Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 7. 13 febr. 1932 - Tekniska föreningar - Skånska ingenjörsklubben, av F. M. - Sammanträden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Koch, som ville göra Malmö till en fri riksstad. Staden
återtogs sedermera av Kristian III, som återuppbyggde
och befästade slottet, vilket hade sin glansperiod under
mitten av 1500-talet. Även under den svenska tiden var
det i början en stark fästning, men under 1700-talet
inträdde det i en period av förfall, som slutade med att det
ombyggdes till fängelse. Vid restaureringsarbetet, som
utförts av ingenjör J. E. Liljegren, hade man sökt dels
bevara och återställa den ursprungliga stilen, dels göra
lokalerna användbara för sitt nya ändamål som museum.
Uppvärmningen var anordnad medelst i golven inlagda
rörslingor för varmvatten.
Museiintendenten dr Ernst Fischer redogjorde i
korthet för hur de olika lokalerna i slottet skola användas,
sedan byggnaden apterats till museum. Att härvid
rummens stil i någon mån komme att störas, vore
oundvikligt. I borgstugan i källaren, där soldater fordom
logerade, ämnar man förvara stenlämningar från äldre
tiders Malmö. Bottenvåningen skall vara utställningslokal
för militära minnesföremål. Andra våningens
stora sal, där ingenjörsklubben vid tillfället befann sig,
skall allt framgent användas som sammanträdeslokal.
I tredje våningen skola inrymmas minnena från
skråväsendets tid. Som exempel på hur väl vissa av dessa
bevarats nämndes, att Malmö bagarskrås protokoll
finnas kvar från 1400-talet till skråväsendets upphävande
utan en enda lucka. För naturhistoriska och andra
samlingar skall ny byggnad uppföras.
Aftonens huvudföredrag hölls av arkitekten Uno
Åhrén från Stockholm om "Några av den moderna
byggnadskonstens problem". Talaren ansåg, att dessa
problem borde preciseras för att därefter kunna lösas, och
började med att placera den stora allmänhetens
bostadsfråga på första plats med bortseende från kyrkor, slott
och andra monumentalbyggnader. I detta sammanhang
ville han draga en lans för den i Skåne starkt
kritiserade Stockholmsutställningen, som han ansåg ha varit
av epokgörande betydelse med avseende på hygieniska
och praktiska bostäder. Medelst synnerligen
instruktiva bilder visade han en karta över en stad under
olika utvecklingsstadier i det fall, då staden, såsom
fallet i allmänhet är, fått växa från en lantlig by till
en stor industristad utan någon planmässig fördelning
av de olika byggnaderna, samt såsom motsats härtill
en idealplan, där industrien hade sitt bestämda område,
bostäderna och de offentliga byggnaderna sitt. I planen
ingick, att när bostadskvarteren nått en viss storlek,
bebyggelsen skulle stoppas och ett brett grönt bälte i
form av en halvcirkel reserveras kring det bebyggda
området. Utanför grönbältet skulle nya bostadsområden
anläggas och förbindas med centrum medelst
snabbtrafikmedel. Talaren framhöll, att den överväldigande
trafiken i vissa storstäder ingalunda borde vara någon
källa till stolthet, utan tvärtom ofta endast bevisade,
att staden vore illa planlagd. För att tillfredsställa
hygienens krav på solljus i boningsrummen vore det
nödvändigt att bygga lamellhus, dvs. raka parallella
huslängor utan tvärbyggnader. Trafikleder böra
framdragas genom parker, icke tätt inpå husen. Härigenom
tillgodoser man både hygien och möjlighet att vid behov
bredda körbanorna. Gångtrafiken bör förläggas på
skäligt avstånd från körtrafiken. Trädgårdsstäder med
fritt liggande enfamiljsvillor, omgivna av var sin
trädgård, taga i allmänhet för stort utrymme. Radhusen
vore lämpligare, om utrymmet skulle tillvaratagas.
Talaren visade även bilder över möbler och rumsinteriörer,
delvis från hans eget tydligen mycket moderna
men även mycket smakfulla hem.
Klubbens förste vice ordförande direktör H. M. Molin
erinrade i ett högstämt anförande om att
sammanträdet var det sista i den 4-årsperiod, under vilken
klubbens öde letts av direktör Evers såsom ordförande,
och framhöll, att denna tid varit för klubben sällsynt
lycklig och framgångsrik, vilket han tillskrev ordförandens
osparda nit och aldrig svikande intresse för uppgiften,
samt slutade med ett av dånande hurrarop besvarat leve
för direktör Evers. De närvarande begåvo sig sedan
till Kungsparkens restaurang, där supé intogs. Under
kvällens lopp avtackades föredragshållarna, och
ordföranden gjordes till föremål för ytterligare hyllningar, för
vilka han i ett stämningsmättat anförande tackade. F. M.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
