- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1932. Allmänna avdelningen /
114

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 11. 12 mars 1932 - Notiser - Vattendomstolarnas organisation - En automatisk remspännare

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

antalet vattenrättsdomare (fem) helst borde bibehållas,
men därest en nedsättning av detta antal är ofrånkomlig,
bör antalet i allt fall ej understiga fyra. Däremot
förordar justitieministern, att antalet vattenrättsingenjörer
nedbringas ända till sex, så att till vattendomstolarnas
förfogande skulle stå tre vattenbyggnadstekniska
och tre agrikulturtekniska ingenjörer. Minskningen av
antalet av de sakkunniga föreslagna vattenbyggnadstekniska
ingenjörerna förutsätter en viss omläggning av
den föreslagna domkretsindelningen. Den nordligaste
domkretsen skulle erhålla en vattenbyggnadsteknisk och
en agrikulturteknisk ingenjör, medan de fyra
återstående ingenjörernas tjänstgöring skulle delas mellan de
tre sydligare domkretsarna.

Vattenrättsdomarnas avlöning utgår numera med
15 000 kr. jämte dyrtidstillägg enligt de för oreglerade
verk fastställda grunderna. Enligt propositionen skola
vattenrättsdomarna placeras i lönegrad A2 och
tillerkännas en löneförstärkning med 1 500 kr., varigenom
löneinkomsten kommer att uppgå till 16 500 kr. jämte
nyreglerat dyrtidstillägg.

Den av de sakkunniga föreslagna lönenivån för
vattenrättsingenjörerna hava vattenöverdomstolen,
allmänna civilförvaltningens lönenämnd och
lantbruksstyrelsen på olika grunder ansett vara för hög, medan
däremot statskontoret lämnat den utan erinran. Svenska
teknologföreningen och Svenska vattenkraftföreningen
hava å sin sida framhållit, att någon sänkning av den
av de sakkunniga föreslagna lönenivån ej bör ske, med
risk att eljest för befattningarna kvalificerade krafter
ej komme att stå till buds. Justitieministern har dock
anslutit sig till vattenöverdomstolens mening och
föreslagit, att vattenrättsingenjörernas lön skall utgå enligt
lönegrad B 30, vartill skulle komma en löneförstärkning
genom dagarvoden, som dock ej kan beräknas uppgå till
mer än 700 kr. årligen. En vattenrättsingenjör i
Stockholm skulle alltså kunna påräkna en begynnelselön av
ca 12 000 kr. Vattenrättsingenjörerna komma alltså, om
propositionen vinner riksdagens bifall, att erhålla en
väsentligt större arbetsbörda och en väsentligt lägre lön
än de sakkunniga föreslagit.

Å andra sidan har justitieministern ej haft något att
erinra mot den föreslagna höjningen av vattendomstolsavgifterna.
Det kan i detta sammanhang förtjäna
påpekas, att såväl vattenkraftföreningen som
teknologföreningen tillstyrkt denna för industrien kännbara höjning
endast under förutsättningen, att rekryteringen av
vattendomstolarnas tekniska personal ej försvårades genom
sänkning av den föreslagna avlöningsnivån.

En automatisk remspännare, som till sin idé
visserligen ej är ny men som företer vissa nya och
ändamålsenliga detaljer, är den s. k. Rockwoodspännaren, vilken

illustration placeholder

Fig. 1. Rockwoodspännaren.



illustration placeholder

Fig. 2. Motorn i olika ställningar i förhållande till balansaxeln.



illustration placeholder

Fig. 3. Remdrift med kort centrumavstånd, monterad på golvet och

använd för en kompressor. Motorn 10 hkr, hastighet 1 800 v/min.,

motorns remskiva 140 mm i diameter, drivna bkivan 700 mm i diameter,

centrumavståndet 635 mm.



illustration placeholder

Fig. 4. Remdrift med kort centrumavstånd för centrifugalblåsmaskin.

Motorn placerad på väggen. Motorns styrka 15 hkr, hastighet 1 200

v/min. Motorns remskiva 150 mm i diameter, drivna skivans diameter

300 mm, centrumavstånd 500 mm.



särskilt i U. S. A. fått en vidsträckt användning.
Anordningen, som är avsedd att användas vid drift med
korta centrumavstånd, har det utseende som framgår
av fig. 1. På fundamentplattan A äro kring en
balansaxel C monterade tvenne armar B. Med dessa äro
förenade vinkeljärnen D för motorns montering. Genom
att vinkeljärnen äro förskjutbara, kan motorns avstånd
från balansaxeln varieras (fig. 2), så att lämplig
sträckning av remmen erhålles. Medelst justeringsskruvarna
E kan även balansaxeln förskjutas för efterspänning
av remmen; därjämte kan remmens bana i viss mån
korrigeras med dessa skruvar. Enär remparternas
moment i förhållande till balansaxeln ej äro lika stora,
växlar den spänning motorns tyngd åstadkommer i den
strama parten med motorns rotationsriktning.

Anordningen säges lämpa sig särskilt väl vid drift med
läderremmar, framställda enligt en speciell
mineralgarvningsmetod. Enligt uppgift har man vid dylika
remmar lyckats nedbringa slirningen till mindre än 1,5 %.

Apparaten kan användas vid såväl stående (fig. 3)
som hängande motorer (fig. 4).


<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Oct 18 15:28:19 2024 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1932a/0124.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free