Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
60
TEKNISK TIDSKRIFT
30 MAJ 1931
faltlösning, varvid användes 8 kg pr m2. Om så
erfordras, utbredes ett tunt lager av grus, varefter
vägen öppnas för trafik.
Efter några veckors trafikering göres en
ytbehandling med varm asfalt, l-1,5 kg pr m2 och flis, l m3 pr
100-125 m2.
En liknande ytbehandling skall, i den mån så
erfordras, göras under det följande året och skall
upprepas ännu en gång under de sex år kontraktet varar,
efter en period av två eller tre år.
För dessa sista ytbehandlingar användes minst 0,5
kg varm asfalt pr m2 och erforderlig mängd flis. Fore
dessa ytbehandlingar skola eventuella håligheter i
vägbanan repareras.
Som senare av denna artikel framgår är en del av
arbetena planerade att utföras av fransk entreprenör,
och denne kommer att utföra bärlager och beläggning
efter helt annan typ. Fransmännen ämna sålunda
utlägga ett 15 cm tjockt bärlager av natursten och
natursingel, vilket de sedan skola indränka med
cementbruk. Å detta bärlager ämna de därefter utföra
dels vanlig enkel ytbehandling med asfalt å de mindre
trafikerade vägarna, dels 2 cm gjutasfalt å ett
underlag av vanlig asfaltbetong å de mest trafikerade
vägarna.
Erfarenheten torde väl få utvisa, huruvida detta
slags bärlager kommer att vara av större värde än
ett 15 cm tjockt makadamlager. Vi tro det icke.
I stort sett omfatta vägarbetena i Rumänien i sin
helhet:
Varaktig beläggning 540 km (i regel 6,0 m bredd,
närmast städerna 7,0 m).
Halvpermanent beläggning 180 km (d:o).
Beläggning med gatsten 30 km (d:o).
Av dessa arbeten skall Svenska vägaktiebolaget
utföra 2/3, och kostnaderna för de svenska arbetena
äro beräknade till ca 40 mill. sv. kronor. Arbetena
äro enligt arbetsplanen uppdelade på sex år.
Arbetena utföras, åtminstone tillsvidare, direkt av
Svenska vägaktiebolaget, som för dem utökat sin
organisation med en särskild, mycket fristående,
avdelning i Rumänien. Som chef för arbetena i Rumänien
fungerar förre överingenjören vid Stockholms stads
gatukontor, kapten Einar Berger. Kapten Berger har
till sitt förfogande ett huvudkontor i Bukarest med
diverse såväl svensk som rumänsk administrativ
personal. Han har vidare till sitt förfogande förre
överingenjörsassistenten vid Stockholms stads
gatukontor, civilingenjör J. E. Allstrin. Dessutom tjänstgöra
i Rumänien ingenjör P. O. Lagerberg samt diverse
andra svenska verkmästare och förmän. Rent
grov-arbetande personal utgöres och kommer att utgöras
uteslutande av folk från Rumänien. För första årets
arbeten äro beräknade att vara i full drift 4
transportabla asfaltfabriker, 12 vältar och 4 väghyvlar
m. m., allt för utförande av de varaktiga
beläggningarna. Vidare beräkn(as vara i användning diverse
asfaltspridaremaskiner jämte två st.
grusspridareväl-tar in. m. för de halvpermanenta beläggningarna. För
transporterna är organiserad en särskild avdelning,
f. n. bestående av 20 Scania Vabis lastbilar.
Transport med hyrda bilar i Rumänien är möjlig, men på
grund av ett litet bilbestånd och dåliga bilar har man
icke vågat basera transporterna därpå. De rumänska
arbetarna äro av flera olika ursprung och raser. De
bästa torde vara de tysktalande arbetarna norrifrån.
De rena rumänerna synas leva i rätt stor misär och
göra betydligt mindre arbetsprestation än vi i Sverige
äro vana vid. Man torde ofta för dessa enkla
grovarbetare icke böra påräkna stort mer än hälften av
den arbetsprestation, en svensk grovarbetare
presterar. -Men så äro också lönerna för dessa grovarbetare
enligt svenska förhållanden mycket låga. På våren
betalas dessa med ca 70 lei pr dag. Denna lön ökas
dock i den mån lantbruket drager till sig flera
arbetslösa till ca 100 lei per dag. En lei är emellertid
endast 0,0225 kr., varför dagspenningen i svenska
kronor utgör mellan kr. 1: 75 och 2: 25.
Ibland kan man i dagspressens telegram läsa
om hur rövare överfalla tåg och landsvägsresande i
Rumänien. Rumänerna äro emellertid ett rätt
godmodigt folk och det torde väl i regel endast vara den
verkliga nöden, som driver dessa s. k. rövare att
ibland göra järnvägar och landsvägar osäkra. Då
svenskarna för en tid sedan voro sysselsatta med
ren-stakningsarbeten, inträffade sålunda, att ett
rövarband spärrade en av huvudvägarna endast 30 km
utanför Bukarest och där utplundrade såväl
omni-buss- som personbilpassagerare. Vid samtal med de
högre tjänstemännen i vägkassan lär emellertid en av
dessa ha yttrat, att sedan svenskarna nu kommit
igång med sina vägarbeten, torde rövarna försvinna,
därför att svenskarna säkerligen hade dem bland sina
anställda arbetare. Så länge de ha arbete och
därmed livets nödtorft begå de inga överfall.
Det faller utom ramen för denna artikel att närmare
gå in på den finansiering, som varit nödvändig för
erhållande av dessa arbeten. Det bör emellertid
framhållas, att Stockholms enskilda bank i detta fall
varit den finansierande banken och att Svenska
vägaktiebolaget knappast kunnat erhålla några av
arbetena i Rumänien utan bankens förbindelser och
arbete. Finansieringen för dessa vägarbeten är
hopkopplad med ett större obligationslån för Rumänien,
för vars uppläggning i första hand svarat
huvudsakligen franska bankgrupper. Det är tydligt, att med
det stora inflytande, som fransk politik och franska
finansgrupper ha i Rumänien, man icke kunnat
erhålla dessa vägarbeten för uteslutande en svensk
entreprenör. Kontraktet mellan de rumänska
parterna och entreprenörerna är också uppgjort
gemensamt för en svensk och en fransk entreprenör. Detta
kontrakt tilldelar den svenska entreprenören 2/3 och
den franska ±/3 av arbetena.
Det är givet, att man vid ett så stort kontrakt som
detta, måste se till, att man får garantier för
betalningen av sina arbeten och risker, och sådana ha i
detta fall även kunnat åstadkommas. Sålunda äro
betalningarna för första årets arbeten i förskott
fonderade för entreprenörens räkning. Under följande
år utgår ersättning för programenliga arbeten 3 mån.
i förskott, och man har sålunda tid att avbryta
arbetena vid utebliven ersättning.
Beträffande Rumäniens allmänna ekonomiska
tillstånd kan ju sägas, att läget under nuvarande
ekonomiska världskris icke är alltför lysande. De
förnämsta exportartiklarna såsom vete och majs,
mineralolja och trä äro produkter, vilka f. n. betinga
mycket dåliga priser på världsmarknaden. Särskilt
känt är ju det rådande överskottet på både vete och
majs i världen. De viktigaste inkomsterna, som ru-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
