Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
26 SEPT. 1931
VÄG- OCH VATTENBYGGNADSKONST
121
Gatukontorets ovan beskrivna förslag är
underställt tvenne sakkunniga experter, nämligen
Ober-ingenieur H. Blunk vid Emschergenossensschaft i
Essen och Oberingenieur F. Fries vid Ruhrverband,
också i Essen, vilka även lämnat många värdefulla
upplysningar om detaljkonstruktioner m. m. De
anse, att i Stockholm är en mekanisk rening enligt
avsättningsprincipen fullt tillräcklig med hänsyn till
recipientens stora vattenmängd och de förorda också
på det livligaste förslagets realiserande.
Arbetsplanen är uppgjord så, att
Henriksdals-verket med tillhörande samlingsledningar kan
färdigställas på 4 år och anläggningen vid Hussarviken
med ledningar efter ytterligare 2 år.
Anläggningskostnaderna för de båda
reningsverken med tillhörande samlingsledningar och
pumpstationer belöpa sig till 10670000 kronor och den
årliga driftkostnaden för reningsverken till ca 150 000
kronor per år.
Även kan meddelas att den ytterligare
anläggningskostnaden för omedelbar utbyggnad till
biologisk rening enligt aktiverat-slam-metoden skulle
uppgå till ca 5 000 000 kronor och medföra en
driftkostnad av ca 300000 kronor per år. Även med
hänsyn till dessa stora kostnader bör man till en
början endast utföra en god mekanisk
reningsanläggning och med periodiska undersökningar iakttaga
vattnets beskaffenhet i vattendragen. Om det genom
dessa undersökningar i framtiden skulle påvisas, att
vattnet ändock blir alltför mycket försämrat, har
man då att såsom förut nämnts utvidga den med en
biologisk reningsanläggning.
Den å fig. 9 upptagna kartan anger stadens olika
dräneringsområden. I reningsverket vid Henriksdal
kommer att renas allt kloakvatten från med I
betecknade områden och vid Hussarviken med II och 3
angivna arealer samt eventuellt från Solna
församling. Men det är icke blott dessa båda reningsverk
för den inre staden, som planeras. I Bromma pågår
redan byggandet av ett gemensamt reningsverk för
Sundbyberg, Duvbo och Bällsta vid Ranhammar.
Till följd av den ringa vattenomsättningen i
Bällsta-viken i Ulvsundas j ön kommer biologisk rening efter
aktiverat-slam-metoden att tillämpas för detta verk.
I Bromma i övrigt byggas nu tunnlar och
samlingsledningar för ett planerat reningsverk nära Åkeshov,
varjämte en mindre reningsanläggning skall utföras
vid Ålsten. Därnäst torde turen komma till de
sydvästra förorterna Gröndal, Aspudden, Tellusborg och
Mälarhöjden samt sist till de sydöstra stadsområdena.
När dessa reningsanläggningar en gång blivit
färdiga och tagits i bruk, komma vattendragen omkring
Stockholm att med full effektivitet återfå sin
självrenande förmåga och vattnet i desamma att bliva av
samma karaktär som ett ordinärt sjövatten.
Diskussion.
Major von Greyerz inledde diskussionen med att
uttala en lyckönskan till gatudirektör Sundblad och
Gatukontoret för det överskådliga sätt, på vilket det
framlagda förslaget uppställts. Tal. beklagade, att han icke
varit i tillfälle att taga del av handlingarna förrän ett
par dagar före sammanträdet och därför icke hunnit
tränga, närmare in i de många viktiga spörsmål, som
berördes av det omfattande förslaget.
Vad huvudanordningarna i plan beträffar vore den
föreslagna uppsamlingen av allt spillvatten från den
inre staden med avskärande ledningar till en enda
reningsanläggning riktig, och likaså den föreslagna
platsen för reningsanläggningen lämpligt vald. De
avskärande samlingsledningarna hade kommit på sin rätta
plats och den föreslagna lösningen med två kortare
dykarledningar, en under vardera grenen av Norrström,
ansåg tal. även bättre än en enda lång dykarledning
under Riddarfjärden, såsom alternativt ifrågasatts.
