- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1931. Väg- och vattenbyggnadskonst /
13

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

24 JAN. 1931

VÄG- OCH VATTENBYGGNADSKONST

13

i Norrland ansåg talaren vara att på bästa möjliga sätt
sörja för goda bostäder åt arbetarna.

Arbetsledaren bör vara väl förfaren såväl teoretiskt
som praktiskt beträffande betong i vattenbyggnader,
övrigt befäl bör utväljas bland ingenjörer med dylik
erfarenhet.

Ledningen av ett vattenbyggnadsföretag bör
framförallt inriktas på den direkta kontrollen. Bokföring och
statistik på arbetsplatsen böra inskränkas till det
nödvändigaste, men bokföringen bör uppläggas så, att
statistisk bearbetning lätt kan utföras i de avseenden, som
under arbetets gång eller senare kunna visa sig
önskvärda.

Moderna arbetsmaskiner kunna för
vattenbyggnadsarbeten i Norrland vara av stort värde icke minst av
det skälet, att arbetsstyrkan därmed avsevärt kan
reduceras. Större arbetsmaskiner medföra likväl en viss
bundenhet i konstruktion och utförande, som
understundom kan bliva besvärlig vid ’oförutsedda ändringar
av projektet, vid överraskningar i grundförhållanden
osv. Användning av större arbetsmaskiner borde därför
noga övervägas redan å ett tidigt stadium av
projekteringsarbetet.

överingenjör Axel Ekwall: "När det ordas om
Stockholmsförhållanden, så gripes man verkligen av
pessimism ifråga om möjligheten att på rimliga villkor kunna
bygga något här i landet." Man hör att
byggnadsarbetarnas dagsförtjänst i genomsnitt uppgår till 30
kronor, att penningutpressningar förekomma, att 100 %
tillägg kräves om arbetstiden förlänges utöver ett visst
klockslag o. s. v. Arbetsdisciplinen lämnar vidare
mycket övrigt att önska i Stockholm. På landet är
dagsinkomsten 10, högst 12 kronor, och god disciplin kan
hållas. Det är av vikt att ’Stockbolmsavtalens
principiella bestämmelser och Stockholmsvanorna icke
sprida sig till landet i övrigt. En kris är sannolikt
nödvändig för att få bort olaterna och de orättvist höga
arbetslöner, som vissa fackarbetare lyckats tillskansa
sig på andras bekostnad.

Civilingenjör Fred Hansen: Det är ett psykologiskt
misstag att gå in för timpenningsystemet. Man kan
då icke så lätt bli av med olämpligt folk, nu gallra
arbetslagen själva ut de mindervärdiga. Det bästa
rallarematerialet tillhör syndikalismen. Om man använder
syndikalister, blir man av med förtroendemännen,
vilkas huvudsakliga uppgift synes vara att ställa till bråk.

Företagare och arbetare böra dela den förtjänst som
uppstår genom användningen av arbetsmaskiner.
Ar-betsledaren bör uppväcka arbetarnas intresse för det
som skall utföras, t. e. genom små föredrag och
demonstration av ritningar. Samlingslokaler och
marke-tenterier måste finnas vid arbetsplatsen.

Statistik bör föras med urskiljning. Det finns tre
slags lögner, varav statistiken är en. Myndigheternas
vetgirighet, då det gäller olycksfallsstatistik, förorsakar
ett tidsödande och fullkomligt meningslöst mångskriveri.

Kapten Agne Sandberg meddelade att skiftarbete icke
är förbjudet i Stockholm. Det är alltså icke omöjligt
att uppgöra avtal med arbetareorganisationerna om
skiftarbete, såsom sagts av förste inledaren. Gentemot
dennes uttalanden rörande svårigheten att tillgodogöra
sig besparingar genom införande av arbetsmaskiner
meddelades, att vid Årstabrobygget betongarbeten kunnat
utföras till V7 av prislistans lönebelopp. Kafferasterna
äro icke av godo, men icke heller så skadliga som man
tror. När arbetstakten är sä hög, måste man tolerera
kafferasterna.

