Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
100
TEKNISK TIDSKRIFT
25 JULI 1931
Tvärsekffoner
Ny Äldre
*! . !°
AJ jo
Skärning d-B
Skärning A-A
Plan
Fig. 1. Betonggator enligt äldre och ny typ.
n.ngar vid arbetet hos det blott 5 mm tjocka lagret. I
praktiken kan man icke på detta sätt framställa ett
tillfredsställande glidskikt.
I samma bok återfinnes, sid. 171, ett normaltvärsnitt,
via vilket lagren åtskiljas genom ett 4 cm tjockt
sandlager. Det finns ej angivet huru sanden avgränsas från
ytlagret. Det angives endast att slamlagret vältas i vått
tillstånd. Det är klart, att betong på detta underlag
likaledes saknar rörlighet.
Förf. föreslår en lösning av problemet i enlighet med
fig. l, nämligen så att mellan ytlagret och underbetongen
anordnas ett sandskikt om ca 2 cm. Detta sandlager är
blott avjämnat och skyddat mot nedträngande av
cementvälling genom ett papperslager. Därigenom att sanden
icke är vältad, uppstår ett tillstånd som är jämförbart
med lagring på rullar och yttrar sig vid
längdförändringar hos plattan i en större eller mindre
sammantryckning av sandlagret i horisontal riktning, dvs. en
uppluckring, resp. en sammanpressning av kornen. Då
fogavståndet uppgår till 6 å 12 m, skulle vid en maximal
längdförändring av 0,3 °/oo en förskjutning av
plattändarna om l-2 mm kunna uppstå. Sandlagret medgiver
väl sådana rörelser, vilka för övrigt blott ske långsamt.
Så snart i ytlagret krympningar och andra
längdförändringar kunna uppträda oberoende av underbetongen,
undvikas alla initialspänningar, och man kan välja
fogavstånd och övriga dimensioner enligt de statiska
villkoren.
För att denna anordning skall verka på ett rätt sätt,
så är det av största vikt, att ett så löst sandskikt
erhålles att det kan följa ytlagrets horisontalrörelser. Man
måste alltså förhindra ytlagrets cementvälling att tränga
ned i och förstena sandlagret. Det pålitligaste sättet är
anbringandet av ett lager karduspapper. Det är viktigt
att säkerställa ytlagret genom stampning. Stampningen
inverkar icke på sandlagrets rörlighet, men väl uppstår
fara för förskjutningar eller att papperet sönderrives.
För att undvika detta är det av ekonomiska grunder
tillrådligt att utföra hela ytlagret av luftfri betong, som icke
kräver stampning.
LITTERATUR ~~
Fertigkonstruktionen im Beton- und Eisenbetonbau,
av professor A. KLEIKLOGEL. 91 sid., 140 fig. Wilhelm
Ernst & Sohn, 1929.
Större konstruktioner, som förr alltid gjötos på
platsen, kunna numera med fördel sammansättas av
fabriksmässigt framställda element. Med tillhjälp av
högvärdig cement kunna delarna framställas snabbare
och med större hållfasthet än förr var möjligt.
Fördelarna äro ofta stora; minskade formkostnader,
kortare byggnadstid, mindre arbetsstyrka, oberoende av
köld etc.
Detta byggnadssätt har icke vunnit den spridning
och den utveckling, som det förtjänar, varför
författaren vill sprida kännedom om de arbeten, som på detta
sätt hittills blivit utförda. På samma utmärkta sätt
och med lika goda textfigurer, som alltid utmärka
professor Kleinlogels arbeten, redogör han för
bjälklags-och takkonstruktioner i hus- och kyrkbyggnader,
balk-och ramkonstruktioner i fabriks- och brobyggnader samt
stödjemurar och kulvertar för kaj- och tunnelbyggnader.
Arbetet hör till dem, som varje betongtekniker bör
läsa. Sven Nycander.
Die Grundbautechnik und Ihre maschinelle
Hilfs-mittel, av HETZELL-WUNDEAM. Julius Springers förlag
1929. 399 sid., 207 fig.
Författarna vilja genom detta arbete ge en enhetlig
bild över maskindriften vid grundläggningsarbeten,
varför grundläggningens rent teoretiska sidor äro mindre
utförligt behandlade. Dock redogöres för olika
jord-trycksteorier, för provbelastningar och för formler för
pålars bärighet.
Första delen av arbetet omfattar dessutom
byggnadsmaterial, grundläggning på utbredda bottenplattor och
pä pålar, spåntning, sänkbara brunnar, kasuner,
tryck-luftsgrundläggning, grundvattenssänkning samt
grundläggning inom jordbävningsområden.
Bland arbeten av större intresse, för vilka redogöres
mera detaljerat, märkas pålningsarbetet för
Lidingöbron och grundvattensänkningen for Södertälje
slussbyggnad samt en del större hamnbyggnader.
Andra delen behandlar maskindriften vid
grundläggningsarbeten, först kraftkällor och motorer samt
slutligen de egentliga arbetsmaskinerna. Den framställning,
som lämnas å driftmaskinerna, är synnerligen
instruktiv med jämförande värden å inköps- och
driftskostnader samt avskrivningar. Utmärkta schematiska
textfigurer visa verkningssättet t. e. för tvåtakts
fotogenmotorer, fyrtakts dieselmotorer, likströms- och
växelströmsmotorer.
Ur redogörelsen för arbetsmaskinerna kan särskilt
framhållas kapitlen om tryckluftsredskap, om
anläggningar för modern betonggjutning samt om pumpar med
uppgifter även för den självsugande Elmo-pumpen och
den direktkopplade elektromotorpumpen för
undervat-tensdrift i borrbrunnar.
Det är glädjande, att detta arbete utkommit, som på
ett kortfattat och klart sätt behandlar arbetsmaskinerna
i den omfattning, som torde lämpa sig för den tekniskt
skolade arbetsledaren.
Sven Nycander.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
