Full resolution (TIFF)
- On this page / på denna sida
- Häfte 7. 13 febr. 1932
- Notiser
- En märklig elektrisk konditoriugn
- Rättelse
- Tekniska föreningar
- Tekniska föreningen i Eskilstuna av V. L.
- Skånska ingenjörsklubben, av F. M.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
temperaturförändring som 5° i ugnsrummet.
Motståndstermometern är placerad utefter ena sidoväggen i
ugnsrummet och är så lång som utrymmet medger samt
har en ytterligt liten värmekapacitet. Den består av
mycket tunna och smala nickelband, lindade på en
mikanitremsa, omgiven av tunna täckremsor av samma
material. Det hela omges av en mantel av rosthärdig
plåt. Temperaturen inställes genom ändring av ett
yttre, icke temperaturkänsligt motstånd, utfört med 28
regleringssteg, täckande temperaturintervallet 90–350°.
Mellan 200° och 300° kan regleringen ske i steg om
5°, över och under nämnda intervall är regleringsnoggrannheten
25°. Regleringsreläet är av elektrodynamisk
typ och försett med en tvåvägskontakt och en
magnetisk spärranordning, som gör, att reläets kontakt ej kan
stå i mellanläge utan snabbt rör sig från det ena läget
till det andra, även om temperaturen endast långsamt
stiger eller faller. Manöverreläet är även av
elektrodynamisk typ med två kraftiga huvudkontakter för
ugnsströmmen samt en hållkontakt som håller reläet i
inkopplat läge.
Rättelse. I häfte 6 angavs, att docenten E. Rooth
utnämnts till professor i fysik vid Chalmers tekniska
institut. Uppgiften är beklagligtvis ytterst felaktig,
enär till fysikprofessor utnämnts docenten i Lund Axel
Lindh. Docenten Lindhs Lundakollega Rooth
utnämndes samtidigt till professor i tyska, varför vi råkade
förväxla de båda docenterna. "För övrigt var notisen riktig."
TEKNISKA FÖRENINGAR
Tekniska föreningen i Eskilstuna
firade sitt 52:dra årsmöte den 12 dec. under
ordförandeskap av direktör Gustaf Hök. Bland de till 100-talet
uppgående deltagarna märktes föreningens ständige
ledamot, landshövding G. Sederholm.
Sedan inval m. fl. föreningsangelägenheter behandlats,
vidtog val av styrelse och funktionärer för år 1932, och
utföllo dessa sålunda:
Ordf.: dir. V. Landqvist, v. ordf.: övering. C. G.
Andersson, sekr. och skattm.: bergsing. B. Hermelin,
v. sekr. och skattm. maskining. E. Hedin samt dir. A.
Nilsson och rektor M. Grenander, ersättare: baning.
K. O. Valley och dir. H. Nilsson. Revisorer:
ingenjörerna H. Sjögren och L. Hedlund, ersättare: ing. C. V.
Möller. Klubbmäst: ing. K. Almqvist, v. klubbmäst. ing.
R. Alisson. Arbetsutskott: direktörerna R. Dahlgren,
sammankallande, G. Kihlgren och R. Domellöf.
Första föredraget vid mötet hölls av överingenjör
Bror Lundborg över ämnet: "Teori och ekonomi vid
kopplingar av pulvistyp".
Talaren nämnde först några ord om, huru pulviskopplingen
mera genom en tillfällighet blivit uppfunnen
av fabrikör A. Berggren i Örebro. Därpå åskådliggjordes
kopplingens konstruktion och verkningssätt på
ett synnerligen instruktivt sätt genom skioptikonbilder
och en ultrarapidfilm. Dess verkningssätt i praktiken
visades genom en demonstrationsapparat, vilken bestod
av ett svänghjul, som genom en pulviskoppling drevs av
en elektrisk motor. Genom en ampermeter och
tachometrar på ömse sidor om kopplingen kunde man följa
belastnings- och hastighetsförloppen vid startning samt
vid bromsning av svänghjulet. Särskilt erbjöd
bromsningsförsöket stort intresse, då genom apparaten kunde
konstateras, att ej någon belastningsstegring å motorn
förekom vid bromsningen, utan utjämning skedde genom
kopplingens slirning.
