Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
26 SEPT. 1931
VÄG- OCH VATTENBYGGNADSKONST
125
Från nedersta perrongen föra rulltrappor direkt upp i
Gesundbrunnens stationshus. Vid stationerna
Alexander-platz, Jannowitzbrucke, Neanderstrasse m. fi. har man
för anordnandet av nedgångar till U-Bahnstationerna
inköpt vissa fastigheter, och i dessa förlagt nedgångarna
till stationerna. Elektrisk ström erhålles från
transformatorstationer å Alexanderplatz, Hermannplatz och
Pankstrasse. Strömmen levereras av Berliner Städtische
Elektricitätswerke A. G. I transformatorstationerna äro
"Grossgleichrichter" med en kapacitet av 17 500 kW
uppställda, vilka transformera likströmmen till 780 volt
växelström. Med denna kapacitet är det möjligt att
upprätthålla en tvåminuterstrafik av tågsätt med fyra
vagnar. Transformatorstationen vid Pankstrasse
övervakas och fjärrbetjänas från stationen å
Alexanderplatz.
Signalsystemet vid GN-Bahn är så anordnat att fyra
tåg i vardera riktningen kunna passera linjen.
Genomgångsstationerna äro utrustade med självreglerande
signalanordningar, då däremot de andra stationernas
utrustningar på grund av växlar m. m. endast äro
halv-reglerade. Signalströmmen erhålles i form av 475 volts
växelström från Alexanderplatz och Pankstrasse.
Laddningen av ackumulatorbatterierna för växelströmmen till
ställverkens motorer m. m. sker medelst
kvicksilverång-glaslikriktare med självreglerande tandning.
Belysnings- och svagströmsanläggningar äro levererade av
Siemens-Schuckert-Werke och ljus-, ban-, telefon- och
urkablar av A. E. G. I stationernas ställverksrum kan
man å ett elektroautomatiskt ljusschema över linjenätet
följa tågets rörelser och även se var detsamma befinner
sig vid strömavbrott, vilket ju är av stort
värde-Ljuset erhålles från två av varandra oberoende
kablar med 6 000 volt likström, vilka matas^ från de förut
nämnda transformatorstationerna. På varje station
transformeras strömmen till 380/220 volt. Varje station
har dessutom reservanslutning till Berlins
elektricitetsverks lågspänningsnät. Vidare finnes en s. k.
nödljus-kabel, vilken ständigt förses med ström från resp.
stationers batterier. En del av perrong- och hälften av
tunnelbelysningen är ansluten till nämnda kabel, så att
vid händelse av strömavbrott från stadens elektricitets-
Fig. 4. Stationen vid Gesundbrunnen.
verk belysningen likväl är säkrad under en tid av en
timme.
Vid byggandet av linjen uppstodo många svårigheter
på vissa sträckor. ’Så måste exempelvis vid
Polizeipräsi-dium fasadgrundmuren förstärkas, undermuras och
isoleras ytterst noga. Vid byggandet av Spreetunneln
utgick man från båda sidor av floden. Tunneln utfördes
i två byggnadsavsnitt och mellan särskilt anordnade
fångdammar. Grundvattnet samlades och bortpumpades
från ett tiotal djupbrunnar. På Alexanderplatz vid
korsningen av Königsstrasse skedde tunnelbygget i samband
med en större dubbelstation, från vilken även den under
byggnad varande linjen till Friedrichsfelde utgår.
Härvid torde böra nämnas att dubbelstationen å
Alexanderplatz är den största underjordiska stationen i Europa.
På andra ställen drogs tunneln under järnvägsbroar och
hela grupper av fastigheter. Det torde ju ligga i öppen
dag, vilka svårigheter, som härvid måste övervinnas, ty
alla förarbeten måste utföras utan för stora avbrott av
gatu- ’och järnvägstrafiken och utan åverkan å de
berörda fastigheterna. Ingångarna till Spreetunneln äro
försedda med spärranordningar för utestängande av in-
Fig. 3. Jannowitzbriicke-stationeu med Spreetunneln,
Fig-. 5. Framtida underjordisk station vid Alexanderplatz..
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
