Full resolution (TIFF)
- On this page / på denna sida
- Häfte 12. 19 mars 1933
- Litteratur: Insänd litteratur
- Tekniska föreningar
- Tekniska föreningen i Karlskrona, av N. Lk.
- Tekniska föreningen i Eskilstuna, av E. H.
- Sammanträden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Elektrosveisningens anvendelse i U. S. A. særlig med
henblikk på skibsbygning, av P. V. Jankov Oslo 1932.
Det norske Veritas förl. Pris kr. 2.
Über den Schmiervorgang im Gleitlager, av Walter
Nückeb, Berlin 1932. VDI-förlag. Pris Rm. 5.
Wärmespannungen in Gleichdruckwärmespeichern, av
Ed. Mayer. Berlin 1931. VDI-förlag.
Die Wärmeübertragung bei zähen Flüssigkeiten in
Rohren, av H. Kraussold. Berlin 1931. VDI-förlag.
Elektrische Hochleistungsübertragung auf weite
Entfernung, utgiven av Reinhold Rüdenberg. Berlin 1932.
Julius Springer förlag. Pris Rm 31:50.
Wasserkraft-Jahrbuch 1930/31. München 1931. G.
Hirth förlag.
TEKNISKA FÖRENINGAR
Tekniska föreningen i Karlskrona
höll torsdagen den 28 januari årets första
sammanträde på Stadshotellet under ordförandeskap av
vägingenjör W. Mannerfelt. Ett trettiotal medlemmar hade
infunnit sig.
Ordföranden inledde sammanträdet med en
parentation över en av föreningens mest verksamma
medlemmar, trafikchef Jon Wetterberg, som avled den 27
december förra året, erinrande om det arbete han
nedlagt inom föreningen särskilt i egenskap av dess
sekreterare sedan år 1924 och lyste slutligen frid över hans
minne.
Sedan allmänna ärendena genomgåtts, vidtog årets
styrelse- och tjänstemannaval. Ur styrelsen voro i tur
att avgå vägingenjör W. Mannerfelt och civilingenjör
T. af Geijerstam, vilka enligt stadgarna icke fingo
återväljas. I deras ställe valdes maskiningenjör F. Åberg
och disponent R. Molander. Styrelsens kvarstående
ledamöter äro marindirektör E. Kinnman, stadsingenjör
E. Sellergren, Ronneby, och konsul G. Ernberg. Till
styrelsesuppleanter omvaldes direktör E. Kockum,
Ronneby, och nyvaldes vägingenjör W. Mannerfelt samt
ingenjör N. Lindbäck. Skattmästare blev civilingenjör
T. af Geijerstam, omvald, sekreterare och bibliotekarie
ingenjör N. Lindbäck, nyvald efter trafikchef J.
Wetterberg, vice sekreterare mariningenjör H. Qvistgaard,
nyvald efter ingenjör N. Lindbäck, klubbmästare disponent
R. Molander, omvald, och vice klubbmästare
mariningenjör O. Moberg, nyvald efter ingenjör N. Lindbäck.
Till revisorer omvaldes civilingenjör J. Löfgren och
lantbruksingenjör M. Wixell med arkitekt A. Ruben som
suppleant.
Sekreteraren uppläste en av honom upprättad
styrelse- och årsberättelse över verksamheten under 1931,
vilken jämte revisionsberättelsen för samma år lades
till protokollet. Styrelsen beviljades ansvarsfrihet för
det gångna arbetsåret.
På styrelsens förslag valdes härefter till föreningens
hedersledamot stadsingenjör H. O. Segerberg, som ett
tack för de insatser han gjort i föreningen ända sedan
dess bildande.
Efter en kortare diskussion om lämpligaste sättet att
fira föreningens 25-årsjubileum, som infaller den 27
april, beslöt man att överlämna denna sak åt styrelsen
för närmare utredning.
Som avslutning på sammanträdet höll stadsingenjör
E. Sellergren, Ronneby, ett synnerligen intressant
föredrag över ämnet "Förhållandet mellan kommuner och
fastighetsägare enligt 1932 års stadsplanelag".
Föredragshållaren, som belyste sitt föredrag med
skioptikonbilder, avtackades av ordföranden. Till att åhöra
föredraget hade en del för saken särskilt intresserade inbjudits.
Efter sammanträdet vidtog supé med eftersits under
sedvanliga angenäma former. N. Lk.
