- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1932. Allmänna avdelningen /
41

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 4. 23 jan. 1932 - Notiser - Svenska elektricitetsverksföreningens statistik - Inmutning av fyndigheter å kronojord - Arbetstidens längd i kolgruvor - Ny generalsekreterare i Den norske Ingenjørforening - Kemikermöte i Oslo 1932 - Personalpensioneringen under år 1931

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

utpräglade säsongvariation, som månadsstaplarna uppvisa.
Sålunda visa vintermånaderna uppemot dubbelt så höga
energivärden som sommarmånaderna.

Inmutning av fyndigheter å kronojord. K. m:t har
föreslagit riksdagen att antaga förslag till lag angående
fortsatt tillämpning av lagen den 28 april 1926 om
inskränkning i rätten till inmutning inom vissa län.
Ifrågavarande lag stadgar, att inom Norrbottens,
Västerbottens och Jämtlands län inmutning för annans än
kronans räkning ej får ske å odisponerad kronojord
utan k. m:ts för särskilt fall givna tillstånd.

Bergmästaren i norra bergmästaredistriktet, som
yttrat sig om förslaget till lagens prolongering, har
beträffande dess verkan på malmsökandet i Västerbottens
län anfört, att restriktionerna verkat därhän, att sedan
1926 malmletningen från såväl statens som enskildas
sida ensidigt inriktats på enskild mark, medan intresset
för undersökningar på kronojord starkt avtagit. Denna
uppfattning grundas på uppgifter om antalet under
lagens giltighetstid uttagna mutsedlar. Under åberopande
härav har bergmästaren framhållit, att därest rätten till
inmutning å kronojord ej kunde frigivas, den k. m:t
tillkommande dispensrätten i allt fall borde regleras
genom särskilda lagbestämmelser. Särskilt med
hänsyn till den långa tid som måste åtgå för utarbetande
och framläggande av en definitiv gruvlag måste det
vara synnerligen behövligt, att en viss stabilitet och
likhet infor lagen, om än genom provisoriska
lagbestämmelser, skapades i fråga om rätten till inmutning även
å kronojord inom de tre nordligaste länen, liksom
fallet vore inom övriga län och på all enskild jord.

Justitieministern anför, att orsaken till speciallagstiftningens
för nämnda läns provisoriska karaktär ligger
i de sedan flera år pågående förarbetena för en ny
gruvlag. Med hänsyn till bl. a. denna frågas vidlyftiga
beskaffenhet och de betydande meningsskiljaktigheter
som rått i fråga om den blivande lagstiftningens
innehåll lär det f. n. icke vara möjligt att närmare angiva
den tidpunkt, vid vilken definitivt förslag till ny
gruvlagstiftning kan föreläggas riksdagen. Beträffande det
av bergmästaren anförda förhållandet, att
malmletningen å kronojord vore försummad, anför
justitieministern, att från statens sida malmletningen bedrives
med samma intresse å kronojord som å enskild mark
men att orsaken till det större antalet inmutningar å
den enskilda marken beror på att större och mera
lovande fynd gjorts å denna än å kronojord.

Arbetstidens längd i kolgruvor. I proposition till
riksdagen begär k. m:t riksdagens yttrande över ett
av internationella arbetsorganisationen antaget
konventionsförslag, åsyftande reglering av arbetstidens
längd i kolgruvor. Rörande innehållet i detta förslag
samt de arbeten inom internationella arbetsorganisationen
som föregått dess antagande har Teknisk tidskrift
vid flera föregående tillfällen lämnat meddelanden.

I överensstämmelse med den ståndpunkt som
svenska regeringen intagit genom sina representanter vid
frågans behandling i Genève anser socialministern, att
Sverige icke bör ställa sig utanför den nu ifrågasatta
regleringen av arbetstiden i kolgruvor. Enligt vad som
framgått av de från svenskt håll avgivna yttrandena
om förslaget, skulle heller icke en lagstiftning i enlighet
med konventionsförslaget medföra större svårigheter
med hänsyn till svenska förhållanden.

Det kan emellertid ej vara lämpligt, att Sverige
ansluter sig till konventionen, innan de större
kolproducerande länderna ratificerat densamma. För anslutning
till konventionen krävas vissa ändringar i gällande
arbetstidslagstiftning. Sådana ändringar böra visserligen
föregå konventionens ratificering, men socialministern
anser, att det tills vidare torde böra anstå även med
förslag i detta ämne.

