Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 2. 9 jan. 1932 - Notiser - Reseunderstöd från kommerskollegium - Rationaliseringens sociala aspekter - Insänt: Tullar och inflation, av Einar Nordendahl
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
hantverk för studieresor såväl inom som utom landet
samt för genomgående av kurs eller skola inom yrket.
Kollegium kommer även att utdela ett begränsat
antal reseunderstöd åt idkare av hantverk ocli annan
mindre industri (hantverkare) för studieresor såväl inom
som utom landet samt för genomgående av kurs eller
skola inom yrket.
Kollegium kommer slutligen att utdela ett begränsat
antal reseunderstöd åt arbetare i de särskilda
näringsyrkena. Reseunderstöd beviljas för studier utomlands
– varvid vederbörande böra taga anställning inom sitt
yrke eller genomgå yrkesskola, kurs e. d. – eller ock
for genomgående av kurs eller skola i Sverige.
Ansökningar om understöd skola vara till kollegium inkomna
senast den 31 jan. 1932. Ansökning, i vilken sökandens
yrke samt adress böra vara fullständigt angivna, skall
innehålla: uppgift om ändamålet med studierna, sättet
för studiernas bedrivande, den tid, resan är avsedd att
omfatta samt i vilket land och på vilka platser studierna
skola bedrivas. Vid ansökningar skola följa
åldersbetyg, betyg över åtnjuten skol- och yrkesundervisning
samt för verkmästare och förmän intyg, utvisande
sökandens insikter i yrket och anställning såsom
verkmästare eller förman, eller, där intyg om anställning
icke kan företes, övriga arbetsbetyg jämte intyg från
sammanslutning av verkmästare och förmän om
medlemskap av densamma, för hantverkare intyg om
självständig verksamhet inom yrket samt om yrkesskicklighet,
för arbetare betyg från innehavda arbetsanställningar.
Sökande till något av ovannämnda reseunderstöd, som
önskar resa utomlands, bör om möjligt förete intyg,
huruvida han är förtrogen med språket i det land eller
de länder, han ämnar besöka.
Rationaliseringens sociala aspekter. Internationella
arbetsbyrån har nyligen publicerat en volym
innehållande en samling av inledande anmärkningar rörande
"Rationaliseringens sociala aspekter" (The Social
Aspects of Rationalisation. Studies and Reports, Series
B, No. 18, 1931. VII + 381 sid. Pris kr. 10:–.)
Rationaliseringen, vilken kan definieras såsom en
systematisk strävan att förbättra tekniska och
organisationsmetoder i syfte att få till stånd det minsta
möjliga slöseri med arbetskraft och material, har gjort
snabba framsteg inom nästan varje gren av ekonomisk
verksamhet sedan kriget, och dess direkta och indirekta
verkningar på levnads- och arbetsförhållandena ha varit
föremål för mycken diskussion och många
undersökningar. I förevarande arbete söker internationella
arbetsbyrån att sammanställa och analysera de strödda
och erkänt ofullständiga uppgifter, vilka finnas
tillgängliga rörande frågan, ävensom att skildra den
ömsesidiga återverkan mellan å ena sidan rationaliseringsrörelsen
och å andra sidan produktiviteten, arbetstiden,
arbetslönen, arbetstillgången, den industriella hygienen
och olycksfall; även en del andra sidor av
rationaliseringen, däribland dess inverkan på förhållandet mellan
arbetsgivare och arbetare, göras till föremål för behandling.
Ett särskilt intresse anknyter sig i närvarande stund
till undersökningen av rationaliseringsproblemet i
förhållande till arbetstid och arbetstillgång. Vad beträffar
den förra, synas de meddelade uppgifterna visa, att
arbetstidsminskningen medfört en ökad användning av
mera vetenskapliga produktionsmetoder och en stegrad
arbetsintensitet samt att härigenom i sin ordning
banats vägen för ny arbetstidsminskning genom att
effektiviteten ökats och produktionen förstorats, ofta till
priset av en ökad press på individen. Det är bl. a. av
dessa skäl, som de fackliga organisationerna upprepade
gånger framställt krav på kortare arbetstid samt längre
vilo- och rekreationstid.
Vad beträffar förhållandet mellan rationalisering och
arbetstillgång, synes av tillgängliga upplysningar kunna
slutas, att flertalet rationaliseringsåtgärder –
exempelvis införandet av maskiner, vetenskaplig arbetsledning
och reorganisation av hela industrigrenar – giver
upphov till en viss arbetslöshet. Omfattningen härav är
mindre än man stundom föreställer sig och erfarenheten
visar, att den till större delen endast är tillfällig, i det
flertalet entledigade arbetare på nytt absorberas inom
industrien, i den mån produktionen ökas eller bättre
avpassas efter marknadens behov. Samtidigt erkännes,
att rationaliseringens oavbrutna framträngande
oundvikligen måste leda till att en viss permanent
arbetslöshet uppkommer. "Sådan arbetslöshet kan", säges i
publikationen, "betraktas som det pris, vilket måste
betalas för framsteget", och kostnaden därför bör fördelas
över hela samhället, "vilket utgör ett nytt argument till
förmån för arbetslöshetsförsäkringen, genom vilken en
billig ersättning lämnas offren för ett ont, för vilket
samhället i dess helhet bär ansvaret och som är
oskiljaktigt förenat med framsteget".
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
