Full resolution (TIFF)
- On this page / på denna sida
- Häfte 14. 2 april 1932
- Ivar Alphons Engström †, av T. K—s.
- Notiser
- Lånefond för inköp av gasgeneratorer för motordrift
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
tekniska högskolan i Stockholm 1872–75. Efter
praktisk verksamhet i hemlandet genomgick E. 1878–79
i Cherbourg franska flottans läroverk "École
d’Application du Génie maritime", varefter han i två år
var anställd vid varv i Glasgow hos John Elder &
Comp. 1881 knöts E. till flottan som underingenjör
vid mariningen j or staten, och svenska flottan ägnade
han sitt huvudsakliga intresse och sin mannaålders
arbetskraft. Hans verksamhet var först förlagd i
Stockholm med tjänstgöring dels i överstyrelsen, dels
å örlogsvarvet och dels å fartyg. Åren 1889–1892
var E. lärare i skeppsbyggeri och ångmaskinlära vid
sjökrigsskolan, och under denna tid utarbetade han
sin lärobok i skeppsbyggeri, som är välbekant för
varje svensk skeppsbyggare. År 1892 förflyttades E.
till Karlskrona station, där hans huvudsakliga
verksamhet var som verkstadsföreståndare. 1905
utnämndes E. till marindirektör av 1:a graden och
förordnades till chef för ingenjör departementet vid
Stockholms station, vilken befattning han innehade
till pensionsåldern i september 1914.
Efter sitt avsked från flottan ägnade sig E. huvudsakligen
åt konsulterande verksamhet, något som
han även under sin anställning vid flottan sysslat
med. Redan år 1882 erhöll E. ett förordnande som
skeppsmätningskontrollör i Stockholm och efter sitt
avskedstagande ända till sjukdom bröt honom på
hösten 1930 var han knuten till skeppsmätningsväsendet
i Stockholm.
Som var att vänta, satt sjömansarvet i blodet. Sin
ledighet tillbragte han i hemtrakten rekreerande sig
med båtsegling, och ännu sommaren 1930 såg man
Ivar Engström vid rorkulten på sin kära båt på
fjärdarna utanför Västervik sällskapande med lotsar
och fyrmän.
I sin krafts dagar var E. en flitig medlem av
teknologföreningen och var en av initiativtagarna till
dess skeppsbyggnadsavdelning, som städse hade hans
varma intresse. Åren 1916–18 var han avdelningens
ordförande. För övrigt vittna protokollen om hans
verksamhet i form av föredrag och diskussionsinlägg.
Vi, som stått Ivar Engström nära, skola alltid
behålla honom i ljust minne. T. K–s.
NOTISER
Lånefond för inköp av gasgeneratorer för motordrift.
Regeringen har i en i dagarna avlåten proposition
föreslagit riksdagen dels att en fond, benämnd
"lånefonden för inköp av gasgeneratorer för
motordrift", skall inrättas dels att å de lån, som från sagda
fond utlämnas under budgetåret 1932/1933 befrielse från
erläggande av ränta må åtnjutas under två år från
lyftningsdagen, att såsom kapital för fonden anvisa ett
reservationsanslag, utgående av lånemedel, av 200 000
kr. samt att täcka för fonden uppkommen räntebrist
genom ett extra reservationsanslag av 9 000 kr.
Förslag i detta ämne framlades i februari i år av de
s. k. 1931 års skogssakkunniga, vilka tillkallats av
jordbruksministern för att verkställa utredning och avge
förslag rörande åtgärder för vinnande av ökad
avsättning av inhemska skogsprodukter, förbättrat
ekonomiskt utbyte av skogsbruket samt intensivare
skogsvård. De sakkunnigas utredning är ännu ej slutförd,
och det nu framlagda förslaget torde vara att betrakta
som endast en del av ett större stödprogram.
De skogssakkunniga hava framhållit, att
möjligheterna att förbättra avsättningsförhållandena för
skogsbrukets produkter vore i stort sett begränsade
till den del av produktionen, som kunde avsättas inom
landet och vars prisläge i mindre grad rönte inflytande
av förhållandena på världsmarknaden. Det vore alltså
den icke-exportdugliga delen av virkesproduktionen
(skadat virke, klenare gallringsdimensioner, virkesavfall
o. d.), vars avsättning inom landet man genom
olika åtgärder kunde påverka.
Bland de i nämnda avseende tänkbara åtgärderna
hava de sakkunniga framhållit ersättning i viss
utsträckning av importerade motorbränslen med inhemskt
bränsle i form av träkol.
Hittills ha försök med motordrift med generatorgas,
framställd av träkol, i större utsträckning ägt rum
endast i Frankrike, där statsmakterna på olika sätt
understött denna försöksverksamhet. Det torde i Frankrike
f. n. finnas ett par tusental träkolsdrivna motorfordon
i enskild ägo, varjämte franska arméns automobilpark
torde inrymma ett tusental dylika vagnar. I Sverige
hava, som bekant, ett par firmor nedlagt betydande
arbete på utveckling av för svenska förhållanden
lämpade träkols- eller träeldade generatorer. Jämförande
prov med bensin- eller fotogendrivna motorer, å ena
sidan, och generatorgasdrivna dylika, å den andra, hava
nyligen utförts med bidrag av statsmedel och under
medverkan av ingenjörsvetenskapsakademien. De hava
i huvudsak givit följande resultat.
Vid drift med generatorgas minskas motorns effekt
med större belopp än som motsvarar skillnaden i
värmevärde mellan de båda bränslena. Effektminskningen,
som utgör mellan 40 och 60 %, kan delvis
undvikas genom ökning av kompressionsförhållandet, men
en effektförlust av 10 à 30 % i förhållande till
bensindrift torde i varje fall komma att kvarstå. I åtskilliga
fall äro motorerna å de i handeln förekommande
lastbilstyperna så överstarka, att effektförlusten icke får
någon större inverkan på vagnens accelerations- och
backtagningsförmåga.
Vid övergång från fotogen- till träkolsdrift vid
traktorer synes effektförlusten till 90 à 95 % kunna
kompenseras genom höjning av kompressionsförhållandet
till värdet omkring 8, vilken höjning vid vissa typer
kan genomföras utan risk för driftstörningar.
Försöken hava ådagalagt, att de i Sverige tillverkade
generatortyperna ej äro de bästa utländska underlägsna
och att frågan om generatorgasdrift, ehuru den ej är
fullständigt löst, dock befinner sig i ett sådant läge,
att de gjorda rönen med fördel kunna omsättas i
praktiken. Gasdriftens ekonomi låter sig ännu ej fullt
bedömas, men ingenjörsvetenskapsakademiens
förberedande undersökningar synas tyda på att gasdriften
ställer sig fördelaktigare än bensin- och fotogendrift,
även om hänsyn ej tages till bensinskatten.
För att träkolsdriften skall vinna önskad utveckling
hava skogssakkunniga funnit statsunderstöd i någon
form nödvändig. Framförallt torde bristen på kapital
hos motorägarna hindra dessa från inköp av gasgeneratorer.
De sakkunniga hava ansett, att enbart utsikten
att erhålla vanliga amorteringslån ej torde verka som
tillräcklig stimulans för inköpen, enär gasdriften
innebär något nytt och oprövat för de flesta motorägare
varom det här kan bliva fråga, nämligen för
jordbrukarna, som själva kunna framställa träkolet och
därför kunna räkna med en jämförelsevis säker besparing i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Fri Oct 18 15:28:19 2024
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/tektid/1932a/0154.html
