Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 2. 9 jan. 1932 - Notiser - Sveriges industri under år 1930 - En användningsmöjlighet för flygaskan - Kolvringar med konstant yttryck - Nordisk byggnadsdag 1932 - Reseunderstöd från kommerskollegium
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
för hopsatta automobiler sjönk från 40,6 till 34,7 mill.
kr., för kul- och rullager från 45,3 till 34,9 mill. kr., för
lantbruksmaskiner från 20,9 till 16,3 mill. kr., för
mjölkskumnings- och mjölkningsmaskiner från 30,6 till
26,2 mill. kr. samt för krigsmateriel från 12,9 till 11,6
mill. kr. Andra tillverkningsgrupper visa ökning,
däribland fartygsbyggnader och reparationer från 90,6 till
96,1 mill. kr., lokomotiv och tendrar från 2,7 till 5,0
mill. kr., elektriska maskiner, apparater och ledningar
från 141,7 till 151,9 mill. kr., förbränningsmotorer från
25,8 till 26,7 mill. kr., trä- och korkbearbetningsmaskiner
från 8,6 till 10,2 mill. kr. och slutligen pappers- och
pappersmassemaskiner från 12,8 till 14,3 mill. kr.
Inom gruppen jord- och stenindustri märkes en viss
ökning av tillverkningskvantiteten för stenindustrien
(från 43,3 till 48,i mill. kr.), huvudsakligen hänförlig till
storgatstenstillverkningen. Cementtillverkningen ökades
(från 570 000 till 611 000 ton), liksom fallet varit
beträffande tillverkningen av murtegel (från 261 till 277 mill.
st.) Samtidigt sjönk tillverkningen av fönsterglas,
medan däremot butelj- och småglastillverkningen ökades.
Inom träindustrien visar tillverkningen av hyvlade
och ohyvlade trävaror en markerad minskning, medan
däremot tillverkningen av snickeriarbeten och
fanérskivor ökades.
Inom pappers- och grafisk industri minskades
tillverkningen av mekanisk massa från 658 000 till 578 000
ton och av kemisk massa från 1 882 000 till 1 854 000 ton;
den sistnämnda minskningen faller uteslutande på
sulfatmassan. Värdesiffrorna hava dock sjunkit betydligt
kraftigare än kvantitetssiffrorna. Deri totala
papperstillverkningen sjönk från 620 000 till 559 000 ton; därav
sjönk tidningspapperstillverkningen från 256 000 till
225 000 ton. För den grafiska industrien ökades
produktionsvärdet från 144 till 148 mill. kr.
Inom livsmedelsindustrien äro ökningar att notera
bl. a. för tillverkningen av råbrännvin och tobaksvaror,
medan bl. a. kvarn- och sockerindustrierna fått
vidkännas, betydande minskningar, särskilt beträffande
tillverkningsvärdet. Prisfallet på livsmedel har bl. a.
medfört, att exportslakterierna, trots en kvantitetsökning
från 37 000 till 45 000 ton, icke uppvisa större
tillverkningsvärde än under år 1929.
Inom textil- och beklädnadsindustrien visa
kamgarns- och konstsilkegarnstillverkningarna någon
ökning. Totalkvantiteten garn steg från 38 198 till 38 736
ton, men samtidigt sjönk tillverkningsvärdet från 122
till 108 mill. kr.
Inom den mångskiftande gruppen kemisk-teknisk
industri varierar givetvis produktionsutvecklingen
betydligt. Tillverkningen av färger och fernissor ökades i
värde från 13,7 till 14,6 mill. kr. Likaså steg
produktionen av såpa, tvål, tvättmedel, superfosfat, syntetiska
kväveprodukter, svavelsyra och film. Produktionsminskning
föreligger bl. a. beträffande oljor och fettämnen
(från 72 000 till 62 000 ton), träkol (från 7,2 till 6,3 mill.
hl), sprängämnen (från 6 123 till 5 784 ton), tändstickor
(från 51 647 till 48 634 ton) samt klorater och
perklorater (från 9 972 till 6 676 ton).
Vad slutligen angår kraft-, belysnings- och
vattenverk, må nämnas, att den alstrade elektriska
energimängden ökades från 4 967 till 5 096 mill. kWh och att
framställningen av kol- och vattengas steg från 164 till
173 mill. m3.
