Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
64
T Ii K N I S K TI I) S K K l F T
30 MAJ J 931
Summan av dessa areor ger färdarean:
Ap = (6,0 + 2,o V + 0,4 F2) - 3,o +20 n rn2/sek, (7)
Av fig-. 5 nedan framgår att spec. gångarean
erhåller ett tämligen konstant värde vid hastigheter, som
motsvara hästens trav, alltså omkring 14 km/tim.
För en starkt belastad trafikled är spec. färdarean
hos ett hästfordon vid skritt (5 km/tim.) ca 30 m?/lm.
samt vid trav (10-15 km/tim.) ca 20 m2lim., eller 6
resp. 4 bilenheter.
b) Förbikörning omöjlig.
Här blir problemet väsentligt mera komplicerat. I
fordonets färdarea tillkommer nu retardationsarea.
Gångarean AG sammanfaller med förutvarande.
"Vit area", AVJ&T i detta fall den tomma gatuarca
framför fordonet, som så att säga har flutit från
detsamma på grund av fordonets låga hastighet. Denna
yta är proportionell mot skillnaden mellan trafikens
medelhastighet Vm och hästfordonets hastighet FG,
mot körfilens bredd, som antages i medeltal till 2,7
m, samt mot utnyttjningsgraden n av gatuplanet.
^ = (F,n-FG).2,7.wmVsek....... (8)
Retardationsarean A R är besvärligare att
bestämma. Vi vilja först för att underlätta beräkningarna
göra en transformation.
Det är tydligt, att man kan omvandla trafiken i en
viss ideell fordonsenhet, då man känner de olika
fordonens areor, som de upptaga i trafikströmmen. Med
tanke på att 60 å 70 % av trafikbelastningen
förorsakas av automobiler samt med hänsyn till den stora
överskådlighet, som vinnes, har bilen valts till enhet
för mätning av trafikbelastning.
Med en bilenhet förstås den belastning av
gatuplanet och inverkan på trafiken i övrigt, som utövas av
en personautomobil. Härvid antages en bilenhet hava
en specifik färdarea av 5,0 m2/lm.
I enlighet härmed representerar en lastbil normalt
J° - 1.3 bilenheter.
0,0
I det följande anses den sammansatta trafiken hava
förvandlats i denna enhet, varefter vi kunna behandla
trafiken som vore den homogent sammansatt av bilar.
De med bilenheten sammanhörande areorna betecknas
i fortsättningen med B event. försett med något index.
Vi återvända nu till beräkningen av retar
dations-arean. En bil stoppas upp av ett hästfordon. Bilen
tvingas att antaga en ogynnsam hastighet och
kommer pr 1m. av färden att belasta gatuplanet mer än
om bilen fått köra med normal hastighet. Skillnaden
i area skall påbördas hästfordonet: (Bv-5,0 F)
m2/sek. (jfr formel 4). Pr sek. uppstoppas (Vm - F)
1m av bakomvarande fil eller uttryckt i bilenhetens
F -F
trafiklängd LVm (se fig. 2) ett antal av mr
L V m
st./sek. Om filen vore full.astad, erhölls alltså en area-
y __y
differens av –m - (Bv__5,oFT) m2/sek. Är blott
LVm
en viss del n av gatuarean utnyttjad av trafiken, er-
V __F
hålles– .(£"- 5,o F)-w m2/sek. Vi antaga nu
LVm
att omkörning är omöjlig under en tid av TR sek.
Den under första sekunden uppstoppade
retardations-arean följer med hästfordonet (TR-1) sek.; den under
5 10 15 20 km/h
Fig. 5. Hästfordonets färdarea, "vita area" och
retardationsarea, då förbikörning är omöjlig. Kurvorna gälla
för n = l,o och 7’/i = l,o sek.
andra sek. uppstoppade (TR -2) sek. osv. I
medeltal under tiden T2i uppstoppas pr sek. en
retardationsarea
Vm-V.- " ^
AR = r .....(Bv - 0,0 V) -
LVm
Om den aritmetiska serien summeras och förkortning
utföres, erhålles:
AR = Vm~ V (B,0 - 5,o V]. n T£ ma/sck.1... (D)
Ltym 6
Enl. formel (1) erhålles hästfordonets färdarea:
AF = G ° VTV -" R R m2/sek.
-*. F
I de allra flesta fall är TG = Tv = rÄ för den
sträcka, som beräkningen gäller, varför formeln
förenklas till:
AF = (6,0 + 2,o V + 0,4 F2) 3,o + (Vm - F) 2,7 - w ^ -
-f- m"~ (^ - 5,o F) . w . TH rn2/sok. ... (10)
2 LVm
Formelns beräknande underlättas genom kurvorna
i fig. 5.
Som ett exempel tages ett hästfordons passerande
av Riddarhusgränden i Stockholm, vars längd är
ungefär 100 m och körbanebredd 5,6 m. Skrittar
hästfordonet genom gränden erhålles dess hindrande
inverkan vid medeltrafik - 10 bilenheter samt vid
maximumtrafik = 16 bilenheter. Motsvarande siffror
vid trav bliva 3.3 och 3,6.
För praktiskt bruk, då omkörning ej kan äga rum
på en kortare sträcka torde man kunna räkna med 4
bilenheter för ett hästfordon vid medeltrafik.
i Egentligen erhålles den aritmetiska serieris summa =~
T» - (Tjf-I) TR TR - l
_." ..lJL.___. i stället för " skulle alltså vara ^- ,
men denna % sek. betyder föga vid sidan av andra
oberäkneliga felkällor.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
