Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
126
TEKNISK TIDSKRIFT
26 SEPT. 1931
Fig. 6. Plan över järnvägskorsningarna vid Alexanderplatz.
trängande val i en i händelse av plötslig otäthet av
tunneln.
Mekaniska ventilationsanordningar finnas ej i den
underjordiska järnvägen, men stationerna tillföras
tillräckligt med luft från de trafikerande tågen, vilka vid in- och
utfart suger och trycker med sig stora mängder luft från
de anordnade nedstigningsschakten i tunneln samt från
nedgångarna till stationerna.
Byggadskostnaderna för den 10,2 km långa linjen
utgjorde 128 millioner Rm. eller i runt 12,5 mill. Hm. pr
km. I derma summa ingå likväl ej tomter,
kraftstationsanläggningar och trafikmaterial såsom rullande material
m. m. Enligt en tabell utgiven av Statistischen Amt
Berlin, är det trafikerade området bebott av ca 51 900
invånare pr km banlängd. Årstrafiken på linjen
beräknas för närvarande till ca 30 millioner personer. Linjen
trafikeras med tåg var 5 min. från kl. 6,30-9 f. m. och
från kl. 16,15-18 var 2V2 min. Första tåget utgår kl.
5,10 f. m. och sista tåget kl. 1,30 på natten. Ett tågsätt
med 3 vagnar har 135 sitt- och 390 ståplatser och
stationsperrongerna ha en längd av 120-130 m, vilket räcker
för ett tågsätt av 6 vagnar.
Baurat Dr Bosset och vår landsman, den kände
arkitekten professor Grenander ha båda nedlagt ett
förtjänstfullt arbete på det stora Untergrundbahn-projektet. Den
arkitektoniska bearbetningen av samtliga stationer låg
nämligen i händerna på professor Grenander och för den
tekniska ledningen svarade dr Bosset.
Den under byggnad varande linjen till Friedrichsfelde
kommer säkerligen att öppnas för trafik inom den
närmaste tiden och torde väl inom en snar framtid även
komma att utbyggas från Alexanderplatz till Weissensee,
vilket ’också är förutsett vid byggandet av stationen å
Alexanderplatz.
J. L. J.
NOTISER
Svenska teknologföreningens avdelning för väg- och
vattenbyggnadskonst höll måndagen den 14 september
1931 ordinarie sammanträde å tekniska högskolans
studentkårs lokaler under ordförandeskap av civilingenjör
B. PAUL WRETLIND. Sammanträdet öppnades med att
ordföranden hälsade avdelningens gäster välkomna,
varpå justering av protokoll från avdelningens
sammanträde den 11 maj 1931 följde.
På styrelsens tillstyrkan invaldes därpå i avdelningen
civilingenjörerna J. Albert Öhman, Olof Porell, Donovan
Werner, Karl Ivar Eklund, Sven Stenberg och
ingenjörerna Sten Lundgren och Holger Bruun, samtliga i
’Stockholm, samt civilingenjörerna L. Arthur Wallmark,
Härnösand, C. Gustaf östman, Norrköping, och Ragnar
H. G. Bergh, Avesta.
Ordföranden uppläste för avdelningens kännedom
delar av en skrivelse från Deutsche Gesellschaft fiir
Pho-togrammetrie och meddelade därpå att avdelningen
erhållit k. m:ts sakkunniges förslag till
lantmäteriunder-visningens ordnande på remiss från föreningens styrelse
för yttrande. Han erinrade samtidigt om att
avdelningen för detta ärendes tidigare behandling år 1929
tillsatt en kommitté, bestående av herrar EGGERT och
SLETTENMARK. På ordförandens förslag beslöt
avdelningen uppdraga åt dessa herrar att i samråd med
styrelsen avgiva det begärda yttrandet, vilket i enlighet
med ett yrkande av hr FRÖMAN under hand borde
delgivas representanterna för avdelningen för Teknisk
undervisning.
Sedan ordföranden uppläst ett utdrag ur avdelningens
stadgar angående val av valkommitté och meddelat, att
han ombett generaldirektör GÖSTA MALM att även denna
gång åtaga sig uppdraget att vara kommitténs
ordförande, vilket denne även förklarat sig villig att göra,
uppmanade ordf. avdelningens medlemmar att nämna
kandidater till kommittén. Efter en avsägelse från
civilingenjör NERELL, som suttit i valkommittén i tre år,
och sedan i hans ställe föreslagits major C. A. NORDBERG,
omvalde avdelningen med detta undantag föregående års
kommittéledamöter, nämligen förutom den av
ordföranden kallade kommittéordföranden generaldirektör G.
MALM, kapten P. GUNNAR EKWALL, civilingenjörerna
GUSTAF C. W. SLETTENMARK, C. KLEMAN, A. BIRGER C.
DAHLBERG och BERTIL A. WIKLUND, varjämte major C.
ADOLF NORDBERG nyvaldes.
Ordf. överlämnade därpå ordet till gatudirektör NILS
K. SUNDBLAD, som redogjorde för "Förslag till
reningsanläggningar med samlingsledningar för avloppsvattnet
i Stockholm". Den synnerligen intressanta och redigt
framförda orientering, som talaren lämnade i denna för
huvudstaden så viktiga fråga, mottogs av de till ett
140-tal uppgående åhörarna med stort intresse, varom de
på föredraget följande applåderna gåvo gott vittnesbörd.
Efter föredraget följde en timmes givande diskussion,
inledd av major VON GREYERZ, i vilken förutom
föredragshållaren herrar SONDÉN, WRETLIND och NORDENDAHL
yttrade sig.
Såväl föredrag som diskussion finnas återgivna i
detta nummer av Teknisk tidskrift.
Sedan ordföranden förklarat den allvarligare delen
av sammanträdet avslutad, vidtog supé och nachspiel.
Cirka 70 medlemmar stannade kvar för att njuta av
maten, ceremonimästarens för tillfället skaldade visa,
åtskilliga tal och slutligen visningen av de bäe:ge filmer,
som gatudirektör Sundblad utlovat som extranummer.
Dessa senare, som huvudsakligen visade den
avloppsvatt-hets fauna, som mikroskopet kan avslöja, gjorde inför
de närvarandes vid den sena timmen en aning beslöjade
ögon en tämligen hörbar succés.
Fur.
Träbanebeläggnings varaktighet. Vid Lidingöbron i
Stockholm har utförts och pågår en undersökning av
brobanebeläggningens varaktighet, varav hittills
framgått följande.
Slitplankorna av furu hade i körbanan en
ursprunglig tjocklek av 42 mm och vila på underlag av 120 mm
bärplank. Några prov på slitplank provades år 1921
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
