och energisk, men han
har saknat handlag att sköta maskiner. Det torde
vara omöjligt att genom instruktion och praktisk
undervisning kunna utbilda en person, som saknar
handlag, till en god maskinskötare. Det är en fråga
om nerver, och det enda rätta torde vara ett
noggrant personval.
Arbetsavtal. Förhållandet mellan företagare och
arbetare är numera i regeln bestämt genom ett avtal, och
arbetsledaren måste givetvis noggrant följa ett sådant
avtals bestämmelser, om ej misshälligheter mellan
arbetarna och honom skola uppstå. Det är därför av allra
största vikt att ett sådant avtal är avfattat på
lämpligt sätt och baserat på de förhållanden, under vilka
arbetena utföras. Det senare kan ju tyckas vara en
självklar sak, men som förhållandena i vissa fall i
verkligheten gestaltat sig, torde det ej vara ur vägen
att påpeka detta. Inom husbyggnadsfacket,
speciellt i Stockholm, hava arbetarna på grund av kända
förhållanden lyckats få genomförda för sina intressen
mycket förmånliga avtal. Det är därför förklarligt
att vissa arbetargrupper försökt att få dessa avtal
tillämpade även på arbeten, som visserligen rubriceras
som byggnadsarbeten, men som ej alls äro några
husbyggnader. På grund av sin starka
maktställning ha de även tvingat arbetsgivarna att i vissa fall
gå med på detta. Det torde ju utan vidare vara
klart att ett avtal, som speciellt är uppgjort för hus-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
