Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 2. 9 jan. 1932 - Skärpt lågkonjunktur och nya hinder för ekonomiskt tillfrisknande. 1931 års facit, av Filip Oberger
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
fackföreningsmedlemmarna och gentemot samma månad i fjol utgör
ökningen dryga 50 %. Novembersiffran för
tackjärnsproduktionen har gått ned med 1/3 gentemot
föregående år eller till 637 000 ton, men
ståltillverkningen har icke reducerats fullt så starkt, utan
oktobersiffran – den senaste tillgängliga
tillverkningssiffran – gick ned från 830 000 för 1930 till
637 000 för 1931. För stenkol voro motsvarande
siffror 12,2 och 10,3 mill. ton. Den totala
tackjärnsproduktionen för jan.–nov. sjönk från 9,08 mill. ton
för 1930 till 5,71 för året därpå. För de tio första
månaderna av respektive år voro motsvarande siffror
för stål 10,05 och 7,31 mill. ton och för kol 12,0 och
10,0 mill. ton.
Det finansiella lägets i Tyskland prekära art
framgår till fullo av de djupa ingripanden i den privata
förfoganderätten över viss egendom, som de slag i
slag följande nödförordningarna innebära och som
f. n. sakna motsvarigheter i andra länder, undantagandes
Sovjet-Ryssland. Trots de utomordentliga
ansträngningarna att förhindra en ny tysk
valutakatastrof, så förefaller det föga sannolikt att detta
skall lyckas, därest icke Frankrike visar större
beredvillighet än hittills att skänka sin gäldenär en
andhämtningsfrist. I och för sig torde det kunna
sättas ifråga om den sista nödförordningens drastiska
åtgärder för stärkande av valutapositionen verkligen
äro sakligt motiverade. Sambandet mellan den tyska
prisnivån och kursen på rmk under nuvarande
förhållanden är mycket ringa. Möjligheten att på den
väg förordningen synes ange effektivt stärka landets
konkurrenskraft på exportmarknaderna torde i den
nuvarande handelspolitiska situationen icke vara
stor. Läckorna i valutarestriktionerna måste i
längden bli ödesdigra, därest icke psykologiska faktorer
för kapitalets kvarhållande inom landet kunna
skapas genom överenskommelser med borgenärstaterna,
som verka lugnande på spararna.
Medan vårt land under 1930 relativt föga påverkades
av den i övriga länder allt mera kännbara
internationella lågkonjunkturen och framför allt produktionens
volym med undantag för ett fåtal branscher krympte
samman endast obetydligt, har under 1931 en mycket
markerad försämring ägt rum. Särskilt svårt har
våra utpräglade exportindustrier drabbats, och detta
kommer klart tillsynes i exportvärdet för årets elva
första månader, vilket uppgår till 1 003 mill. kr. eller
hela 414 mill. kr. mindre än föregående år. Även i
de fall, där exportkvantiteten icke minskats såsom
t. e. ifråga om mekanisk massa – 240 000 ton mot
241 000 ton föregående år – eller t. o. m. stigit
såsom för sulfatmassan (från 376 000 till 429 000 ton),
blekta sulfiten (från 120 000 till 129 000 ton),
omslagspapper (från 180 000 till 200 000 ton) samt
tidningspapper (från 160 000 till 165 000 ton) har dock
prisfallet starkt reducerat exportvärdet liksom
vinstmarginalerna för producenterna. För trävaror har en
kraftig nedgång ägt rum såväl beträffande de
skeppade kvantiteterna som uppnådda priser. Sågade
trävaror ha utförts till en kvantitet av 502 000 stds
mot 764 000 under jan.–nov. 1930 och av hyvlade
varor exporterades 129 000 stds eller 33 000 stds
mindre än året förut. Av våra stora exportartiklar
har järnmalmen, såsom naturligt är, drabbats
hårdast, i det den skeppade kvantiteten endast uppgått
(jan.–nov.) till 4,23 mill. ton mot 9,01 mill. ton
samma månader 1930. Utförseln av tackjärn har gått
ned från 52 000 ton för de elva första månaderna
under 1931 till 42 000 ton i fjol. För smitt eller valsat
järn och stål är den relativa minskningen icke fullt så
stark, i det den uppgår till 12 000 ton från 95 000 ton.
Importen har däremot icke sjunkit i värde i
samma takt som utförseln – från 1 523 mill. kr. till
1 310. Importöverskottet för de redovisade elva
månaderna utgör alltså 307 mill. kr. Så betydande
industriella råvaror som stenkol, bomull och ull ha
importerats i nära nog oförändrade kvantiteter;
införseln under jan.–nov. 1931 var för respektive
varuslag 5 290 000, 20 600 och 6 800 ton samt för
samma tid året förut 5 460 000, 21 200 och 6 400 ton.
Importen av smidbart järn utgjorde samtidigt 249 000
mot 288 000 ton 1930.
Den oförmånliga utvecklingen av handelsbalansen
beror väsentligen på att kvantitetssiffrorna förskjutit.
sig ogynnsamt. Prisnivån för importvarorna har
enligt Sv. H. B:s index sjunkit 10,8 % under de tio
första månaderna av det gångna året, medan
motsvarande nedgång för exportvarorna utgjorde 11,8.
Under 1930 motverkades en mindre tillfredsställande
kvantitativ utveckling till en del av att
exportvarorna endast föllo omkring 10 %, medan
importvarorna sjönko 20 %. Kommerskollegii
partiprisindex föll från 117 vid 1930 års slut till 107 i
september. Övergången till pappersmyntfot medförde,
att den tidigare nedgående rörelsen hos
partiprisindexen byttes i en uppåtgående, som t. o. m.
november resulterat i en stegring på 3 poäng.
Levnadskostnadsindexen visar en nedgång sedan årets
början från 163 till 158, som var siffran för såväl
tredje som fjärde kvartalet av det gångna året.
Arbetslösheten var under fjolårets förra hälft
avsevärt högre än under samma del av 1930, men
under högsommarmånaderna förbättrades denna
relation icke obetydligt; hösten har dock ånyo visat
försämring. Arbetslöshetssiffran för oktober utgör
16,4 % av fackföreningsorganisationernas medlemmar.
Enligt arbetslöshetskommissionens beräkningar
uppgick antalet arbetslösa vid november månads
början till 57 000, vilket innebär en ökning under de
närmast föregående månaderna på 27 000.
Konsekvenserna av övergången från guld- till
pappersmyntfot kunna ännu icke överblickas och bliva
väsentligen beroende på det program statsmakterna
besluta sig att genomföra. Regeringens ståndpunkt
i denna fråga kommer tydligen att fixeras först, när
konfrontationen med riksdagen i januari tvingar
därtill. Ännu så länge segla vi helt med vinden utan
varje försök eller önskan från fartygsbefälets sida att
avvika från den riktning, i vilken den för oss.
Resultanten av de kastbyar, som inflationister och deras
motståndare söka åstadkomma, kan tydligen endast
utläsas av marvattnet men ej på kortet, där även
"grynnorna" synas.
Det betydande stöd som herrar "inflationister"
vunnit hos teoretici – även bortsett från herrar
Wohlin och Brock – innebär tydligen vissa risker
för att gehöret i riksdagen för en utflykt in på det
de stora möjligheternas men ock de stora farornas
område, som en avsiktlig inflation utgör, blir
oväntat stort. Filip Oberger.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
