Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
12
TEKNISK TIDSKRIFT
24 JAN. 1931
byggnadsarbete i en stad ej i oförändrat skick
direkt kan användas för t. e. en dammanläggning i
Norrlands ödebygder eller ett kanalarbete i södra
Sverige.
I byggnadsavtalen, dvs. de *avtal, som gälla för
husbyggnadsindustrien i Stockholm och annorstädes,
finnes ej något nämnt om skiftarbete. Arbete på
skift kan således enligt dessa avtal ej användas,
såvida det ej betalas som övertid. Den som varit med
om att planera ett dammarbete i en älv, då
lågvattenperioderna intensivt måste utnyttjas för att
bygget över huvud taget skall kunna genomföras, eller ett
grundläggningsarbete, som måste ske under skydd av
en till det yttersta forcerad länshållning, inser utan
vidare, vilket hinder sådana bestämmelser utgöra för
ett rationellt ordnande av arbetet.
Fasta prislistor. Till avtalen äro även fogade fasta
prislistor, som skola följas vid ackordsarbete. Dessa
äro uppsatta för speciellt husbyggnadsarbete. Om man
skall använda dessa prislistor vid rena väg- och
vattenbyggnadsföretag, kan man komma till många
egendomliga resultat. I en del fall skulle förtjänsten ej alls
motsvara det presterade arbetet, under det att i
andra fall oskälig överbetalning skulle bliva följden.
I allmänhet torde man kunna säga att fasta
ackordsprislistor vid byggnadsarbete ej äro lämpliga.
Byggnadsarbeten i allmänhet äro ej så standardiserade, att
de kunna schematiseras. Det är mycket svårt att
beskriva ett arbete även för ett visst givet fall.
Förhållandena variera dessutom så mycket från en plats
till en annan att även om samma arbetsmetod
användes en högst betydlig variation i ackordssatsen är
nödvändig för att priset skall motsvara
arbetsprestationen. För t. e. arbeten beträffande jord, berg, betong,
pålning m. fi. är det fullkomligt omöjligt att vid
förhandlingsbordet bestämma några rättvisa
ackordssatser. Ackord måste sättas genom direkta
underhandlingar på arbetsplatsen mellan befälet och
arbetarna. Hur noga arbetet än beskrives i en prislista,
så blir det mycket svårt att klassificera ett visst
arbete. Ständiga tvister skulle uppstå angående vilken
grupp arbetet skulle tillhöra och ackordssättningen
skulle ej förenklas eller underlättas. Ett belägg
härför är att den mycket detaljerade prislista, som. nu
finnes bifogad byggnadsarbetet mycket ofta ger
anledning till tvister.
En annan olägenhet med fasta ackordsprislistor är
att de försvåra införandet av nya arbetsmetoder och
arbetsbesparande maskiner. När arbetarna genom
avtal fått ett visst ackordspris fastställt, så fordra de,
att detta skall tillämpas, även om nya anordningar
införas, som underlätta deras arbete.
Specialavtal. För ett större byggnadsarbete torde
det vara lämpligast att träffa särskilt avtal
innehållande så få enkla och klara bestämmelser som möjligt
avseende förhållandena på just den arbetsplatsen och
gällande för den tid bygget beräknas pågå.
Vid diskussionen med arbetarna speciellt angående
förhållanden, som beröra avtalets bestämmelser, är
det nödvändigt att arbetsledaren så tränger in i
frågan att han har sin egen ståndpunkt klar och ej
kryper bakom paragrafer eller högre instans. En
ärligt framställd åsikt blir oftast respekterad och
många gånger godtagen.
Arbetskonflikt. De starkaste påfrestningarna på ar-
betsledaren uppstå, då tvist av så allvarlig art
föreligger, att öppen konflikt hotar. I detta fall torde
man icke vinna något på att försöka kringgå
konfliktanledningen och söka släta över det hela. Bättre är
att tala rent ut med arbetarna, så att de ha situationen
fullt klar för sig. Av vikt är att påpeka för arbetarna,
att om de besluta sig för strejk, detta beslut bör vara
godkänt av flertalet av dem, som komma att beröras av
strejken, samt fordra att alla skola vara närvarande
vid det möte, som skall fatta strejkbeslutet. Det är
icke så sällan en strejk beslutas av några energiska
ungdomar, utan att de äldre och mera sansade
arbetarna deltagit i röstningen. Sedan en gång strejk
beslutats och blockadlapparna kommit upp, är det
betydligt svårare för dessa arbetare att göra sin
mening gällande. En strejk är för arbetarna en så
allvarlig sak, att man gör dem en stor tjänst, om man
kan sporra dem till att sätta sig in i den
förhandenvarande tvistefrågan och lägga sin röst i vågskålen
för eller emot.
Avslutning. Vad vi ingenjörer först och sist skola
hålla på vid förhandlingar med arbetarna angående
arbetsvillkoren och förhållandena på våra
byggnadsplatser är, att varje beslut skall grundas på verkliga
förhållanden och riktiga tekniska förutsättningar och
ej efter några mer eller mindre stela paragrafer eller
moment. Vi svenskar ha nog vissa anlag att bli
byråkrater och våra arbetare icke minst.
Diskussionsreferat:
Professor Carl Forssell berörde frågan om
arbetsledning såsom läroämne vid Tekniska högskolan. Det
är en internationell företeelse att man ställer sig
tvivlande till, huruvida ämnet lämpar sig för undervisning.
Att professorerna vid högskolorna ställde sig skeptiska
berodde nog - såsom en tysk kollega uttryckt sig -
på, att de inte hade en aning om denna sak. Det fanns
ingen tradition att bygga på. Men aftonens föredrag
visa, att materialet är oerhört stort. Det finns ingen
brist på problem och innehåll, vad som fattas är
systematisering av materialet. Arbetsledarna producera sig
i tryck mycket sällan och i regel populärt. Det gäller
att få tag i en man, som trängt på djupet av ämnet.
En professur i arbetsledning kommer icke till stånd
förrän den rätte mannen finnes att tillgå för dess
besättande.
överste Hjalmar Fogelmarck redogjorde för
organisationen vid statens järnvägsbyggnader. Vid dessa har
rnan funnit, att arbetet icke går med fart, om arbetarna
icke ha ackord. Förhållandet mellan arbetare och
arbetsgivare har varit synnerligen gott. Rallarekåren
består numera av övervägande sympatiskt folk.
Välfärdsanordningarna ha gjort, att arbetarna trivas. Staten
har större frihet än enskilda entreprenörer gentemot
fackföreningarna. Man bör använda sig av maskiner i
största utsträckning, bl. a. för att minska beroendet av
arbetare.
Civilingenjör E. W. Jonson meddelade några
erfarenheter från sjöregleringsarbeten i Dalarna och från
Hammarforsens kraftverksbyggnad.
Talaren framhöll betydelsen av att för
byggnadsarbeten i allmänhet hava kunniga arbetare. I särskilt
hög grad gällde detta för vattenkraftbyggnader i kallt
klimat, som ofta måste forceras under lågvattenperioder
och vid god väderlek. En av de viktigaste åtgärderna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