Tekniska föreningen i Eskilstuna
hade den 30 januari sammanträde under ordförandeskap
av direktör V. Landqvist.
Efter inval och behandling av några andra föreningsangelägenheter
höll civilingenjör Gustaf Larsson ett
med skioptikonbilder illustrerat föredrag över
"Biltillverkningen vid Volvo." Inledningsvis nämnde
talaren bl. a., att ingenjör Gustaf Eriksson redan 1897 i
Surahammar tillverkade en automobil samt angav de
svenska företag, som på senare åren ägnat sig åt
biltillverkning, varefter Volvoverken skildrades.
Fabrikationen ingångsattes 1926 i Nordiska
kullagerfabrikens lokaler i Göteborg, varvid endast
hopsättningen utfördes i fabriken, medan delarna beställdes
från andra verkstäder, såsom Pentaverken, Köpings
mekaniska verkstad, Bofors, S. K. F., Husqvarna,
Virsbo bruk, Åtvidabergs fabriker m. fl. Produktionen
har under de gångna åren vuxit, så att den nu är uppe
i närmare 2 000 vagnar per år. Ett glädjande
förhållande är, att värdet av de i Volvobilen ingående
importerade delarna kunnat nedpressas till 7 %, och vid
större tillverkning torde siffran kunna bliva ännu lägre.
Ett antal bilder från fabrikens olika avdelningar
visades, varefter redogjordes för Volvos konkurrensmöjligheter.
Sverige behöver för närvarande 20- à 25 000
nya bilar årligen, och talaren ansåg det därför möjligt
att få avsättning för 6 000 vagnar per år inom den
närmaste tiden. Det finnes flera faktorer, som tala för att
en svensk biltillverkning har lika stora möjligheter att
göra sig gällande som vilket annat lands som helst.
Sedan föredragshållaren avtackats, vidtog supé med
samkväm, varunder direktör C. E. Johansson höll ett
anförande om "Mätmetoder vid Ford Motor Co.". Vår
frejdade landsman står nu, efter ett besök i sin
hemstad Eskilstuna, i begrepp att återvända till Förenta
staterna och fortsätta sitt uppskattade arbete i Fords
tjänst. När direktör Johansson första gången kom till
Fordfabrikerna, hade han betydande svårigheter att
övervinna, innan han kunde införa sitt mätsystem i
fabrikationen. Den nya bilmodellen med dess snävare
toleranser nödvändiggjorde emellertid en förbättring
av mätmetoderna, och det var då Johanssons system
segrade. Talaren beskrev även Bureau of Standards
kontrollmätningar av måttsatserna samt uttalade
sin tillfredsställelse över, att +20 °C nu blivit officiellt
antaget som internationell normaltemperatur för
tekniska mätningar. Johansson har nämligen under hela
sin verksamhet arbetat för denna normaltemperatur.
En redogörelse för hur mätningen utföres i verkstaden
med för varje dag justerade max- och min-tolkar
avslutade det intressanta föredraget.
Sammanträdet bevistades av ett 80-tal föreningsmedlemmar
och gäster. E. H.
SAMMANTRÄDEN
Svenska teknologföreningen.
Aktieägarna i Svenska teknologföreningens fastighetsaktiebolag
kallas till ordinarie bolagsstämma måndagen den 21
mars 1932 kl. 10 f. m. å Svenska teknologföreningens
lokal, Brunkebergstorg 20 IV, Stockholm.
Svenska elektroingenjörsföreningen, avdelning av
Svenska teknologföreningen, håller ordinarie sammanträde i
restaurang Gillets festvåning tisdagen den 22 mars 1932
kl. 19,30 precis (obs. dagen). Ärenden: 1)
Protokolljustering. – 2) Inval. – 3) Val av revisorer för
Elektroteknikfonden. – 4) "Den 3-fasiga kommutatormotorns
praktiska användning", föredrag med ljusbilder av
civilingenjören J. Drakenberg. – 5) "Östrands
sulfatfabrik, speciellt ur kraftekonomisk och elektroteknisk
synpunkt", föredrag med ljusbilder av ingenjören
H. Brodin. – Supé och samkväm. – Medlemmarna av
avdelningen för Mekanik inbjudas att närvara.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Fri Oct 18 15:28:19 2024
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/tektid/1932a/0134.html
