Full resolution (TIFF)
- On this page / på denna sida
- Häfte 10. 5 mars 1932
- Avprovning av verktygsmaskiner, av S. Weil
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
TEKNISK TIDSKRIFT
HÄFT. 10 ÅRG. 62 5 MARS 1932
UTGIVEN AV SVENSKA TEKNOLOGFÖRENINGEN
HUVUDREDAKTÖR: CARL KLEMAN
INNEHÅLL: Avprovning av verktygsmaskiner, av dipl-ing. S. Weil. – Internationell kongress för bro- och
byggnadskonstruktioner. – Pannslammets skadliga inverkan, av ingenjör Hans Richter. – Ekonomisk översikt.
– Notiser. – Sammanträden.
AVPROVNING AV VERKTYGSMASKINER.
Av dipl-ing. S. Weil, Frankfurt a. M.
En omsorgsfullt utförd avprovning av en
verktygsmaskin, liksom av varje annan maskin, ligger i
såväl tillverkarens som beställarens intresse. Den ger
båda parterna en viss garanti för att den i kundens
verkstad uppställda maskinen skall motsvara
beställarens uttalade önskemål och skyddar därigenom
tillverkaren för ovälkomna reklamationer samt
beställaren för avbrott i verkstadsarbetet.
Avprovningen kan dock icke ge en oinskränkt
garanti för att maskinen i fortsättningen skall
fungera oklanderligt, särskilt ej då det gäller en
nykonstruktion, enär provdriften sker under mer eller
mindre provisoriska förhållanden och maskinens
egenskaper kunna bedömas först när den blivit
uppställd på sitt fundament i beställarens egen verkstad.
Om också de moderna tillverkningsmetoderna i sig
själva innebära en garanti för en lugn och
friktionsfri gång hos maskinen, är det dock fördelaktigt att
låta verktygsmaskinerna gå i tomgång en längre tid.
Vid stora maskiner får man icke ens taga hela
maskineriet i anspråk på en gång, utan man måste
successivt koppla in den ena hjulsatsen efter den andra.
En blick på amperemetern visar då, att kraftbehovet
successivt minskas, men ä.ven att efterarbetningar å
kuggar och lager kunna vara erforderliga. Ofta kan
det hända, att uppvärmningen i lagren kan bliva för
stor, trots att lagerfriktionen genom de moderna
bearbetningsmetoderna medelst Slipning kan nedbringas
till ett minimum.
Vid små maskinstorlekar, speciellt vid serietillverkade
maskiner, är avprovningen jämförelsevis
enkel och kan utföras på ett par timmar, vilket beror
på att de nödvändiga ändringarna tack vare de
förfinade bearbetningsmetoderna bruka vara
jämförelsevis obetydliga.
Vid tillverkning av enstaka maskiner däremot ligga
förhållandena helt olika till; särskilt de tunga
specialmaskinerna kräva en mycket omständligare
provning. Även om varje del för sig utförts med den
största noggrannhet, händer det icke sällan, att vissa
rörelser hos maskinen, såsom förflyttning av ofta
flera ton tunga delar (bord, supporter etc.) erfordra
större kraft än vad konstruktören beräknat. I sådant
fall är en ingående undersökning erforderlig för
utrönande av orsakerna till den tunga gången. Ofta
ligga dessa i otillfredsställande fundamentering av
maskinen och försvinna av sig själva, så fort maskinen
blivit vederbörligen förankrad i sitt riktiga
fundament i beställarens verkstad. I andra fall visar
det sig, att friktionen mellan maskinens glidytor är
för stor, ty vid tillverkningen av stora maskiner har
slipningen av glidytor ännu ej kommit till
allmännare användning, beroende på att de härför
erforderliga specialmaskinerna av kostnadsskäl ofta ej
kunnat anskaffas. En fräst eller hyvlad och därefter
skavd yta har givetvis större friktion än en slipad.
I andra fall visar det sig, att skruvar eller
tillhörande muttrar ej hava tillräckligt släta ytor eller
att lagermetallen på ett eller annat ställe måste
utbytas mot någon bättre, en faktor som man med
nutida stora arbetshastigheter måste ägna större
uppmärksamhet än förr. Ofta möter lyftningen av den
tunga tvärbalken på hyvelmaskiner, karusellsvarvar
och portalfräsmaskiner stora svårigheter, varför
redan under avprovningen orsaken till den stora
effektförbrukningen måste efterforskas och undanröjas.
De höga hastigheterna åtföljas ofta av ojämn gång
hos kuggväxlarna, ehuru vid nutida tillverkning
kuggarna fräsas eller hyvlas med hjälp av de bästa
maskiner. Orsaken härtill är, som erfarenheten lärt,
att även den mest omsorgsfullt utförda provisoriska
uppställning av maskinen lätt förändras under
driften genom att justeringskilarna för maskinens
horisontalställning rubbas, vilket inverkar på
kuggarnas ingrepp. Det bör emellertid i varje fall
kontrolleras, om den rubbade horisontalställningen är
orsaken till den ojämna gången eller om denna har
sin grund i andra felaktigheter.
Ett av de viktigaste undersökningsobjekten vid
avprovning av verktygsmaskiner är de olika delarnas
parallell- eller vinkelställning. Hur stor noggrannhet
man i detta avseende borde fordra var förr en
tvistefråga. Först under senare år har man i detta
spörsmål erhållit goda anvisningar genom professor
Schlesinger vid Berlins tekniska högskola. Han har
i denna fråga dels utgivit en bok, "Prüfbuch für
Werkzeugmaschineri", dels ett antal provningskort
med uppgifter över de kontrollundersökningar som
böra företagas. Sådana kort finnas utarbetade för
de viktigaste slagen av verktygsmaskiner; de
innehålla skisser, som anvisa de punkter, till vilka
provningen bör utsträckas och den noggrannhet som
fordras i varje särskilt fall. Korten innehålla vidare
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Fri Oct 18 15:28:19 2024
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/tektid/1932a/0107.html
