Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 11. 12 mars 1932 - Lantmäteriundervisningen, av C. K. - Tidskriftsnytt inom mekaniska och elektriska facken, av Frithiof Holmgren
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
och nivellering. Tekniska högskolans lärarkollegium
förutsattes skola inom den sålunda förefintliga ramen
av lärarekrafter fördela undervisningen.
Med avseende på det betydelsefulla ämnet
jorddelningsrätt, vari de tekniska högskolesakkunniga
föreslagit professur med skyldighet att jämväl
bestrida den nuvarande undervisningen i rättslära vid
högskolan, innebär det nu framlagda förslaget ett
bibehållande av speciallärarebefattningen i rättslära
samt den föreslagna professurens uppdelning på
speciallärare i ämnena rättskunskap och
jorddelningsrätt för de lantmäteristuderande.
Icke heller den av många önskade professuren i
kulturteknik upptages av ecklesiastikministern, som
i likhet med de tekniska högskolesakkunniga
föreslår, att undervisningen i ämnets olika delar skall
bestridas av särskilda speciallärare.
Beträffande lärarekrafterna har slutligen en mindre
justering av närmast tidigare förslag skett,
såtillvida, att undervisningen i geologi och marklära nu
föreslås skola uppdelas på två Speciallärarbefattningar,
av vilka den i allmän geologi redan nu finnes vid högskolan.
Med anledning av lantmäteriundervisningens
överflyttande till tekniska högskolan föreslås sålunda,
att där skulle inrättas följande befattningar,
nämligen en professur i skiftesläggningslära samt en
personlig professur för professor Rubin i geodesi
ävensom speciallärarebefattningar i matematik II
och matematik III (i båda fil. dr R. Berwald),
marklära, husbyggnadslära II, stadsbyggnadslära,
plånmätning och nivellering, rättskunskap och
jorddelningsrätt, skogsekonomi med skogslära,
jordbrukslära med jordbruksekonomi, allmän byggnadslära med
vägteknik, vattenbyggnadslära II, fiskerikunskap,
arkivkunskap samt fornlämningar och naturskydd.
Kostnaderna för det framlagda förslaget beräknas
till omkr. 106 000 kr. exkl. dyrtidstillägg och
lokalkostnader. Den nuvarande lantmäteriundervisningen
kostar under samma förutsättningar, omkr. 73 000
kr. Skillnaden är dock i verkligheten mindre än
33 000 kr., enär dyrtidstilläggen för s. k. oreglerade
verk, dit lantmäteriundervisningen ännu hör, äro
betydligt högre än för s. k. nyreglerade verk, dit
tekniska högskolan hör. Lantmäteriundervisningen är
fr. o. m. hösten 1931 inrymd i tekniska högskolan
vid Drottninggatan, och någon förändring härutinnan
av större omfattning avses icke ske förrän hela
högskolan överflyttas till Valhallavägen.
Såsom inledningsvis angivits, komma studerande i
den nya lantmäterifackavdelningeri första gången
att intagas höstterminen 1932. Från och med
läsåret 1935/1936 avses den nya fackavdelningen vara
helt utbyggd, och vid utgången av vårterminen
1936 skulle den första årgången lantmätare efter den
nya ordningen kunna utexamineras. Avvecklingen
av den nuvarande lantmäteriundervisningen skulle
taga sin början med läsåret 1932–1933 och – under
förutsättning att icke ytterligare någon s. k.
kulturteknisk kurs behöver anordnas – avslutas med
utgången av läsåret 1933/1934, då de sista eleverna
efter den gamla ordningen skulle utexamineras.
Det föreliggande förslaget innebär ett insmältande
i tekniska högskolans organisation av en till
omfattningen väsentligt mindre utbildningsanstalt med,
där så kan ske, bättre utnyttjande av institutionernas
olika resurser. Självfallet är, att en sådan
omgestaltning särskilt för den mindre
institutionen, som i över tjugo år levat sitt självständiga
liv, skall kännas en smula påkostande. Påtagligt är
även att därvid i vissa fall en del önskemål hos den
ena eller andra förespråkaren för särskilda
ämnesområden icke helt kunnat beaktas. Helt naturligt
har också statens behov av att hushålla medfört, att
förslaget fått en sparsamhetens prägel över sig, som
på enstaka håll kan ge anledning till att man anser
undervisningens effektivitet en smula beskuren. Detta
är som sagt erinringar som man här liksom under
andra motsvarande förhållanden har att räkna med.
Det förefaller emellertid som om den stora frihet
som tekniska högskolans kollegium och därmed helt
naturligt i första hand det nya fackavdelningskollegiet
fått att inom ramen för tillgängliga lärarekrafter
ordna med undervisnings- och timplaner m. m.
skall vara ägnad att låta den nya avdelningen
smidigt glida in i den större organisationens
åskådningssätt och arbetsförhållanden. Icke heller behöver den
ekonomiska återhållsamhet som präglar förslaget ge
anledning till några större farhågor. I den mån det
skulle visa sig att framdeles någon förstärkning på en
eller annan punkt verkligen är behövlig – det gäller
ju här i hög grad statens eget intresse – torde väl
detta under bättre ekonomiska förhållanden här som
annars kunna ernås.
Den väsentliga tillgången i det nu framlagda
förslaget är emellertid, vad själva undervisningen och
utbildningen beträffar, att lantmäteristyrelsen fått
sina önskemål och krav på lantmäteriundervisningens
modernisering och omorganisation i möjligaste mån
tillgodosedda. Därmed har man också anledning tro
att ombildningen skall vara till lantmäteriets båtnad.
Omorganisationen kan dessutom tack vare undervisningens
förläggning till tekniska högskolan ske för
en kostnad som även under nuvarande förhållanden
bör kunna godtagas. C. K.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