Ny generalsekreterare i Den norske Ingenjørforening.
Till generalsekreterare i Den norske Ingeniørforening
efter framlidne ingenjör J. Emjellen har föreningens
styrelse i dagarna utsett ingenjör Arne Bassøe. Den
nye sekreteraren är född 1892 och har bl. a. åren
1927–1929 varit anställd först som avdelningsingenjör, senare
som ställföreträdande överingenjör vid de svensk-danska
järnvägsarbetena i Turkiet. Från 1929 har han varit sekreterare
i den norska nationalkommittén för världskraftkonferenser.

Kemikermöte i Oslo 1932. I överensstämmelse med
den preliminära inbjudning som skedde på det tredje
nordiska kemikermötet i Helsingfors år 1926 har
styrelsen för Norsk kjemisk selskap med anslutning frän
representanter för norsk kemisk vetenskap och
industri inbjudit nordiska kemister till deltagande i det
4:de nordiska kemikermötet som hålles i Oslo 27–30
juni 1932,

Mötets arbete organiseras på fyra sektioner: 1.
Oorganisk kemi och elektrokemi. 2. Organisk kemi.
3. Biokemi med fysiologisk kemi samt näringsmedels-
och agrikulturkemi. 4. Teknisk kemi. Ämnen
tillhörande den analytiska kemien behandlas under de
sektioner, till vilka de kunna hänföras.

Föredrag och meddelanden vid mötets sektioner torde
anmälas snarast möjligt, senast den 15 april. Tiden
för varje sektionsföredrag är begränsad till 20 min.
Resumé av föredraget eller meddelandet, motsvarande
högst 1 trycksida, bör insändas tiU mötets sekretariat,
Drammensveien 78, Oslo, senast den 15 maj 1932 för att
i god tid kunna distribueras till mötesdeltagarna.

Föredrag av allmänt intresse hållas av föredragshållare
från de olika länderna vid sammanträden in pleno.
Vidare söker bestyreisen anordna föredrag, vid vilka
specialister beredas tillfälle att framlägga sammanfattande
resultat från sina speciella forskningsområden.

Universitetet har ställt lokaler till mötets förfogande.
I anslutning till mötet anordnas på billigaste sätt
exkursioner till norska kemisk-industriella
anläggningar. Rabatter å järnvägsbiljetter samt å båtbiljetter
å routerna Köpenhamn-Oslo samt Helsingfors eller
Åbo–Stockholm hava utverkats. Även för logi och
måltider under vistelsen i Oslo har bestyreisen sökt ordna
prisnedsättning. Närmare upplysningar härom
meddelas senare. Deltagaravgiften har preliminärt
beräknats till 25 norska kr.; för dam i deltagares sällskap
erlägges en avgift av 15 norska kr. Anmälan om
deltagande bör göras till sekreteraren i resp. lands
nationalkommitté. Den svenska kommittén består av professor
Hans v. Euler-Chelpin, ordf., direktör Emil Sieurin,
civilingenjör Bertil Almgren, docent Evert Norlin,
professorerna Bror Holmberg, Ludwig Ramberg, Lennart
Smith och Arvid Hedvall samt professor Arne
Westgren, sekreterare. Anmälan bör göras senast den 1 maj.
Professor Westgrens adress är Stockholms högskola, Stockholm.

Personalpensioneringen under år 1931. Efter det för
personalpensioneringen exceptionellt gynnsamma året
1930, vilket uppvisade rekordsiffror för ökningen i
såväl antalen passiva som aktiva medlemmar
(arbetsgivare, resp. anställda) som den fortlöpande årliga
avgiftsinkomsten, hade man näppeligen väntat sig, att
redan det följande året 1931, skulle komma att i nämnda
hänseende nå nästan lika högt som 1930, och detta så
mycket mindre som den ekonomiska depressionen
kommit att under år 1931 rätt avsevärt beröra vårt lands
näringsliv. Glädjande nog har emellertid så blivit
förhållandet. År 1931 visar nämligen en så kraftig
framryckning för personalpensioneringen, att omslutningens
ökning ej mycket avviker från den för år 1930. Detta
belyses därav, att antalet av Svenska personal-pensionskassans
(SPP:s) passiva medlemmar under året stigit

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Oct 18 15:28:19 2024 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1932a/0051.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free