Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HÄFTE 12
TEKNISK TIDSKRIFT
DEC. 1931
#
Af 0AK TÖ/?-’ UfaiO /7/W£
INNEHÅLL: Väg- och vattenbyggnadsfrågor i Grekland, av civilingenjör- Walo Finné. - Om beräkning av
svetsade förbindningar, av ingenjör Odd Albert. - Insänt. - Notiser. - Litteratur.
VÄG- OCH VATTENBYGGNADSFRÅGOR I GREKLAND.1
Av civilingenjör WALO FINNÉ.
En väg- och vattenbyggares första intryck av
Grekland är icke särdeles givande från
studiesynpunkt, men i viss mån lovande, om han är ute för
att söka efter objekt för företagsamhet.
Vägbyggaren spanar förgäves efter vägar och
vattenbyggaren blir synnerligen nedslagen, då han passerat
ett stort antal flodådror, vilka icke föra en droppe
vatten. Fallhöjd är det synnerligen gott om. Det är
dock icke jämt som landet förefaller uttorkat. Den
årliga nederbördsmängden är i Grekland i genomsnitt
större än i Sverige. Skillnaden är den, att regnet,
åtminstone i låglandet, är koncentrerat till kortvariga
perioder med skyfall av stor mäktighet. Himlen är
i regel molnfri och medelhavsblå. Men när molnen
draga ihop sig till en mäktig urladdning, liksom i
iver att ta revansch för en månadslång
solskensperiod, då kan icke blott vägbyggaren utan även
vattenbyggaren få skåda så mycket vatten, att hans
tanke går tillbaka till syndaflodens dagar.
Att Grekland förefaller så torrt beror i första hand
på, att berggrunden härrör sig från en sengeologisk
tid med kalksten som den dominerande bergarten.
Karstformationer äro icke sällsynta. I andra hand
kommer, att landet är ytterst skogfattigt. Skogar
ha tidigare funnits i rätt stor utsträckning, men
skogbränder ha skövlat det mesta. Skogsbränderna
uppstå i allmänhet genom mordbrand. Herdarna,
som valla de 6 mill. fåren och de 4 mill. getterna,
ha funnit dels att det är besvärligt att hålla
tillsammans hjorden i skogen och dels att svedjebränning
ger gott bete ett par år framåt. Att stråtröveri
spelat en stor roll i Grekland ända in i våra dagar
har också gjort, att skogarna av bergfolken ansetts
som ett oting. Att de i Macedonien utgöra ett
välkommet tillhåll för björn och vildsvin bidraga även
till skogsutrotningsmanien. Jag har själv sett, hur
befolkningen i Serbiska Macedonien måst vakta sina
vördar mot dessa inkräktare.
I de vinodlande trakterna sätter man värde på
tallskogen eller pinierna, som den förhärskande
tallarten kallas. Orsaken härtill är, att man från
pinie-uädet avtappar saven, som sedan tillsättes vinet för
att pigga upp smaken. Det smakar därför harts av
det grekiska lantvinet. Pinieskogarna påminna om
i Utdrag’ ur föredrag’ vid Svenska teknologföreningens
avdelnings för Väg- och vattenbyggnadskonst årsmöte den
9 nov. 1931.
gummiplantager. Åderlåtningen gör emellertid, att
träden bli förkrympta och förvridna, liksom av
smärta över att bli berövade sitt livselexir.
Den som tilläventyrs tror, att Grekland till
övervägande del består av slättland, tages mycket snabbt
ur den villfarelsen, antingen han nalkas landet med
båt från italienska sidan (fig. 1) eller med järnväg från
norr. Att Grekland i denna dag icke har mer än en
Fig. 1. Korintkanalen. Kedan på kejsar Neros tid insåg man
betydelsen av att med 325 km kunna förkorta vägen från Adriatiska havet
till Piräus, Athens hamnstad, vilket kunde ske genom att gräva en
kanal genom Isthmos, näset mellan Peloponnesos och det egentliga
Hellas, 6 km brett och 79 m högt i sadeln. Nero påbörjade arbetet,
men detta avbröts vid hans död (68 e. Kr.). Först åren 1882-93
fullbordades den absolut raka kanalen, som är 8 m djup och 25 m bred i
vattenytan.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
