Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 13. 26 mars 1932 - Litteratur - Anmälan: Hållfasthetslära, av Hjalmar Granholm - Anmälan: Sveriges skogar och skogsindustrier, av S.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
invecklade men dock för byggnadskonsten tämligen
betydelsefulla problemet om treledsbågens elastiska
stabilitet i den gängse utländska facklitteraturen i
allmänhet behandlats felaktigt, hade det varit önskvärt,
att förf. även underkastat detta spörsmål diskussion.
I det följande kapitlet, arbetsekvationerna, finner man
förutom de vanliga formlerna även en diskussion av
arbets ekvationen för sådana material, som icke följa
Hooke’s lag.
Kapitel 8, vridningshållfasthet, behandlar de gängse
teorierna för vridningen och sammansättning av
vridning och böjning. I kapitel 9 behandlas olika
specialfall av polarsymmetriska spänningstillstånd, såsom
sfäriska och cylindriska kroppar, utsatta för inre eller
yttre övertryck, samt påkänningar i kärlväggarna hos
cylindriska behållare, roterande skivor och
spiralarmerade pelare. De grundläggande ekvationerna för
roterande skivor tillskrivas i allmänhet Stodola.
Emellertid har förf. mycket tidigt i sitt samarbete med de Laval
haft anledning att sysselsätta sig med problemet och
även givit lösningen. Stodola själv framhåller också i
sitt stora arbete Die Dampfturbinen, att de Lavals
ingenjörer före honom löst problemet.
Kap. 10 handlar om Airy’s spänningsfunktion. Som
tillämpning behandlar förf. förutom en del enklare
problem även spänningsfördelningen i en cylindrisk
vals, belastad längs en generatris. Detta problem
behandlar författaren efter nya linjer och anger
förklaringen till att så stora anliggningstryck i allmänhet
kunna tillåtas vid koncentrerad belastning. Han visar,
att de exceptionellt stora tryckpåkänningarna i själva
kontaktytan i och för sig icke äro farliga, då de alltid
åtföljas av mot dem vinkelräta huvudtryckspänningar
av samma storleksordning. Den verkliga brottfaran
uppträder ett stycke längre in i godset, där en för
brottets uppkomst gynnsammare spänningsfördelning
råder.
Bokens sista kapitel, spänningar i plattor, framställer
teorien för tunna plattor. Plattproblemets differentialekvation
behandlas dels medelst differensekvationer
enligt mönster av Nielsen och Marcus och dels medelst
differentialekvationens integrering genom serier.
Randvillkoren, som i de flesta framställningar om plattor
återges mer eller mindre dunkelt, har förf. lyckats
framdeducera på ett lyckligt och lättförståeligt sätt.
Som generellt omdöme om den nya hållfasthetsläran
må sägas, att den är synnerligen fullständig. Den är
icke resultatet av ett osjälvständigt kompilerande från
skilda källor, utan boken innehåller mycket av
professor Ljungbergs egen rika erfarenhet och många av
hans nya idéer. Den är särdeles lämplig för de
tekniska högskolorna och för var och en annan, som önskar
erhålla djupare insikter i aktuella hållfasthetsspörsmål.
Hjalmar Granholm.
Sveriges skogar och skogsindustrier, av Thorsten
Streyffert. Stockholm 1931. Kooperativa förbundets
förlag, 240 sidor, pris häftad 3:75, inbunden 5 kr.
För en uppmärksam iakttagare har det länge stått
klart, att den rådande depressionstiden skjutit fram den
svenska skogshushållningen i centrum för det allmänna
intresset på ett sätt, varom denna näringsgrens utövare
ännu för ett decennium sedan aldrig vågat hoppas.
Skogsbruket och dess angelägenheter tillhöra numera
riksdagens mest uppmärksammade frågor, och även den
stora allmänheten tar del av hithörande spörsmål på ett
helt annat sätt än tidigare.
Anledningarna härtill äro icke svåra att finna. Den
av den ekonomiska krisen orsakade arbetslösheten
tynger befolkningen i alla delar av landet, och det har
för statsmakterna blivit en angelägenhet av största vikt
att råda bot på detta onda. Jordbrukets nödläge gör,
att man vid övervägande av åtgärder mot arbetslösheten
icke kan falla tillbaka på detta. Även industriens
möjligheter i berörda hänseende äro starkt begränsade.