Ingenjörerna borde behållas som arbetsledare, även när
de blivit som mest kompetenta. I Sverige blir ingen-

jören befordrad, när han fått sin utbildning som
arbetsledare, och tages från arbetena. Detta är oriktigt.
Ar-betsledaren skall betalas mycket högre än vi nu göra.,
och hans erfarenhet skall tillgodogöras på arbetsplatsen.

Man bör noga överväga, innan man skaffar sig
arbetsmaskiner. Grävmaskiner o. d. äro givetvis ofta
berättigade, men specialmaskiner böra anskaffas med
urskiljning.

Entreprenörerna måste motsätta sig kravet på
timlöner i st. f. ackordslöner.

En stockholmsentreprenör kan mycket väl arbeta i
landsorten. Man behöver icke frukta att
huvudstadslönerna tillämpas i landsorten. Arbetarna själva inse
detta. Men det är tydligt att arbetslönerna i
landsorten äro på uppgång.

Generaldirektör G. Malm hävdade att den, som i
likhet med förste inledaren haft sin verksamhet
huvudsakligen i Stockholm, får en oriktig uppfattning, då det
gäller arbetsledning och utnyttjande av de möjligheter
den moderna tekniken erbjuder.

I Amerika utföres så gott som allt arbete efter
timlön, men där tolereras icke den arbetare, som icke
fyller måttet. Tyvärr kunna vi icke hoppas, att våra
fackföreningar skola gå in för de amerikanska metoderna,

Ingenjör Hansen har prisat syndikalisterna. I
Norrland äro syndikalisterna ett präktigt och gott släkte,
sannolikt rekryterade från de gamla rallarnas led. Så
är icke förhållandet söder om Dalälven.

Förrådsbokföringen är oerhört viktig. Mycket finnes
härutinnan att lära av de gamla arbetsorganisationerna,
vattenfallsstyrelsen m. fi. Men den viktigaste frågan
är, huru vi skola kunna reducera arbetskostnaderna
trots stegrade arbetslöner. Aftonens föredrag ha icke
givit tillräckliga siffror i detta avseende. Den stora
grävmaskinen möjliggör dock, att man kan åstadkomma
ett arbete för icke stort större kostnader än år 1913.
Inom vattenfallsstyrelsen användas unga ingenjörer som
observatörer, och de ha gjort utomordentliga insatser.

Man får icke stirra sig blind på spänningen mellan
Stockholm och landsorten. Vi leva i en övergångstid.
Man får vänta sig, att förhållandena skola ordna sig
på sådant sätt, att det ekonomiska livet tämligen fritt
och obehindrat av tvångsbud kommer att forma
förhållandena sådana de böra vara.

Civilingenjör E. Nordendahl påpekade gentemot kapten
Sandberg att hans förslag avsåge husbyggnadsarbeten.
Ville icke utdöma kafferasterna men hade sagt, att de
stå i strid med avtalets bestämmelser. Var glad att
något av den goda rallareandan synes leva kvar i
små-bygderna.

Fackföreningarna tycka icke om ackord. Man måste
se förhållandena sådana de äro. Talaren skulle icke ha
tagit upp förslaget med timlöner, om han icke sett,
huru tillfredsställande det varit för småentreprenörer.
De praktisera en timlön på 2: 50 och få på detta sätt
arbetet bättre utfört, än om man skulle gå efter
prislista.

Civilingenjör Anders Ahlén höll före att ingenjörerna
kunde göra sig gällande, då fråga är om arbetsmaskiner,
men beträffande förhållandet till arbetarna hade de
intet att säga till om. Undervisning i detta ämne borde
huvudsakligen omfatta en redogörelse för, huru
förhållandena ligga till, så att ingenjörerna bliva befriade
från obehagliga upptäckter, när de komma i kontakt
med verkliga livet. Helt olika förhållanden råda vid
husbyggnader i Stockholm och kraftverksbyggnader ute
i landet. Arbetslönerna äro beroende på förhållandena.
Möjligheterna att ingripa reglerande äro synnerligen
små.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Oct 18 15:28:11 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1931v/0015.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free