Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
28 NOV. 1931
VÄG- OCH VATTENBYGGNADSKONST
151
Vattenkraft i 1 000 turb.-hkr
medelvatten
m%
varaktighet
75% varaktighet
lågvatten
Norra Sveriges vatten-
drag (t. o. m. Dal-
älven) ............. 14151 7723 3688 2404
Södra Sveriges vatten-
drag (söder om Dal-
älven) ............ . . 1712 1346 845 548
Summa för hela landet 15 863 9 069 4 533 2 952
Ovanstående torde vara den pålitligaste beräkning
av vattenkrafttillgångarna i Sverige, som hittills
framställts. Det bör anmärkas, att dessa slutsiffror
icke innehålla de allra minsta vattenfallen. En
någorlunda tillförlitlig uppskattning av dessa skulle
emellertid kräva mycket arbete, och
storleksordningen av de icke medräknade vattenkrafterna är
uppenbarligen ringa och utan nämnvärd praktisk
betydelse.
Till jämförelse meddelas de huvudresultat med
avseende på energitillgångarna, vartill k.
elektrifierings-kommittén i en år 1923 offentliggjord utredning
kommit. Elektrifieringskommittén baserar sig på
antagandet, att vattenkraften blir på ändamålsenligt
sätt utbyggd och reglering genomförd så långt
ekonomiska förhållandena medgiva, varjämte ett sådant
samarbete mellan befintliga kraftstationer antagits
komma till stånd, att vattenframrinningen kan på ett
rationellt sätt lämpas efter det gemensamma behovet.
De angivna energibeloppen motsvara fullständig
utnyttjning av den antagna reglerade 12
månaders-effekten eller - i de fall då denna är mindre än den
naturliga 9 månaders-effekten - av denna
sistnämnda; i båda fallen avses år med normal
vatten-föring. Elektrifieringskommittén har emellertid icke
allenast beräknat totaltillgångarna utan även sökt
utröna storleken av den vattenkraft, som verkligen i
praktiken kan beräknas uttagbar, en analys, som
vattenfallsförteckningen icke befattat sig med. Därvid
synes elektrifieringskommittén närmast hava tagit
sikte på svårigheterna att i praktiken kunna utnyttja
hela den teoretiskt tillgängliga vattenmängden,
ävensom det förhållandet, att vecko- och
dygnsreglerings-möjligheter stundom saknas, vilket föranleder vissa
reduktioner. Däremot synes någon reduktion med
hänsyn till att en del vattenfall uppenbarligen icke
kunna anses vara överhuvudtaget ekonomiskt
utbyggbara icke hava vidtagits. Å andra sidan har
tvärtom tillägg gjorts med hänsyn till möjligheten
att i vissa fall tillgodogöra effekt av kortare
varaktighet än 9 månader. I enlighet härmed kommer
elektrifieringskommittén till nedanstående värden:
Total tillgänglig Härav
prak-energimängd tiskt uttagbar
mill. kWh mill. kWh
pr år pr år
Södra och mellersta Sverige ... 6 460 5 150
Dalälven jämte några smärre
vattendrag ................ 3 105 2 450
Nedre Norrland .............. 13 260 9 900
övre Norrland ............... 19 800 15 000
42625
32500
Under förutsättning av en sannolik genomsnittlig
utnyttjningstid av 5 000 timmar pr år skulle detta
motsvara en utbyggnadseffekt av 8,5 resp. 6,5 mill.
kW.
Om man i stället ur samma energisiffror beräknar
medeleffekten under året och uttrycker denna i
turb.-hkr, erhåller man som ungefärligt värde å tillgänglig
effekt i landet 7,3 mill. turb.-hkr, varvid 5,1 mitt.
turb.-hkr skulle utgöra praktiskt uttagbar effekt.
Jämför man dessa siffror med det ovannämnda
slutresultatet av den på vattenfallsförteckningen
byggda inventeringen, finner man, att
elektrifierings-kommitténs uppskattningar sannolikt äro åtskilligt
för höga.
Den frågan kan i detta sammanhang framkastas,
om det ej dock kunde vara skäl att i samband med
slutförandet av vattenfallsförteckningen gå vidare på
den väg, som beträtts av elektrifieringskommittén
med avseende på utrönandet av de verkligen i
praktiken tillgängliga energi- och effektbeloppen i landet.
Det synes som om värdet av vattenfallsinventeringen
skulle i hög grad höjas, därest man utöver de nakna
kvantitetsuppgifterna å vattenkraften också finge en
före tällning om kvaliteten i olika avseenden hos de
inventerade tillgångarna. I texten till de utgivna
vattenfallsbladen finnas visserligen geologiska
uppgifter samt i vissa fall speciella data om strändernas
beskaffenhet, men detta är icke tillräckligt för
ändamålet. Anmälaren gjorde redan år 1912 i samband
med den då verkställda
nationalförmögenhetsutredningen ett försök, ehuru med ytterst bristfälligt
underlag, att klassificera landets vattenfall i
utbyggnadsavseende för att på så sätt komma fram till en
sannolik tidpunkt för deras tillgodogörande, ett
förfarande som var nödvändigt för att kunna beräkna
förmögenhetsvärdet hänfört till nutid. Med det
material, som numera står till buds, icke minst genom
vattenfallsförteckningen själv, borde det ej vara
någon allt för vidlyftig sak att verkställa här antydd
kompletterande utredning, varvid man borde taga
sikte såväl å de tekniskt-ekonomiska
utbyggnadskvalifikationerna som års- och
dygnsregleringsmöjlig-heter, det förstnämnda givetvis endast helt
summariskt. Det kan också erinras om att k. m:t i den år
1911 fastställda planen för undersökningen föreskrev,
att beträffande de särskilda vattenfallen skulle
angivas "geologiska och andra förhållanden rörande
möjligheterna och lämpligheten av utbyggnad m. m."
Därest statens meteorologisk-hydrografiska anstalt
såsom utgivare av vattenfallsförteckningen erhölle
medverkan förslagsvis från vattenfallsstyrelsen -
som ju tidigare skett - ävensom från den enskilda
vattenkraftindustriens sida, borde det ganska lätt låta
sig göra att parallellt med de återstående årens
utredningsarbete för vattenfallsförteckningen även få
fram de väsentliga dragen med avseende på våra
vattenkrafttillgångars kvalitet och detta sannolikt för
en kostnad, som utgör en ringa bråkdel av vad som
nedlagts på vattenfallsförteckningen. Därmed skulle
denna undgå sin mera abstrakt statistiska karaktär,
och man skulle få veta vad som väl varit den
egentliga meningen med inventeringsarbetet, nämligen vad
man verkligen har att räkna med ifråga om
återstående utbyggnadsvärdiga vattenkrafttillgångar i
olika delar av landet.
För att återgå till dr Melins redogörelse innehåller
denna vidare en sammanställning rörande den
utbyggda effekten i Norrland jämte Dalälven, varvid
redovisas en totalsumma, kompletterad fram till år
1929, slutande å 641 000 turb.-hkr.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