Däremot har man funnit, att inom skogsbruket finnes
plats för produktiva arbetsinsatser i så betydande
omfattning, att verklig lindring i landsbygdens
arbetslöshet därigenom bör kunna ernås. Visserligen lider även
denna näringsgren i följd sänkta produktpriser och
minskade avverkningar hårt av lågkonjunkturen, men inom
skogsbruket går det till följd av dess egenart att
verkställa en mängd produktionsbefrämjande arbeten, vilka
i det långa loppet kunna förväntas förränta nedlagda
kostnader och vilka därjämte kräva ett minimum av
utlägg till redskap och material.
Dessa förhållanden hava orsakat, att det svenska
skogsbruket skjutits fram i centrum av dagspolitiken.
Skogsfrågorna intressera numera den stora allmänheten
på ett helt annat sätt än förr.
Återverkningarna av denna nya inställning kunna
spåras även på litteraturens område. Vårt land har
visserligen ägt en mycket omfattande skogslitteratur,
kanske i förhållande till vår befolkningsnumerär allt för
riklig, men denna har ända fram till de sista åren varit
övervägande vetenskapligt betonad. Härutinnan har nu
emellertid, säkerligen under påverkan av det allmänna
intresse, skogsbruket under de sista åren tillvunnit sig,
en förändring inträffat. Den rent skogsvetenskapliga
produktionen har stannat inom facktidskrifternas ram,
under det att skogligt populärvetenskapliga arbeten av
rang framträtt. Det får förvisso anses som ett
tidstecken, och därtill ett glädjande sådant, när vårt mest
folkligt betonade bokförlag, Kooperativa förbundets, nu
även dokumenterat sitt intresse för vårt lands skogsproblem.
Docenten Streyffert och hans förläggare hava vid
planläggandet av det arbete, vars namn läses här ovan,
fattat sin arbetsuppgift på ett riktigt sätt. Vi behöva
icke några flera skildringar, än dem vi redan äga, om
de svenska skogarnas biologiska förhållanden samt om
deras rätta skötsel och utnyttjande. Men däremot hava
vi saknat en populärt hållen, översiktlig framställning
om vår skogshanterings och de därpå grundade
industriernas ekonomiska förhållanden och allmänna inställning
i landets näringsliv. ’Streyfferts bok är lagd på det
nationalekonomiska och näringspolitiska planet.
Författaren sysslar icke med biologiska samt
skogsvårdsfrågor mer än som kräves för att lämna läsaren den
korta orientering i berörda ämnen, vilken kan vara
behövlig som ram kring den ekonomiska och
skogspolitiska framställning, som är arbetets kärna. Vi förmena,
att detta är en betydande förtjänst. Författaren säger
själv i förordet, att hans bok avsetts att vara "en
ekonomiskt orienterad översikt" över skogsbrukets och de
därpå grundade industriernas stora betydelse för vårt
folkhushåll, och han har ansett boken kunna vara till
tjänst huvudsakligen för dem, som genom sitt arbete
äro knutna till dessa näringsgrenar. Måhända har
författaren med dessa ord givit arbetet en något olämplig
adress. Streyfferts bok har nämligen icke så mycket
nytt att säga dem som äro verksamma inom facket.
Däremot anse vi den vara synnerligen lämplig såsom en
orientering i våra skogspolitiska problem för den stora
allmänhet, som hyser intresse för svenskt näringsliv,
men som icke haft anledning eller tillfälle att komma
de skogliga spörsmålen närmare in på livet. Boken är
klar och översiktlig; den lägger upp skogsbrukets
ekonomiska och politiska frågor lugnt och lidelsefritt utan
spår av tendentiös färgning i någon riktning. Arbetet
är vederhäftigt utan att vara torrt. Författaren har
därjämte lyckats göra sin framställning underhållande
och lättläst. Boken är i bästa mening allmänbildande.
Vi anse oss därför både kunna och böra rekommendera
den i den läsande allmänhetens åtanke. S.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
