Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
114
TEKNISK TIDSKRIFT
26 SEPT. 1931
1001
tim.
dvsoHningstid
Hm.
Fig. 1. Relation mellan avsättningstid och mängd av
avsatta föroreningar.
nande slammet automatiskt borttages, vanligen med
mekaniska borstanordningar eller bortspolning med
vatten.
Silningsmetoden är icke alltför effektiv och kan
med goda konstruktioner avskiljas upp till 35 å
40 % av de avsättbara föroreningarna.
Silkonstruk-tioner medföra ofta den olägenheten, att slammet
kommer i beröring med luften, varvid spridas mycket
illaluktande gaser.
Det mest effektiva mekaniska reningssättet är den
s. k. avsättningsmetoden, varvid avloppsvattnet
införes i bassänger av så stora mått, att vattnet blir
under viss tid så gott som stillastående och
smuts-ämnena hinna avsätta sig på bassängens botten. Av
det å fig. l angivna diagrammet framgår
avsättningstidens inflytande på mängden avsatta föroreningar.
Redan efter 20 min. erhålles en verkningsgrad av
70 % av de avsättbara föroreningarna, efter 1/2
timme 80 %, efter en timme ca 90 % och efter 2
timmar ca 95 %. Vanligtvis konstrueras
avsättnings-bassängerna för en genomloppstid av l1^ å 2 timmar.
En på många håll mycket använd
avsättningsbassäng är den s. k. "septiska tanken". Den
medför dock den mycket stora olägenheten, att slammet
kvarligger och förruttnar, och på grund härav blir
även det inkommande färska avloppsvattnet
förskämt och lämnar bassängen i ruttnande tillstånd.
I de modernaste bassängkonstruktionerna
eftersträvar man i stället att så fort som möjligt
avlägsna det friska slammet ur avsättningsbassängen
för att låta det ruttna ut i särskilda slutna rum, s. k.
rötkammare.
Fig. 2 visar en schematisk bild av den av
professor Imhoff i Essen konstruerade
"Emscherbrun-nen", där rötkammaren ligger under
avsättnings-bassängen. Allteftersom slammet avsätter sig på
botten i denna, glider det genom ett par öppningar
direkt ned i rötkammaren.
Förruttnelseprocessen i en sluten rötkammare är
av annan karaktär än den, som äger rum i förskämt
avloppsvatten eller vid slammets utruttning i vanlig
kompost. I sistnämnda fall inträder en sur
jäsningsprocess, varvid bland annat utvecklas starkt
illaluktande gaser, vätesvavla o. d. I rötkammaren åter
sker en alkalisk jäsning under medverkan av
anaeroba bakterier, dvs. i syrefri omgivning levande
bakterier. Vid denna process utvecklas
huvudsakligen metangas (CH4), som vid förbränning giver en
mycket stor värmemängd.
Utruttningsprocessen försiggår hastigast vid en
temperatur av + 25° och upphör vid + 4°. För att
påskynda utruttningen, som vanligtvis tager 2 å 3
månader, och därigenom öka rötkammarens
kapacitet uppvärmes därför ofta slammet i densamma.
Enär rötkammaren vid en emscherbrunn står i
direkt förbindelse med det strömmande vattnet i
avsättningsbassängen, kan icke lämpligen slammet
uppvärmas i en sådan. Man har därför och även av
vissa andra skäl börjat anlägga separata rötkammare,
dit det färska slammet ledes från
avsättningsbassängen. Vid dylika anläggningar föres det på
avsättningsbassängens botten avsatta slammet medelst
mekaniskt drivna bottenskrapor till fördjupningar i
bassängbotten, varifrån det pumpas till rötkammaren.
Det i god mekanisk anläggning renade
avloppsvattnet innehåller inga för ögat direkt märkbara
föroreningar, men har likväl en smutsgrå färgton beroende
på att det fortfarande i vattnet finnes svävande en del
mycket finfördelade, olösta partiklar samt även lösta
organiska ämnen.
Är det av behovet påkallat att driva reningen
längre, kan man använda sig av kemisk eller biologisk
rening.
Vid kemisk rening åstadkommes en utfällning av
de kvarvarande smutsämnena i avloppsvattnet genom
tillsats av kemikalier, såsom kalk samt sulfater av
järn och aluminium. De lösta föroreningarna låta
emellertid endast delvis utfälla sig på detta sätt,
varför man vid krav på fullständig rening måste tillgripa
biologisk reningsmetod. De kemiska reningsmeto-
Avstänqningsventil
’ Slamavtoppninqsrör _
balk som
qrhindrar förrutfnetseqaser
att intränga i avsättnings -
Ij^V Ruttnande slam
Plan
Utlopp
Anlopp
Fig. 2. Emscherbrunn.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