Den tid, till vilken hänsyn tagits vid förslagets
utarbetande, nämligen 50 år, vore ändamålsenlig. Vid
beräkningen av anläggningens erforderliga kapacitet
syntes Gatukontoret hava räknat med medelavrinningen
under året utan att taga hänsyn till avrinningens
växlingar. Tal. visade en varaktighetskurva för
förbrukningen av vattenledningsvatten under året och
påpekade, att maximlförbrukningen, som inträffar under
varma sommardagar, ligger ca 35 % över
medelför-brukningen för året. Om hänsyn toges till
avrinningens växlingar under året ävensom till den
omständigheten, att å ena sidan visserligen en mindre
del av det förbrukade vattenledningsvattnet icke nådde
kloakerna, men att å den andra en inläckning av
vatten till de avskärande samlingsledningarna från de
närliggande vattendragen trots vidtagna
försiktighetsmått vid utförandet icke helt torde kunna undvikas
- borde man räkna med en dimensionerande
vattenmängd, som vore ca 15 % större än medelavrinningen
under året. Beträffande den framtida avrinningen per
person och dygn, med vilken man borde räkna, skulle
tal. med hänsyn till vattenförbrukningens kraftiga
ökning under senare år, sedan badrum, vattenklosetter
och varmvattenanläggningar kommit mera allmänt i
bruk, och vilken ökning måste antagas komma att
fortsätta, ehuru i småningom avtagande tempo, velat sätta
denna till ca 300 l/s i stället för förslagets ca 200 l/s.
I sitt förslag har Gatukontoret beräknat Stockholms
invånareantal år 1980 till 887 000. Tal. hade tidigare i
annat sammanhang upprättat ett diagram över
folk-mangdsökningen och därvid kommit till en sannolik
folkmängd av ca 650 000 vid samma tidpunkt.
Gatukontorets alltför låga beräkning av den framtida
specifika spillvattenavrinningen och alltför höga beräkning
av den framtida folkmängden utjämnade varandra i viss
mån, men den av överingenjör Blunk förordade ökningen
av de avskärande samlingsledningarnas kapacitet med
25 % vore likväl av nämnda skäl väl motiverad.
Att de avskärande ledningarna dimensionerats
fördubbla - utmed Nybroviken och Ladugårdslandsviken
fyrdubbla - torrvädersavrinningar, ansåg tal. lämpligt
med hänsyn till nederbördens genomsnittliga intensitet
och varaktighet samt recipientens självreningsförmåga.
Förslagets detaljer hade tal. icke haft tillfälle att
närmare granska. Han ville dock nämna, att man för
uppfordring av kloakvatten vid låg uppfordringshöjd i
många fall i stället för de hittills brukliga
centrifugal-pumparna med ekonomisk fördel kunde använda
axial-pumpar (propellerpumpar). Dylika pumpar hade vunnit
vidsträckt användning vid invallningsföretag såväl i
Sverige som i utlandet. De utmärkte sig under vissa
förhållanden för god verkningsgrad och tillverkades i
alla storlekar.
Tal. anslöt sig till Gatukontorets och de tillkallade
sakkunnigas uppfattning, att fullständig biologisk rening
av kloakvattnet icke skulle komma att erfordras, utan
att effektiv slamavskiljning vore tillräcklig under lång
tid framåt. Men i förslaget saknades en utredning av
att bästa möjliga slamavskiljning också vore
nödvändig. Därest en sådan utredning skulle giva vid handen,
att man tillsvidare kunde nöja sig med endast
partiell slamavskiljning medelst frånsilning av
exempelvis 25 % av de uppslammade föroreningarna i en
silsta-tion vid Tegelviken, skulle kapitalutlägget för
reningsverket med tillhörande tilloppstunnel från Tegelviken
och utloppstunnel till Saltsjön kunna minskas med i runt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