Någon teori för pulviskopplingen, som omnämnts i
föredragets titel, finnes egentligen icke, fastän ivriga
försök att åstadkomma en sådan gjorts av många
vetenskapsmän och tekniker. Man får i stället nöja sig med
empiriskt funna värden,, och talaren visade en tabell,
som angav maximalt överförd kraft vid olika varvtal
och skivestorlek.
Talaren slutade sitt intressanta föredrag med att
framhålla pulviskopplingens fördelar genom dess
förmåga att utjämna kraftbelastningen och minska
drivmotorernas startströmmar. Genom kopplingen kunde
även kortslutna elektromotorer användas i stor utsträckning,
varigenom anskaffningskostnaderna nedbringades
och fasförskjutningen förbättrades.
Föredragshållaren belönades med applåder, och
ordföranden tackade å föreningens vägnar.
Mötets andra föredrag hölls av professor Sven
Brisman om "Det internationella konjunkturläget".
När man, sade talaren bl. a., söker framlägga några
bestämda hållpunkter för det allmänna konjunkturläget
i världen, måste detta stanna vid försök. Emellertid
utgör byggnadsverksamhetens utveckling i Förenta
staterna en av de säkraste måttstockarna. Förenta
staterna äro nämligen det konjunkturbestämmande landet
i världen f. n., och det är också betecknande, att New
Yorkbörsen är den enda, som följes. Krisen uppstod
även i Amerika, varför man också från detta håll väntar
ett första tecken till återhämtning.
Talaren omnämnde därpå den långvariga krisens
orsaker och förhållandet mellan kapitalefterfrågan och
sparande samt framhöll, att konjunkturväxlingarna
ytterst äro en följd av den varierande efterfrågan på
sparade medel. Huru man skall komma ur den
nuvarande krisen är ej gott att veta. Man kan knappast
kalla den en konjunkturväxling, utan vi befinna oss i en
situation, som är en följd av världskriget. Ännu hava
vi ej nått krisens botten, men en sådan måste ju en
gång uppnås. Troligen hade en konjunkturförbättring
inträtt i höstas, om valutakrisen ej kommit. Genom att
man utestänger valutan bliva även exportvarorna
utestängda, men världsexporten är givetvis lika med
världsimpörten. Minskas därför den senare, så minskas
även den förra i samma grad.
Talaren lämnade därefter en ingående redogörelse för
Centraleuropas nuvarande valutafråga.
Hur utvecklingen kommer att gestalta sig i framtiden
är svårt att förutsäga. England torde hava haft
den största nyttan av, att frångå guldmyntfoten, men
Sverige har åminstone haft den fördelen, att det så att
säga kommit något i lä. Lågkonjunkturen torde
ytterligare förvärras under några månader, men då krisen
ej är förorsakad av någon naturkatastrof utan är ett
människoverk, får man hoppas, att vi ej skola stå helt
maktlösa mot densamma.
Sedan de kraftiga applåderna tystnat, framförde
ordföranden, sedan han själv nämnt några väl funna ord
om världskriget och krisen, föreningens tack till
professor Brisman för det aktuella och värdefulla
föredraget.
Därpå följde sedvanlig julsupé och samkväm, varvid
ordföranden talade för gästerna, vilket tal i delvis
humoristiska vändningar besvarades av professor
Brisman. Vice ordf., direktör Arvid Nilsson, framförde
föreningens tack till den avgående ordföranden. Dessutom
förekom sång av musikdirektör Petrus Österberg, en
rolig film visades, och glögg serverades av sköna.
Lucia-brudar. V. L.
Skånska ingenjörsklubben
höll ett talrikt besökt sammanträde i riddarsalen på
Malmöhus slott den 19 december under presidium av
direktör H. G. Evers. Länsarkitekten N. Blanck
lämnade en med ljusbilder illustrerad historik över slottet
allt ifrån dess tillkomst under Erik av Pommern i
början av 1400-talet till och med den nyligen avslutade
restaureringen. Det först uppförda slottet blev efter 100
år jämnat med jorden av stadens borgmästare Jörgen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Fri Oct 18 15:28:19 2024
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/tektid/1932a/0085.html
