Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 2. 9 jan. 1932 - Tekniska föreningar - Tekniska föreningen i Härnösand, av P. M—r. - Tekniska föreningen i Jönköping, av Wdr. - Sammanträden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Ygberg, H. Brodin och M. Wikland. Revisorer blevo
direktör O. Kjerrulf och disponent M. Bagge med förste
stadsingenjör S. Heldt som ersättare.
Efter inval av nya medlemmar och behandling av ett
par andra föreningsfrågor höllo därpå lärarna vid
Tekniska läroverket i Härnösand, lektor H. Bohlin och
ingenjör A. Brund föredrag över ämnet: "Elektrisk
uppvärmning av hårdnande betong; ett nytt hjälpmedel vid
betongarbeten under vintern". Föredragshållarna hade
en längre tid varit sysselsatta med undersökningar
angående denna sin uppfinning och därvid även åtnjutit
anslag av såväl I. V. A. som några betongfirmor och
cementfabriker.
Uppfinningen går ut på att uppvärma den gjutna
betongen medelst elektrisk energi och för detta ändamål
placeras elektroder, bestående av tunn svartplåt,
omedelbart mot betongen och inom formarna.
Ledningsmotståndet hos betongen är så pass stort att den
erforderliga strömmen kan hava rätt låg spänning, vilket
givetvis är av stor betydelse. För undvikande av
elektrolytisk sönderdelning av betongen använder man sig av
växelström.
Av laboratorieprov och praktiska prov på byggnadsplatserna
framgå att energimängden för uppvärmning
av betongen en grad uppgår till 1 kwh pr kbm, varför
kostnaden ej kan anses hög och att uppfinningen
därför kan komma att bli av den allra största betydelse
för betongbyggnader och detta icke blott under den
kallare årstiden, utan även eljest, då det är av betydelse
att påskynda hårdnandet av betongen.
Sedan föredragshållarna avtackats för de instruktiva
meddelandena, avslutades mötet med sedvanlig
gemensam supé och samkväm. P. M.–r.
Tekniska föreningen i Jönköping
hade den 28 november sammanträde å Grand notell,
varvid förhandlingarna leddes av ordföranden,
civilingenjör W. Graneli.
Till minne av Thomas Alva Edisons bortgång
erinrade ordföranden i ett minnestal om de
utomordentliga förtjänster, som kunna tillskrivas denne vår tids
störste uppfinnare på grund av de värdefulla tillskott,
varmed tekniken genom honom berikats. Av hans
många geniala uppfinningar erinrades sålunda om
kvadruplextelegrafen, kolmikrofonen, grammofonen,
glödlampan, kinematografen, den alkaliska ackumulatorn
samt hans utveckling av den elektriska generatorn
och anläggningstekniken.
Efter en del föreningsangelägenheter följde föredrag
av föreståndaren för Svenska elektriska materielkontrollanstalten,
civilingenjör C. A. Stedt över ämnet
"Kontroll över elektrisk installationsmateriel".
Föredragshållaren skisserade i korthet, hur frågan om den
elektriska installationsmaterielen utvecklats, och hur
spridningen av dålig materiel, som förorsakat eldsvådor
och olycksfall, givit anledning till upprättandet av
föreskrifter för och till kontroll av tillverkningen och
försäljningen av installationsmateriel. I Sverige
igångsattes en sådan kontrollverksamhet år 1928, då Svenska
elektriska materielkontrollanstalten inrättades under
medverkan av ett tiotal större brandförsäkringsbolag
samt Svenska elektricitetsverksföreningen.
Föredragshållaren redogjorde för denna anstalts arbetssätt, för
de normer och provningsbestämmelser, som lagts till
grund för kontrollen, samt visade på skioptikonbild det
av anstalten inregistrerade kontrollmärket (S-märket),
som skall anbringas på godkänd materiel.
Föredragshållaren lämnade därefter en allmän
orientering över hur materiel av olika slag skall vara
beskaffad för att kunna godkännas, och hur den S-märkta
materielen skiljer sig från den dåliga materiel, som
givit anledning till kontrollen. Redogörelsen
åskådliggjordes genom skioptikonbilder, som demonstrerade
materiel, provningsapparater och provningsmetoder.
Av redogörelsen framgick, att normeringen, provningen
och kontrolleringen av installationsmateriel är förenad
med mycket arbete och relativt stora kostnader. Att
kontrollen dock är motiverad och kan bli en "god
affär" påvisades med stöd av statistiska siffror. Det
framhölls sålunda, att installationsmaterielen och de
smärre förbrukningsapparaterna ingå i våra elektriska
anläggningar med ett värde av ca 200 mill. kronor, att
den årliga förbrukningen representerar ett belopp av
10–20 mill. kronor samt att under åren 1925–1929 av
de svenska brandbolagen utbetalats i ersättning för
brandskador, förorsakade av dålig installationsmateriel,
mellan 2 och 4 mill. kronor om året. Föredragshållaren
underströk, att frågan om installationsmaterielens
beskaffenhet är av stor ekonomisk betydelse för vårt
land.
Föredragshållaren diskuterade slutligen utsikterna
till att kontrollen över installationsmateriel skall leda
till önskat resultat, dvs. till höjandet av kvaliteten hos
denna materiel i de elektriska anläggningarna.
Därvid framhölls, att kontrollanstalten ensam icke kan
åstadkomma detta. En nödvändig förutsättning är, att
fabrikanter, elektricitetsverk, inspektörer, konsulenter,
installatörer och i sista hand köparna, dvs. den stora
allmänheten, hjälpa till var och en på sitt sätt. Det
framhölls, att en kraftig upplysningsverksamhet är
nödvändig för att få allmänheten att inse betydelsen
av att använda god materiel med hänsyn till säkerhet
och god ekonomi. I anslutning därtill omnämndes, dels
att Svenska elektricitetsverksföreningen börjat utgiva
flygblad, vilka distribueras till allmänheten genom
elektricitetsverken, och vari allmänheten uppmanas att
köpa godkänd materiel, dels att elektricitetsverken
börjat annonsera i dagspressen i samma anda,
Efter det mycket instruktiva föredraget följde en
livlig diskussion, vari deltogo förutom föredragshållaren
ingenjörerna Graneli, Linse och Angert. Härefter
samlades man till gemensam supé med samkväm.
Wdr.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