En användningsmöjlighet för flygaskan. Som
bekant har vid kolpulvereldade anläggningar flygaskan
vållat bekymmer såväl med avseende på dess
tillvaratagande som beträffande dess eventuella nyttiggörande.
Många förslag ha under de senare årens lopp framställts
i det sistnämnda hänseendet, vilka dock i allmänhet haft
de dryga transportkostnaderna mot sig.
Nu omnämner tidskriften "Power" (8 dec. 1931), att
man vid Purdue University gjort lovande försök att av
askan framställa tegel med hård yta. De framställda
produkterna ha visat sig fylla alla fordringar som man
brukar ställa på dylika tegel, och dessutom sägas
framställningskostnaderna icke bliva högre utan snarare
lägre än för vanligt tegel. Processen säges vara
uteslutande kemisk, utan sintring, och några specialmaskiner
skola ej erfordras. Teglet kan framställas i varje
önskad nyans genom tillsats av olika metalloxider,
varför produkten kan få vidsträckt användning även till
innerväggar. Teglet är ej eldfast men kan användas
till utvändig beklädnad av eldstäder och givetvis också
till ytterväggar.
Den citerade tidskriften tillmäter den nya
uppfinningen stor betydelse och tror, att den på många
platser skall kunna göra flygaskans tillvaratagande till en
lönande affär.
Kolvringar med konstant yttryck. VDI-Zeitschrift
(10 dec. 1931) beskriver en ny tillverkningsmetod för
kolvringar, avseende att hålla dessas yttryck konstant,
oberoende av avnötningen, och därigenom giva ringarna
större livslängd. Metoden består i att man genom
kallbearbetning av ringens insida ger ringen en
oproportionerligt stor, utåt riktad spänning, vilken sedan
kompenseras genom liknande behandling av ringens utsida. Med
stigande avslitning ökas inflytandet av spänningen på
insidan, varigenom yttrycket minskas endast långsamt.
Nordisk byggnadsdag 1932. Finlands bestyrelse för
Nordisk byggnadsdag, vilken som Teknisk tidskrift
tidigare omtalat, är förlagd till Helsingfors, har om de i
samband med kongressen pågående utställningarna
meddelat följande:
Utställning 1, Finsk arkitekturutställning, vilken
anordnas av Finlands arkitektförbund (SAFA) vid sidan
av byggnadsdagens övriga utställningar, syftar till att
giva en bild av Finlands arkitektur i dess nuvarande
utvecklingsstadium och adresserar sig främst till
grannländernas fackmän och den finländska allmänheten.
Utställning II, Nordisk bostadsutställning, gemensam
för Finland, Sverige, Norge och Danmark. Tidigare ha
de olika länderna överenskommit om följande program:
Utställningsmaterialet för de deltagande länderna skall
bestå av ritningar (fotografier, modeller etc.) till
stadsplaner och bostadshus, utförda eller projekterade åren
1927–1932, samt avbildningar av sådana äldre
bostadstyper som eventuellt ännu komma till användning i de
resp. länderna. Även kunna retrospektiva serier
utställas till förtydligande av utvecklingen inom
bostadsproduktionen etc.
Bostadsutställningens kommitté för Finland har
därjämte för motsvarande kommittéer i de övriga länderna
uttalat den förhoppningen, att de till utställningen skulle
insända sådant material som bäst karakteriserar
strävandena för att förbättra bostadsförhållandena i resp.
länder. Kommissarie för denna utställning är arkitekt
P. E. Blomstedt.
Utställning III, Nordisk byggnads- och bostadsteknisk
utställning, är ävenledes gemensam för Finland,
Sverige, Norge och Danmark. För denna utställning hava
underkommittéer jämte kommissarie tillsatts i de
skandinaviska länderna och Finland. Generalkommissarie är
ingenjör P. Kyrenius. Enligt det av utställningskommittén
för Finland utarbetade programmet kommer denna
utställning att omfatta byggnadsmaterial och
byggnadstillbehör, isoleringsämnen, ytbehandlingsmaterial,
arbetsmaskiner, bostadstekniska apparater m. m.
Reseunderstöd från kommerskollegium.
Kommerskollegium kommer att utdela ett begränsat antal
reseunderstöd åt verkmästare och förmän inom industri och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
