Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
134
TEKNISK TIDSKRIFT
24 OJCT. 1931
Fig. 11. Boggi-fjädring.
Med ovanstående har författaren velat
summariskt belysa bristen på allsidig forskning inom
detta viktiga område, vilket medfört, att på lösa
eller stundom inga grunder alls fotade
förordningar och restriktioner för landsvägstrafikens for-
don tillkommit. Den
försiktiga formulering, som i
den nya
motorfordonsförordningen dock givits de
flesta
restriktionsbestämmelser tyder på en rätt
stark känsla för
vansk-ligheterna av dylika.
Denna riktiga synpunkt
bör icke genom
förelägganden för länsstyrelserna
äventyras, då dessa dock
genom Vägingenjörerna
ha tillgång till
sakkunskap på området.
Givetvis vore det ett
önskemål, att likartade bestämmelser inom länen
tillämpades, men därifrån och till att för alla län
likartade ytterligare restriktioner för de redan hårt
ansatta omnibuss- och lastbilsägarna skola stipuleras
är ett mycket långt steg.
BIDRAG TILL KÄNNEDOMEN OM
KNÄCKNINGSFÖRHÅLLANDENA VID TRELEDSBÅGAR.1
Av civilingenjör ÅKE ERICSSON.
Problemet knackning av bågar inom ett plan genom
tyngdpunktslinjen har förut behandlats av dr-ing.
R. Mayer i "Eisenbau", 1913, och senare i hans arbete
"Die Knickfestigkeit".2 I av andra författare
publicerade verk, där samma eller liknande problem
behandlats, refereras till Mayers framställning av
knäckningsproblemet vid bågar, och som exempel
kan nämnas behandlingen av bågars knackning i
"Theorie und Berechnung der eisernen Briicken" av
dr-ing. Fr. Bleich,3 samt en artikel över "en
kontinuerlig båges knackning" av dr-ing. Faltus i "Der
Bauingenieur", 1928.
Det resultat Mayer ernådde kan sammanfattas i
följande.
För en tvåledsbåge (fig. 1) erhölls reaktionen vid
knackning
-, där
(1)
b = hela båglängden och
r = bågradien.
Enär tvåledsbågen får en inflexionspunkt vid
hjässan, skulle man vara böjd att tro, att man utan
vidare kan införa en led därstädes och sålunda erhålla
samma värde på reaktionen vid knackning hos en
treledsbåge (fig. 2) som hos en tvåledsbåge. Detta
är emellertid ej fallet, enär hjässan hos en
treleds-båge sänker sig vid bågens deformation, och man
erhåller ett mindre värde på knäckningskraften, vilken
Mayer bestämde genom formeln
1 Examensarbete vid institutionen för byggnadsstatik,
Tekniska högskolan i Stockholm.
2 Berlin: Julius Springer, 1921.
3 Berlin: Julius Springer, 1924.
för mycket flacka bågar
p
... (3)
För en båge med förstyvningsbalk (fig. 3) erhöll
Mayer slutligen
H
-""-
(4)
( ’
El har i samtliga formler antagits konstant över
Fig. 1-3.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
