Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
30 MAJ 1931
VÄG- OCH VATTENBYGGNADSKONST
65
Dragkärror.
Liksom vid hästfordon måste man här dela upp
beräkningarna i tvenne fall.
a) Förbikörning möjlig.
Följande data antagas gälla:
lk = 2,o m. bk = 1,2 m.
lt - 1,5 m. bk - 0,8 in.
/. AG = (2,o + 1,5) (1,2 + 0,8) = 7,0 mVsek.
"Vita arean" beräknas som två trianglar med en
bas av ca 10 m (för en kurvradie av ca 25 m hos den
förbikörande bilen).
Av = 1°-4L-1° . 2>o ’ n = 20 n mVsek.
Li
Summan av dessa båda areor ger färdarean eller
spec. färdarean enär i allmänhet V = l m/sek.
AF=AFapee. = 7,o + 20 n inVsek. (m2/ 1m)... (11)
För en hårt belastad trafikled t. e. Norrbro med
/& - 0,6 erhålles AFspe^ = 19 m2/sek. Dragkärran
skulle alltså belasta Norrbro lika mycket som ca
4 bilar.
b) Förbikörning omöjlig.
I enlighet med formel (10) erhålles:
AF - 7,o + (Vm - V) . 2,7 n
T ~ (B, - 5,o V) .
* LVm
- n - TR m2/ sek.
Insätt V = l,o m/sek; Ev = 13, i m2/sek. och hyfsa
ekvationen;
Af = 7,o + (Vm - 1) 2,7 . n + (Fm- F) . ~- .
L<Vm
. w!TÄ m2/sek. ............... (12)
Denna formel finnes grafiskt åskådliggjord i fig. 6.
/ Riddar husgränden erhålles dragkärrans hindrande
inverkan vid medeltrafik = 19 bilenheter samt vid
30
O.o
"/sek
Fig. C. Dragkärrans färdarea för
n = l.o och Tft - l,o sek.
maximumtrafik - 37 bilenheter. Dessa siffror äro
nästan fantastiska, men mången stockholmare torde
hava varit vittne till hur en dragkärra stoppat upp
körfilen långt ut på Vasabron; ett stöd för siffrorna
ur verkligheten.
Då omkörning är möjlig upptar en dragkärra på en
relativt starkt trafikerad gata en spec. färdarea av
ca 20 m2 j m = 4 bilenheter; är omkörning omöjlig på
kortare sträcka (100 m) stiger denna area till ca 100
m-//m eller 20 bilenheter.
Omnilmss.
Bussen har en hög gånghastighet men accelererar
ej lika snabbt som bilen. Därjämte bryter den sig
ofta ur körfilen och stannar för av- och påstigande.
Under detta uppehåll är ofta förbikörning besvärlig
på grund av bussens stora bredd. Vi göra samma
antagande som ovan att bilen väjer förbi med 25 m
radie. Bilen börjar då kurva ut ca 15 m från bussen.
a) Förbikörning möjlig.
Bussens färdarea sammansättes enl. (1). För
bussen gälla följande data:
lk= 8,5 m. bk= 2,3 m.
lt = 0,5 V + 0,2 F2 * bf = 0,2 -f 0,4 F,,lax 10
Gångareans formel erhålles i analogi med (3).
AG = (8,5 + 0,5 V + 0,2 F2) . (2,ö + 0,04 Finax 10) m*/sek.
Vid hållplatsen erhålles:
AH = 8,5 . 2,6 = 22 m2/sek.
15 -l- 15
Av = ~– - 2,6 . n = 40 . n m2/sek.
^
Formeln för färdarean får följande utseende:
L F
. 40 n mVsek....... (13 a)
l^när "vita arean" normalt blott gäller under
uppehållet (vid långsam gång t. e. uppför brant backe kan
dock denna area även förekomma under gången) är
T T
TH == Tv. I stället för G och H kunna uttrycken
T p T p
och 11 - F\ införas, genom vilka uttryck bättre
^ G \ * G’
överskådlighet ernås.
= v" (8,5 + 0,5 VG + 0,2
).(2,<> + 0,o4FGm;ixlo)-f
40^)m2/sek.... (13 b)
I fig. 7 äro kurvorna uppritade. För vanliga
hastig-heter 15-30 km/tim, är spec. gångarean 9 m2/lm zn 1,8
biletiheter. Har uppehåll ägt rum, måste
hållplats-arean och "vita arean" medräknas. Vid ön färd
mellan Norrmalm och Södermalm i Stockholm erhölls
följande data:
V p = 16,5 km/tim. = 4,o m/sek.
VQ =19 km/tim = 5,B m/sek, n - 0,4, vilka ge:
Ap spcc = 10 m2/lm = 2 bilenheter.
Då förbikörning obehindrat kan äga rum, upptar
bussen en spec. färdarea av ca 10 m2/lm - 2
bilenheter.
b) Förbikörning omöjlig.
Vi tillämpa här samma resonemang som vid
hästfordon. Trafiken stoppas ej blott upp vid
hållplatserna utan även under gången på grund av bussens
lägre hastighet i vissa fall.
i Obehag uppstår" för passagerarna vid för kraftig-
broms-ning och övre gränsen på retardationen pi anses vara l-1,5
m/sek.2 (Jfr Dr.-ing. Schwänter, "Probleme des
grosstäd-tischen Verkehrswesens." Verkehrstechnik 1928 häfte 19).
Med tanke på att vid Brundiiis beräkning bilens retardation
erhöll det mycket höga värdet P2 = 7 m/sek.2 höjes pl i detta
fall till 2,o m/sek.2
1/1 l \ 1/1 1\
,, ( ’ - -’- , , ~ ’
2 ’ yö] p>> i! V ’J 7 /
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
