Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
132
TEKNISK TIDSKRIFT
24 OKT. 1931
förstöring. Därpå tyder åtminstone det förhållandet,
att utlandets jordvägar äro långt mindre korrugerade
än våra. Där användas mindre sliriga än här, s. k.
rörliga gruslager, och detta synes böra tillmätas en
viss betydelse.
Genom vetenskapliga och på officiellt initiativ
företagna prov skulle mycket kunna vinnas.
Förordningarna ifråga om motorfordonstrafik äro så
ingripande i den enskildes ekonomi m. m., att man
kan begära, att dessa förordningars avfattande icke
överlämnas åt slumpen, och att sålunda deras
siffermässiga begränsningar icke baseras på ensidiga
resultat eller rena gissningar. Att, som nu
ifrågasattes i samband med enhetliga bestämmelser i olika
län, ytterligare begränsa användningen av tunga
fordon, oberoende av deras konstruktion, är i själva
verket ett ytterst betänkligt tillvägagångssätt med
hänsyn till den ringa kunskapen i dessa ting.
Statiska hjultrycket är icke det väsentliga vid fordons
åverkan på vägarna. Luftringar äro icke alltid
överlägsna andra gummiringstyper. Till dessa båda fäkta
bör stora hänsyn tagas, då förordningar utfärdas
inom detta ömtåliga, ,i samhällslivet ingripande
område av tekniken.
Vibrationen av vägen ett mått på fordonens
åverkan å densamma? Ovan är konstaterat, att
luftringens egenskap att alltid vara bäst ägnad för
auto-niobiltrafik, är en ren fiktion, som förefaller vara
understödd av gummiringsfabrikanternas intresse av
hastig omsättning av ringar. Vi ha även
konstaterat, att provningsresultaten inom detta område
varit mycket ensidiga och ofullständiga. Att detta
senare är ganska genomgående inom området kan
belysas av ytterligare exempel. Medelst
vibrations-mätare (vibrografer) kunna vid fordons framförande
uppstående vibrationer mätas. Icke få vägfackmän
ha för sig, att man härigenom får ett slags mått på
fordonens åverkan på vägen. För att överhuvud
taget kunna tala om åverkan på vägen, måste
emellertid vibrationerna vara betydliga, och de flesta
mindre vibrationer kunna tvärtom vara till nytta
för vägen genom "tillpackningsegenskaper". Vidare
äro vibrationernas orsaker i 99 fall av 100 orsakade
av dåliga vägar, och man kan givetvis tala mindre
om åverkan på en dylik än åverkan av en dylik.
Professor Kreugers mätningar av vibrationer av Hol-
10
l
\
l
Gammal s -hrgafsi läggning / orori
onsbe-sh/cMf
mycket ojämn
6ammai sfargai låqqninq å v/lke.
stensbe->n de
sfårsfa ojämnh avläasnafs
*terna
Ny smågahteni.
-’
beläggning
6 råns for appt
irater-
nas mc*
’rn/n^s-
förmåga
n
| Halvmassiva ringar (Överman)
Massiva ringar
Fig. 8. Vibrationsmätningar.
mens bruks med solida ringar försedda tunga
lastbilar med släpvagnar visar detta mycket tydligt:
Medelvärde av max.
ampli-tuder vid liera lörsök:
tusendels millimeter.
Gammal storgatstensbelägg-
ning .................... ca 21,0 tusendels mm
Ny smågatstensbeläggning ... " 8,0 " "
Sandasfaltbeläggning........ " 0,5 " "
Som framgår av diagrammet, fig. 7, äro i tredje
fallet amplituderna praktiskt taget obefintliga.
Utom en del franska diagram, vilka nästan
uteslutande hänföra sig till mer eller mindre dålig
stenbeläggning och vilkas
resultat därför äro
missvisande, stöder sig
Väginstitu-tets meddelande nr 6 på
ovanstående diagram av
överingenjör E. Berger (fig. 8). I
en sammanfattning angående
ringar säges (sid. 14):
"Luftringar minska vibrationerna
även vid ojämna
gatubelägg-ningar". Detta är ett direkt
fel, om ordet "även"
avsiktligt är inskjutet, enär
luftringar icke minska
vibrationer vid jämna
gatubelägg-ningar. Väginstitutets
slutsats är av dessa försök, att
solida ringar böra förbjudas
(märk professor Kreugers
mätningar) och att halvmas-
Diagram från körning å tuktad sten å Nya Rådstugugatan med vibrationsapparaten uppställd i
fönsterbänk.
Diagram från körning å asfalt i Lasarettsgatan. Amplituderna äro här knappast skönjbara. En amplitud av
––- mm ger ett utslag å filmen av l mm.
l 000
Fig. 7. Enligt professor Kreiigers vibrationsmätningar i Norrköping år 1926. Sv. väginstitutets medd. nr 6.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
